9 feministiska framsteg som betytt särskilt mycket 2020

År 2020 har tyvärr gått i coronapandemins spår och tyvärr inte alltid i feminismens. Under året som har gått har en del bakslag kommit - bland annat har våldet mot kvinnor ökat i flera länder till följd av nedstängningarna och Polen har bland annat planerat en ännu hårdare lagföring kring landets abortlag. Dessutom gick en stor feministisk ikon bort - Ruth Bader Ginsburg, före detta domare i USA:s högsta domstol.

Men, en hel del ljusglimtar har det trots allt funnits. Bland annat införde Skottland gratis mensskydd och Kamala Harris röstades fram till USA:s första kvinnliga vicepresident någonsin.

Här är feministiska framsteg under 2020!

Skottland införde gratis mensskydd

I februari 2020 röstade Skottland igenom en ny lag som innebär att alla kvinnor i landet ska få tillgång till gratis mensskydd. De fria mensskydden ska delas ut på bland annat apotek och ungdomsmottagningar, och satsningen väntas kosta runt 24,1 miljoner pund, cirka 300 miljoner kronor, om året. Lagen innebär att Skottland kan komma att bli det första landet i världen att införa gratis menskydd för kvinnor.

Harvey Weinstein dömdes till 23 års fängelse

Anklagelserna mot Harvey Weinstein blev startskottet för hela metoo-rörelsen i och med ett reportage som publicerades i New York Times 2017. Runt 80 kvinnor har sedan dess gått ut och sagt att Weinstein utsatt dem för olika sexuella övergrepp. I februari 2020 dömdes Hollywoodprofilen skyldig till våldtäkt och sexuella övergrepp. Han dömdes mot sitt nekande till 23 års fängelse. Han friades dock från de grövsta åtalspunkterna som kunde ha resulterat i en livstidsdom.

Sydkorea fick ett feministiskt parti

Sydkorea omtalas ofta som en av världens ledande ekonomier och för sina industriprodukter, popmusik och matkultur. Dock är det sämre ställt med jämställdheten i landet. Några enstaka procent av styrelsemedlemmarna i landets företag är kvinnor och lönegapet mellan könen är det största inom OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling).

Sydkorea hamnar först på 108:e plats av 153 länder i Världsekonomiskt forums senaste jämställdhetsrankning. I nationalförsamlingen är mindre än en femtedel, 17 procent, av ledamöterna kvinnor.

pAllt det här ville det nya Kvinnopartiet ändra på. Partiet bildades i mars i år på internationella kvinnodagen, och tog form under protester mot en våg av smygporr, där tusentals kvinnor filmats med dolda kameror i intima situationer, och växte ännu mer efter metoo-uppropet.

Sida utökade sitt stöd till kampen mot könsstympning

FN har tidigare uppskattat att ett halvår med nedstängningar runt om i världen riskerat att leda till 31 miljoner fler fall av könsrelaterat våld än normalt.

Dessutom har man varnat för att två miljoner fler flickor riskerar att utsättas för könsstympning. Ett dystert bakslag då många länder framgångsrikt kämpat mot problemet de senaste åren.

Svenska biståndsmyndigheten Sida meddelade därför i år att man ökar sitt stöd till ett FN-program med målet att utrota könsstympning i 16 länder i Afrika till 2030. Satsningen "betyder mycket för att inte arbetet ska avstanna nu under coronapandemin", enligt Dag Sundelin, regional chef för Sidas arbete med frågorna i Afrika söder om Sahara.

Metoo tog fart i Danmark

Metoo-rörelsens framfart 2017 orsakade relativt lite uppståndelse i Danmark, inte minst i jämförelse med Sverige. Men i augusti 2020 fick rörelsen ny fart igen då mängder av danska kvinnor klev fram och fick sina vittnesmål uppmärksammade.

Allt startade när den populära programledaren Sofie Linde höll tal under en humorgala i tv. Hon berättade om hur hon som 18-årig nyanställd vid Danmarks Radio blivit uppmanad att ge en "stor tv-topp" oralsex, under hot om att denne annars skulle förstöra hennes karriär för all framtid.

Det känslomässiga framträdandet – där Linde tittade in i kameran och sade "du vet vem du är" – har följts av en lång rad metoo-upprop inom flera branscher.

Kamala Harris röstades fram till USA:s första kvinnliga vicepresident

Kamala Harris, dotter till indiska och jamaicanska invandrare, är snart den mäktigaste kvinnan i USA:s 244-åriga historia. När det i höstas blev klart att det blev Joe Biden som kommer att bli den 47:e presidenten att inta Vita Huset, blev det också klart att Harris blir den allra första kvinnliga vicepresidenten i USA någonsin.

Militären tog fram kläder anpassade för kvinnor

1980 var Sverige det första landet i världen som öppnade alla militära befattningar, inklusive de stridande, för kvinnor. Trots det har Försvarsmakten varit en av de mest könssegregerade arbetsplatserna än i dag, och ett tydligt exempel på det har också varit bristen på kvinnliga militärkläder.

Försvarsmakten har under åren fått in tusentals klagomål om att kläderna är obekväma och sitter dåligt. I en enkät från Officersförbundet konstaterades härom året att 40 procent av kvinnorna inte har ett kroppsskydd som passar, vilket är en säkerhetsrisk, och att cirka 40 procent inte har en uniform som passar.

Trots det har man ändå inte gjort något - förrän nu. Nu äntligen är det dags för uniformer och tillhörande kläder anpassade efter kvinnliga mått. Man ska även ta fram en graviduniform, rapporterade Sveriges Radio.

Nasa döpte om huvudkontor efter kvinnlig pionjär

Förra året hedrade Nasa minnet av de första tre kvinnliga matematikerna inom den amerikanska rymdfartsstyrelsen genom att döpa om gatan utanför sitt huvudkontor i Washington DC till Hidden Figures Way.

En av de tre pionjärerna var Mary W. Jackson, som rekryterades till Nasas föregångare Naca 1951 och som senare blev Nasas första svarta kvinnliga ingenjör. Hon arbetade på rymdstyrelsen fram till 1985 och tidigare i år meddelade Nasa att de förutom att byta namn på gatan även kommer att döpa om sitt kontor efter Mary W. Jackson.

– Vi är hedrade att Nasa fortsätter att fira arvet av vår mor och mormor Mary W. Jackson. Hon var en forskare, människovän, hustru, mor och vägvisare som banade vägen så att tusentals andra kunde lyckas, inte bara hos Nasa, utan över hela nationen, sade Carolyn Lewis, dotter till Mary W. Jackson, i ett pressmeddelande.

Mexiko kvinnostrejkade mot våldet

I Mexiko mördas tio kvinnor varje dag och under de senaste fem åren har hela 150 000 kvinnor dödats, många av en närstående man. Enligt Washington Post har 25 procent av alla kvinnliga mordoffer i Mexiko mördats hemma, jämfört med 10 procent av de manliga mordoffren.

De många morden på kvinnor har därför stått högt upp på den politiska agendan i Mexiko det senaste året, och den 8 mars demonstrerade hundratusentals kvinnor på internationella kvinnodagen i Mexico City.

Den 9 mars stannade även miljontals kvinnor i Mexiko hemma från jobb, skola och universitet. Det var feministiska organisationer som hade kallat till kvinnostrejk i protest mot våldet, och syftet med att de många kvinnorna ska stanna hemma är att visa hur Mexiko kommer att se ut om kvinnomorden fortsätter och kvinnorna försvinner från offentligheten.

Flera av Mexikos största företag stöttade kampanjen och godkände att kvinnor deltar i protesten. Bland annat hade Walmart godkänt att företagets 108 000 kvinnliga anställda deltog i strejken.

Foto: TT

LÄS MER:

Här är 29 bra saker som hände under skitåret 2020

Skottland blir först i världen med gratis mensskydd

Forbes lista över världens mäktigaste kvinnor 2020