Kim Walls mamma: ”Hon finns kvar hos oss för alltid"
Kim Walls föräldrar hade haft många anledningar att känna sig oroliga för dottern. Journalisten Kim Wall reste dit ”storyn” tog henne och valde inga enkla ämnen. Ingrid Wall beskriver den moderliga klumpen i magen när dottern åkte motorcykel i Burma, färdades på en skorv i Söderhavet eller inkvarterade sig på ett lopphotell i Karibien.
– I en förälders ögon är ju barnen alltid små, säger Ingrid Wall i Sommar i P1.
Även om Kim så gott som levde i en resväska så hade hon en fast punkt i flickrummet hemma i Trelleborg. I augusti förra året var hon hemma och familjen kunde ta det traditionella fotot i trädgården på samma sätt som de gjort sedan Kim var nyfödd för 30 år sedan. Ingrid och pappa Joachim behövde inte längre oroa sig så mycket för sin dotter.
Kim bodde i Köpenhamn med sin pojkvän och tillsammans skulle de flytta till Beijing. Trots stenhård konkurrens bland andra frilansare hade Kim lyckats göra sig ett namn med sina reportage. Nu visste redaktörerna vem den unga svenskan var när hon tog kontakt för att sälja in idéer. Hennes texter blev både lästa och prisbelönta.
Ingrid Wall berättar om dotterns osvikliga förmåga att hitta historierna och att få människor att berätta dem. En nyfikenhet och ett driv som får fler exempel från uppväxten. Kim Walls mamma berättar till exempel om hur den knappt skrivkunniga dottern engagerade sig för ett träd, en blodbok, som hotades av fällning. Den lilla trädkramaren (som antagligen inte kände till begreppet ens) lyckades hindra fällningen och trädet pryder sin plats ännu i dag.
En annan gång handlar det om hur Kim på långa och krångliga vägar tar hem en övergiven katt, mot föräldrarnas uttryckliga vilja, och smugglar in den på rummet. Katten, Leo Trotskij, finns också kvar.
– Han har varit min följeslagare genom många sömnlösa nätter, säger Ingrid Wall.
Kims sista uppdrag verkade vara ett jobb i hennes smak. Historien om en dansk rymdkapplöpning med excentriska uppfinnare och hemmabyggda raketer innehöll allt det där som gör en ”story”. Men historien blev aldrig skriven.
Ingrid Wall berättar i ”Sommar i P1” om hur telefonen ringer 5.31 på morgonen den 11 augusti 2017. Det är Kims pojkvän som berättar att Kim gått ombord på ubåten Nautilus för att göra en intervju kvällen innan men att hon inte återvänt. Samtalet är början på en mardröm som Kim Walls familj lever i sedan dess.
Ingrid Wall berättar om hela händelseförloppet och tar lyssnarna med mellan den djupaste förtvivlan och glimtar av hopp. In i det längsta hoppas familjen att dottern bara är försvunnen och att hon ska hittas igen. Till slut måste de inse att hoppet är ute.
Polisen ser till att familjen får information innan det når ut i medierna. En dag ringer polisen och berättar att man hittat delar av en kvinnokropp vid strandkanten på Amager. Ingrid Wall beskriver hur hennes man står med luren i handen och hur hans ansikte bleknar under samtalets gång.
I dykningarna efter Kim Walls kropp lyckas polisen, bland annat med hjälp av svenska sökhundar, hitta även armar, ben och huvud. En sökinsats som Ingrid Wall uttrycker djup tacksamhet för. Det var viktigt att Kim kom hem hel även om det kan kännas absurt att tänka så.
Mitt i sorgen och mörkret möter familjen mycket stöd och kärlek. Vänner och grannar kommer med mat eller går ut med hunden. Kims vänner från hela världen hör av sig och berättar vad hon betytt för dem. Minnesstunder anordnas både på stranden därhemma och på Columbia University i New York där Kim studerat.
Ingrid Wall förklarar att det inte finns ord för att beskriva vad familjen gått och går igenom. Samtidigt har de mött människor, både kända och okända, som bara med en kram lyckats förmedla en empati och en värme som gett kraft i mörkret. För de måste orka gå vidare.
Ett sätt att orka är att se till att journalisten Kim Walls arbete lever vidare. Fonden, i dotterns namn, har samlat in 270 000 dollar. Pengar som, i form av stipendier, ska gå till journalistiskt arbete i Kim Walls anda. Till orädda kvinnliga journalister som vill hitta berättelserna och ge dem ord.
Mördaren Peter Madsen ska inte få dominera historien om Kim Wall.
– Om tio år hoppas jag att få ska komma ihåg vem han var. Däremot ska Kim leva och växa, säger Ingrid Wall.
– Hon kommer att finnas kvar hos oss. För alltid.
Ingrid Wall, 62, är kommunikationschef och bor i Trelleborg. I november släpps ”Boken om Kim Wall: När orden tar slut” skriven av Ingrid och Joachim Wall på Norstedts.
Sommar i P1 släpps som podd kl. 07.00 och sänds i P1 kl. 13.00.
Läs också: Kim Walls mamma: ”Vill så gärna berätta vem hon var”
Artikeln publicerades först på Hemmets.