Femina möter Rebecca Ferguson

För ett par år sedan var Rebecca Ferguson mest förknippad med en tv-såpa och en del småroller. Nu jobbar och umgås hon med filmvärldens stora namn och flygs världen över för att möta pressen.

ÅLDER: 31 år.
FAMILJ: Sambo och sonen Isak, 8 år. Rebeccas pappa är svensk, hennes mamma engelska.
BOR: I Simrishamn.
YRKE: Skådespelerska.
ROLLER I URVAL: Tv-serien Nya tider, Strandvaskaren, En enkel till Antibes.

Vad är hemma för dig?

– Det är Simrishamn på Österlen. Jag älskar det. Vi har köpt en väderkvarn som vi renoverar och byggt terrass med en utedusch.
Vad gör din sambo?

– Han är finsnickare och han är terapeut.
Ville du bli skådespelare?

Annons

– Nej, inte alls. Det var en slump att jag blev castad till Nya tider. Jag var 15 år, hade gått på Adolf Fredriks musikskola och kunde sjunga. Min mamma, som kommer från England, har jobbat med ABBA och med tv och varit en kulturell figur, men jag har inte vuxit upp med teater. Nya tider var roligt, men efter det var jag fortfarande inte säker på vad jag ville göra. Jag hade missat gymnasiet på grund av tv-jobbet, så jag flyttade hemifrån, hade olika jobb och läste sedan in gymnasiet i efterhand. Jag hamnade i USA där jag var med i en svensk-amerikansk såpa. Tänk dig, 17 år och ett år i Miami Beach där det största problemet var om det skulle bli poolen eller beachen.
Och sedan var karriären utstakad?

– Jag visste fortfarande inte vad jag ville bli. Jag reste runt, jag var i Thailand och skaffade dykarcertifikat och ville bli dykinstruktör. Jag älskar havet, jag älskar att dyka, trots att jag lider av klaustrofobi, att få simma med fiskar och bara flyta runt. Men jag har faktiskt inte dykt sedan Isak föddes.
Några år senare bor du i Skåne, får barn och gör en del småroller. Sedan träffar du Richard Hobert på marknaden i Simrishamn och får en roll i hans film En enkel till Antibes. Var det den rollen som ledde till utlandet?

Annons

– Det kan man säga. Det skapade kontakter och jag fick en agent i London, och plötsligt var jag på casting för The White Queen. Jag provfilmade, gjorde ett ”kemi test” med min motspelare Max Irons, som spelar kung Edward IV, och så fick jag rollen. Jag tackade ja omedelbart, jag visste att jag ville göra det och två dagar senare var jag i Brygge och spelade in.
The White Queen är ett kostymdrama om det som kallas Rosornas krig i slutet av 1400-talet. Det är en hel del naket och sex, hur kändes det att göra sådana scener?

– Det är aldrig särskilt bekvämt att göra sexscener, men jag har koll på vad jag gör och vad jag visar. När jag blev intervjuad i USA var det väldigt mycket snack om sexscenerna och jag frågade: ”Hur gör man barn i USA? Det är så här det går till i Europa.” Serien gjordes förresten i två olika versioner, det är mer sex och naket i den amerikanska än i den som visats i England. Sex säljer, så enkelt är det.

Av GUNNAR REHLIN