Så påverkas samhället av pandemier – experten svarar

I fler århundraden har världen drabbats av flertal smittor som skördat dödsoffer över världen och sedan slutet på 1950-talet har det enligt Folkhälsomyndigheten funnits tre pandemier: Asiaten, Hong Kong-pandemin och pandemin 2009 – i folkmun svininfluensan. Annika Linde, tidigare statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten, drabbades av de två tidigare nämnda, men blev inte svårt sjuk av någon av dem.

–Vi har inte tidigare haft den samhällspåverkan som vi har nu men det tror jag beror på att samhället är så mycket mer känsligt i dag. Förr hade vi en annan samhällsstruktur man fick nog inte samma panik som många får nu, säger Annika Linde.

”Vi lever i en annorlunda värld idag”

Annika Linde menar att vi måste inse att samhället vi lever i just nu ser väldigt annorlunda ut mot vad det gjorde förr. Det är mer globaliserat och sjukvården är bättre än förut. Under Asiatenutbrottet fanns inte respiratorer och livsuppehållande maskiner på samma sätt som det gör i dag.

– Under Asiaten var det framförallt de yngre som drabbades, men under andra vågen 1958 insjuknade många äldre och då kunde vi inte göra så mycket – medicinskt sett. Jag tror också att det fanns en större acceptans för att äldre människor dog än vad vi har i dag. Det fanns nog inte heller samma förväntan på att man skulle rädda alla som blev sjuka, berättar Annika Linde.

Under Hong Kong-pandemin under slutet på 60-talet studerade Annika Linde medicin och hon kan inte minnas att det fanns någon större panik på den tiden.

– Det fanns en oro för större folksamlingar, men inget jag minns så mycket av. Jag har heller inte specialstuderat Asiaten och Hong Kong-pandemin som jag gjort med Spanska sjukan – som härjade under första världskriget.

Dödsfallen minskar

Annika Linde berättar vidare att dödsfallen under pandemierna minskar med tiden. Under spanska sjukan var det runt 50-100 miljoner människor som dog, under Asiaten har det rapporterats om upp emot fem miljoner dödsfall, under Hong Kong-pandemin var det runt en miljon som dog och Pandemin 2009 skördade runt 200 000 dödsoffer.

Enligt Folkhälsomyndighetens tidigare statsepidemiolog Annika Linde står vi inför en svår situation just nu då vården måste försöka rädda så många det kan och att belastningen kommer att vara så pass hård att man inte kommer kunna rädda alla som insjuknar.

– Vad jag förstått av coronaviruset så kan det ge en mycket obehaglig sjukdomsbild när det drabbar äldre och viruset verkar bete sig annorlunda än smittorna sedan 50-talet, säger Annika Linde.

Hon fortsätter med att säga att besluten som tas nu för att stoppa spridningen ger en allvarlig och tydlig samhällseffekt och att även de ekonomiska konsekvenserna kan bli skadliga.

Tidigare pandemier:

Asiaten 1957

Under 1957 bröt en influensa ut som kom att gå under namnet Asiaten. Smittan upptäcktes i östra asien och fram till 1958 bredde influensan ut sig över världen. Vissa kunde få fick mindre symptom som hosta och lägre feber medan andra fick värre livshotande symtom som lunginflammation. Asiaten räknas som en av de stora pandemierna, men enligt Britannica den som varit minst allvarlig. Enligt Folkhälsomyndigheten orsakade Asiaten upp emot fem miljoner dödsfall mellan 1957 – 1958.

Hong Kong-pandemin 1968

Cirka 10 år efter att Asiaten spridit sig över världen kom nästa influensapandemi – Hong Kong-pandemin. Den tog fart under sommaren 1968 i Kina och spred sig sedan vidare över världen och slog ut det den tidigare pandemin Asiaten. Symtom på sjukdomen kan vara frossa, feber, muskelvärk och svaghetskänsla. Under det första året ska runt en miljon människor omkommit och influensan kom i två vågor. Den här typen av virus sprids fortfarande som en säsongsinfluensa och i Sverige skördar smittan runt 1000 offer per år, då ofta äldre personer. Hong Kong-pandemin associeras med få dödsfall men som väldigt smittsam.

Svininfluensan / Pandemin 2009

Under våren 2009 upptäcktes ett virus i Mexiko som kom att spridas över hela världen. Det var den så kallade Svininfluensan, eller med annat namn Pandemin 2009. Annika Linde förklarar att svininfluensan var ett omoget virus som kunde smitta direkt ner i lungorna, vilket då kunde leda till lunginflammation och död. Vilket, enligt Annika Linde, kan ha varit en av orsakerna till varför sjukdomen upplevdes som så otäck. Dödssiffran för Svininfluensan är omdebatterad men den kan ha orsakat upp emot 200 000 dödsfall och många i Sverige drabbades av sjukdomen narkolepsi efter att ha blivit vaccinerade mot smittan.

Läs mer:

Så påverkas ekonomin av corona – enligt experten

Blir man immun mot corona – eller kan man bli sjuk igen?

Nu stängs gymnasieskolor och universitet ner