Trendar: Krönika om självkärlek Dejta efter separation Teknikhacks Yoga med Johanna Resetips Vintips till maten

Sida vid sida – ny bok om feminism

24 sep, 2020
AvAlexandra Schuman
FotografTT
Nina Rung
Sida vid sida är en antologi som tar rygg på 90-talsklassikern Fittstim. Genusvetaren, Nina Rung ger ut boken på hennes nystartade bokförlag Rebelbooks. Vi har talat med Nina och två av medförfattarna om hur de genom sina texter vill tackla könsnormer, identitet och samtycke.
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons
Nina Rung om boken Sida vid SidaBrand logo
Nina Rung om boken Sida vid Sida

Under 90-talets senare hälft släpptes Nina Björks Under det rosa täcket och antologin Fittstim. Nu vill kriminologen, genusvetaren och debattören Nina Rung ge en uppdaterad version till dagens kvinnor. Hon har handplockat sina 19 medförfattare – starka och aktuella kvinnliga röster – där slutprodukten blev boken Sida vid sida.

– Det finns sjukt många grymma feminister där ute men som inte har någon bok som kan ge pepp och lite jädrar anamma! Den här boken är till för att ni ska ta vid och förhoppningsvis ta kampen vidare, säger Nina.

Feministiska manifest och tunga tegelstensklassiker i all ära men Sida vid sida är något helt annat. Det är en närgående bok om hjärtskälvande upplevelser. Antologin samlar kvinnor från vitt skilda bakgrunder, men som delar samma upplevelser av skeva ideal, orättvisor och övergrepp.

Vi har träffat Nina Rung och två av medförfattarna till antologin, Ida Östensson och Linnéa Claeson, som alla vittnar om sina upplevelser.

De kapitaliserar på ungas osäkerhet

Ida Östensson.

Ida Östensson är opinionsbildare, kommunikationschef för Child 10, samt grundare av samtyckesorganisationen Fatta och jämlikhetsstiftelsen Make Equal. Hennes minne av sitt feministiska uppvaknande är starkt. Det skedde i samma stund som hon efter sex år tvingades byta fotbollslag till ett nybörjarlag, bara för att de hade startat ett tjejlag.

Annons

I början på högstadiet fick Ida de två än idag högaktuella feministiska böckerna Fittstim och Under det rosa täcket av sin brors flickvän.

– När jag läste dem böckerna så var det som att jag förstod att det inte är mig det är fel på, det är samhället, det finns jätte många som känner sig lika fel som mig och det är för att vi lever i ett patriarkat, säger Ida.

Ida Östensson om groomingBrand logo
Ida Östensson om grooming

Tidigt kunde Ida se markanta skillnader mellan vad som förväntades av killar respektive tjejer. Hennes avsnitt i Sida vid sida är känsloladdat och engagerande då hon berättar hur hon under många år hade svårt att passa in.

– På den tiden fanns det ett namn för det som jag är väldigt allergisk mot, pojkflicka. Jag gillade att göra saker som stereotypt pojkar gillade att göra, det var inte jättelätt i det lilla samhället där tjejer skulle vara på ett visst sätt, skulle inte ta plats i klassrummen och hålla på med tjejiga grejer. Jag fick kämpa ganska mycket för att va den jag ville va och få den plats som jag faktiskt förtjänade att ta, förklarar Ida.

Annons

Många tjejer upplever idag en stor press. Allt ifrån prestation i skolan, på jobbet och inte minst stressen från utseendehetsen på sociala medier. Men vad grundar sig normerna i?

– Det handlar om pengar och makt och ofta är det män som äger de här stora bolagen som kapitaliserar på unga tjejers osäkerhet och även äldre kvinnors osäkerhet för den delen också, säger Ida.

Djupt rotade normer

Hon framhåller hur kraven alltid har varit, och fortfarande är, mycket större på tjejerna än killarna. Men Ida förklarar också hur idealen börjar slå över på killarna med. Idag ska killar likväl som tjejer fixa sig och bry sig mer om sitt utseende. Enligt Ida handlar det om hur bolagen som kramat ut allt på mode- och skönhetsmarknaden för tjejer, nu inser de att de kan tjäna 50 procent mer genom att ställa kraven och idealen även på killarna.

– Fast väldigt få kille sminkar sig, så varför ska vi tjejer lägga massa pengar och tid att göra iordning oss för att gå till skolan?, ifrågasätter Ida.

Annons

Vidare berättar Ida hur hon på högstadiet genomförde ett test – från ena till andra dagen slutade hon att sminka sig.

– Det blev väldigt starka reaktioner. Man påpekade att jag såg väldigt trött ut eller så frågade folk hur jag mådde eller vad är det här för statement? Det här är ju bara det som är grunden, hur kan det vara provocerande? Då förstod jag hur starka de här normerna är, menar Ida.

Likt Ida fokuserar Nina Rung i hennes avsnitt på skillnaderna mellan könen men utifrån brott och en samhälls grundlig nivå. Nina förklarar hur snäva ideal försämrar vårt mående och hur skilda våra möjligheter i livet är baserat på om vi är födda som pojke eller flicka.

– Ta två syskon till exempel, han kommer tjäna 3,5 miljoner mer i livslön än henne, bara pågrund av kön, informerar Nina.

Kampen om jämställdhet

Linnéa Claeson

Influencern och samhällsdebattören Linnéa Claeson medverkar också i boken. Hennes del handlar till stor del om kampen för rättvisan.

Annons

– Det var befriande att få ett ord på de orättvisor som jag länge känt och upplevt, säger Linnéa Claeson. Feminism som begrepp betyder att man tror på en jämställdhet mellan könen. Oavsett om du är kille eller tjej ska du behandlas likvärdigt. Det känns som en självklarhet, trots det möter åsikten på motstånd.

– Jag har fått mycket fördomar som feminist, det får jag fortfarande, säger Linnéa.

Tyvärr är det inte enbart fördomar Linnéa stöter på i sin kamp om jämställdhet som sker främst genom hennes populära, feministiska Instagram @assholesonline.

– Jag tror jag är rädd, lite, hela tiden och det är så jävla vidrigt. Jag tror jag är det för att jag har lärt mig att vara rädd. Fått höra att som flicka finns massa faror. Det finns massa saker som jag inte får göra, det finns jättemycket saker som inte passar sig. Jättemycket som kan hända mig som andra kan utsätta mig för. Jag har sett andra bli utsatta och sen har jag blivit utsatt själv. Så mycket av rädslan är bekräftad, den är befogad, berättar Linnéa.

Annons

Men samtidigt förklarar Linnéa hur detta motståndet bara driver henne framåt. Att kämpa vidare för den där självklara rättvisan som inte alls är självklar.

– Det är en av anledningen att jag kallar mig feminist. Jag vill något annat för era döttrar. Tjejerna som växer upp nu ska inte behöva gå igenom samma skit som oss, säger Linnéa bestämt.

Inget ja, inget samtycke

Sedan 8 juli 2019 har vi en samtyckeslag i Sverige, lagen säger att allt sex ska vara frivilligt. Om det inte är frivilligt, alltså om man inte sagt ja eller aktivt visat att man vill delta, så är det olagligt och därmed straffbart. Lagen har inneburit en 75-procentig ökning av antalet fällda övergrepp och våldtäktsdomar. Då definitionen av övergrepp har utvidgats eftersom alla reagerar olika vid ett övergrepp, vissa gör aktivt motstånd medan andra hamnar i frozenfright.

– Hela sju av tio hamnar i frozenfright vid ett övergrepp, det är när du inte kan göra motstånd, du kan inte springa därifrån, du kan inte göra ett skit, utbrister Linnéa.

Annons

Organisationen Fatta drev igenom samtyckeslagen men arbetet att se hur den faktiskt används i praktiken fortgår. Ungdomar måste få information om samtycke, makt, porr, grooming och övergrepp via skolan och föräldrar, menar medgrundare Ida Östensson. För fortfarande har vi drygt 36 000 våldtäkter om året, informerar Ida.

– Allt som inte känns bra för dig, där du inte har sagt ja, är ett övergrepp, säger Ida.

Regeringen har meddelat att sexualundervisningen ska uppdateras och ska handla om etik, samtycke och relationer snarare än om autonomi. Men tills dess hävdar Ida att det är viktigt att inse vikten i samtalet med föräldrar och vänner. Att inse att det som visas i porr och vissa delar inom populärkulturen inte överensstämmer med hur sex är i verkligheten och att det är riktiga personer bakom skärmen, förklarar hon.

Boken Sida vid sida släpps den 25 september.

Foto: TT

Läs mer:

Se bilderna från trosprotesterna som visar vad samtycke INTE är

Annons

Mia Skäringer ryter ifrån om våldet mot kvinnor: "Varför skyddar inte samhället oss?"

Linnea Claeson om fällande domen: "Ibland blir jag skiträdd"

Annons