Därför tvingas gravida Tatiana sova i duschen

Efter reklamen: Hon bloggar från krigets Ukraina - på femina.se

När Tatiana hör drönarna från luftvärnet vet hon att hon måste vara snabb. För snart kommer explosionerna från drönarna.

Drönarna som kan träffa kvarteret där hon bor på artonde våningen, med sin man Mike och katten Mavic. Och den ofödda flickan i magen.

– Om jag bara står och lyssnar så vet jag att jag kan dö.

Det säger Tatiana, 32, till norska Dagbladet, via videolänk från Kiev.

Hon berättar om vardagen under kriget mitt i Europa. Om rädslan för att hennes man ska värvas in till militären, om rädslan för Putins kärnvapenhot, men först: om de nattliga attackerna mot huvudstaden där de bor.

Häromveckan rapporterade medier runt om i världen att Ryssland och Vladimir Putin hade inlett den största enskilda drönarattacken hittills i kriget.

Anna Vlasenko rapporterar från krigets Ukraina: ”Vår verklighet”

Så ska chansen att överleva ökas

Hela 188 drönare avfyrades. Aldrig tidigare hade så många drönare avlossats mot Ukraina i en enda attack. Många av dem dundrade mot huvudstaden Kiev.

För Tatiana, som är gravid i åttonde månaden, var det ännu en natt fylld av rädsla, uppkrupen i badrumsduschen. Hon sover där varje natt, tillsammans med sin man och katt.

Det är den ukrainska regeringen som har rådet befolkningen att söka skydd på en säker plats som är två väggar från gatan eller fönstret. I de flesta lägenheter är denna plats badrummet.

Det ska öka chanserna att överleva om byggnaden utsätts för artilleri eller luftangrepp.

– Du har precis gått och lagt dig, är redo att sova, och sedan börjar det.

Nästan var 30:e minut eller varje timme sker en uppdatering av luftvarningarna, med information om hotet fortfarande är detsamma eller högre, om det är en drönare eller 10 drönare, eller om de skett ytterligare attacker med missiler eller ballistiska missiler.

Under nätterna följer de attackerna som ständigt aviseras på mobilen. Och nu har hon lärt sig att skilja ljuden från varandra, från drönarna, luftvärnet eller raketerna. Hon känner igen var luftvärnet sätts igång, om det är nära huset.

– Om det är drönare kan man höra hur det flyger, inte långt från där man bor, och man kan höra hur luftvärnet fungerar, hur det börjar skjuta ner drönarna en efter en, det är som skott. Och du kan höra om det är luftvärnet närmast dig, eller om det är någonstans längre bort, och du vet hur du måste reagera, och hur farligt det är.

Anna Vlasenko: ”Jag vill berätta vad som händer”

Drönare och missiler

I oktober 2024 registrerades över 2 000 drönarattacker mot Ukraina, enligt Kyiv Independent.

Om det finns missiler måste Tatiana och hennes man rusa ner de 18 våningarna och in i ett underjordiskt parkeringsgarage, som fungerar som skyddsrum.

– Finns det ballistiska missiler hinner vi knappt dit. Det pratas om upp till fem minuter, och sedan smäller det. Om det är kryssningsmissiler har du lite mer tid på dig att ta dig till skyddsrummet.

Ofta kan de stanna i skyddsrummet i fyra eller fem timmar åt gången, säger Tatiana. De försöker övervaka om faran är över, via en dålig underjordisk internetuppkoppling. Det är svårt att sova där, så ofta måste de gå direkt till jobbet utan att ha sovit.

Attacker varannan dag

Tatiana säger att attackerna från Ryssland har intensifierats sedan mitten av oktober. Nu sker attacker mot huvudstaden Kiev så ofta som varannan natt, uppskattar hon.

– De har fler drönare och nya mål. De vill förstöra våra kraftverk innan vintern.

Enligt militärexperten och pensionerade generallöjtnanten Arne Bård Dalhaug har Putin intensifierat kriget för att få bättre förhandlingskort när Donald Trump tar över makten den 20 januari.

Tatiana är inte säker på vad valet av Trump har betytt.

– Jag tycker inte att något har blivit bättre i alla fall. Från och med oktober har vi haft flera attacker, inte bara mot Kiev, utan också mot andra städer, med flera människor dödade. Men det är svårt att dra en direkt parallell till Trump. Kanske ökar attackerna bara för att det är vinter, eller för att de har fått fler drönare.

Överstelöjtnant Palle Ydstebø i norska försvarsmakten bekräftar att attackerna har intensifierats nu.

– De riktar särskilt in sig på alla former av kraftförsörjning och kritisk infrastruktur som behövs för att hålla samhället igång, säger Ydstebø.

Han vet inte om det har blivit värre efter att Trump valdes till ny president i USA – eller om intensifieringen lika mycket handlar om att Putin vill försvaga ukrainarna inför vintern.

Anna skriver dagbok från Ukraina: ”Ambulanser drabbas i dubbla attacker”

Måste ransonera elen

För Tatiana och hennes man präglas vardagen av elransonering. Varje dag bryts strömmen, vanligtvis fyra eller åtta timmar åt gången.

De har köpt ett bärbart kraftverk. De använder detta till sina bärbara datorer, för att ladda sina mobiler, till kylen och till mikrovågsugnen. Men när strömmen går har de ingen värme, hissen fungerar inte och vattnet slutar pumpas så högt som till artonde våningen. När bebisen kommer måste de flytta till en annan lägenhet, längre ner i kvarteret.

– Det är mycket att tänka på, för att skydda oss, för att skydda bebisen.

Hon stryker sig över magen, försöker beskriva det overkliga livet nu. Livet som vändes upp och ner när ryska missiler och soldater attackerade Kiev i februari 2022, och Tatiana flydde till gränsstaden Lviv för säkerhets skull.

Några månader senare kändes det säkert nog att flytta tillbaka. Men sedan dess har livet fallit samman, beskriver Tatiana.

– Det är inte säkert, du mår inte bra fysiskt, för du sover inte, du äter inte bra, du har inte en chans att gå en promenad, för halva dagen sitter du i skyddsrummet. Man blir nästan galen, man är stressad och rädd, och det blandas med ilska, för att man är i den här situationen, där man bara vill överleva, säger Tatiana.

Fruktar kärnvapen

Det är särskilt en sak som Tatiana fruktar nu: att Putin kommer att använda kärnvapen. Rädslan växte när Ryssland den 21 november satte in en ny typ av ballistisk missil som kan bära kärnvapen. Den avfyrades mot Ukraina, från Astrakhan-regionen vid Kaspiska havet.

Hon försöker tänka att det inte är möjligt. Men så inser hon att hon trodde samma sak om kriget.

– Allt är möjligt, vi kan till och med förvänta oss den här typen av attacker från ryssarna. Vi måste förbereda oss, men vi vet inte hur.

Hotet om kärnvapen är något som ryssarna använder strategiskt, säger Palle Ydstebø.

– Jag tror att det är en del av ett propagandaspel, att psyka ut befolkningen.

– Vi vet att Ryssland idag har fler drönare, fler vapen, fler människor än oss. De är inte lika krafter. Och därför förstår vi inte hur länge detta kan pågå. Någon gång kanske våra män tar slut och kvinnorna måste gå med i armén, säger Tatiana.

Hon vet att hennes man Mike kan bli inkallad till militären.

Därför lämnar hon inte landet

– Blir han det, då måste han ställa upp. Det är därför jag måste jobba. Jag måste ha sparpengar, för jag vet inte om han fortfarande kommer att vara med mig imorgon.

Det är också därför hon inte vill fly till ett annat land – trots att hon snart ska föda en liten flicka.

– Min man får inte lämna landet, säger Tatiana.

Hon påpekar att det är förbjudet för män i åldern 18 till 60 att lämna Ukraina under undantagstillståndet, enligt ett presidentdekret.

– Så jag har valet mellan att resa ensam, eller att stanna här med honom. Det är mitt val att försöka ha den här familjen här, säger Tatiana.

Hon förstår om någon tycker att det verkar oansvarigt att skaffa barn, som läget är.

– Även i historiska krig försökte alla leva ett så normalt liv som möjligt, inklusive att skaffa barn. Detta eftersom det inte finns något annat liv där vi kan göra det. Så vi måste ta risken och hitta sätt att hantera situationen.

Ibland undrar hon hur länge hon orkar – fysiskt och psykiskt.

– Förut var jag en medveten person med en hälsosam livsstil, jag idrottade. Nu är det så svårt att hålla sig i bra form och på gott humör, för jag sover inte på hela natten, så jag är trött, jag är rädd för mitt liv, min man, mina släktingar. Jag vet ingenting om min framtid, eller vad som händer imorgon, säger Tatiana.

När hon kryper ihop sig på badrumsgolvet på kvällen vet hon inte om hon kommer att vakna nästa morgon.

– Allt är oklart. Vi befinner oss i ett krig. Vi dör och vi är rädda. Vi vet inte när kriget tar slut. Och det är så vi lever.

Det här är en artikel från Feminas norska systersajt KK.no.