Susanna, 36, trodde hon skulle dö – av sina bröstimplantat

Det var 2002 som Susanna Leinonen-Roeim, då 18 år, bestämde sig för att göra något åt att hennes bröst hade två olika kupstolekar. Idealet var systrarna Graaf, och Susanna litade på kirurgen som genomförde ingreppet, på en klinik med gott rykte i Stockholm.

– På konsultationen för min bröstförstoring så fick jag höra om de vanliga riskerna vid operation. Jag skulle få marknadens bästa implantat och de var så säkra så man kunde köra över med en truck, berättar hon.

Men åren efter operationen blev inte som Susanna hade hoppats. Hon flyttade till Norge, blev långsamt allt tröttare och började må sämre.

– Man vänjer sig väldigt fort med hur man har det. Tre år efter att jag hade opererat mig fick jag allt fler symptom – jag fick ont i kroppen, musklerna och lederna, och huden blev väldigt torr.

Trots symptomen inbillade sig Susanna att hon bara var ”ung och lat”, och såg inget samband med sina bröstimplantat. Den största skillnaden kom först efter att hon blev mamma, först 2013 och andra gången 2015.

– Då började jag känna att nu är det något fel med min kropp. Det gjorde ont bara att existera.

Susanna trodde hon skulle dö – läkarna såg inget fel

De stegrande symptomen gav till slut Susanna dödsångest – det kändes som att livet höll på att lämna hennes kropp.

– Jag vaknade på nätterna och trodde att jag skulle dö från mina barn. Det var som en mobil som har två procent batteri, så kändes min kropp. Jag ville bara ligga i ett mörkt rum, och hade ofta migrän. Först blev mina händer och fötter kalla, och sen spred det sig till armar och ben.

Trots att hon gjorde många besök hos olika läkare var det ingen som gjorde kopplingen till hennes bröstimplantat – i stället fick Susanna höra att hon var trött av småbarnsåren och drack för mycket kaffe.

– Det blev psykiskt tungt att inte bli trodd av de läkare jag träffade genom flera år. Jag satt och grät och mådde så dåligt men fick till svar att blodproven ser bra ut och ”du mår bra”. Men jag mådde inte bra, jag hade över 40 olika symptom och känslan av att dö.

När det hösten 2017 började bli dags att byta ut bröstimplantaten – de ska bytas efter 15 år – råkade Susanna hitta personer på sociala medier som skrev om BII, Breast implant illness.

– Det var en svensk tjej som skrev hur sjuk hon hade blivit av implantaten och jag kände ”shit, det där är ju jag, jag läser om mig själv”.

Susanna letade sig vidare på Facebook, och gick med i en skandinavisk BII-grupp, som då hade färre än 100 medlemmar. I dag har gruppen över 1300 medlemmar. Samtidigt har en amerikansk facebookgrupp om samma ämne 130 000 medlemmar.

Monika Björn vill lyfta riskerna med bröstoperationer

En som har gått ut och pratat offentligt om Breast implant illness är hälsoinfluencern Monika Björn. Hon opererade ut sina inlägg efter att ha drabbats av vad hon tror var BII, även om hon samtidigt genomgick klimakteriet och har svårt att skilja vissa symptom åt. I dag är hon kritisk till hur lätt det är att operera sig, och vill se en ökad kunskap kring riskerna med bröstförstoringar.

– Det är skrämmande att vi så lättvindigt bara opererar in det i kroppen och blint litar på kirurgerna som ska sätta in implantaten, utan att fråga oss vad de har för vinning av det eller läsa på mer själva, säger Monika Björn.

Därför har hälsoprofilen varit noga med att lyfta ämnet kring BII på sina plattformar. Samtidigt menar Monika att bröstimplantaten inte alltid behöver vara den enda förklaringen till att folk mår dåligt, men att det kan vara en del av ekvationen.

– Jag vill inte säga att alla ska ta ut sina implantat, för alla blir inte sjuka. Men det är viktigt att man är välinformerad oavsett om det handlar om att sätta in, ta ut eller behålla bröstimplantat, så man tar beslut på rätt grunder och har realistiska förväntningar. De som mår riktigt dåligt hoppas ju vara en ny människa inom några månader, men alla upplever det inte så. Bröstimplantaten kan absolut bidra till att man blir sjuk, men samtidigt finns det ju även andra saker som bidrar till hur man mår.

Läkaren: En del patienter blir hjälpta av att ta ut implantat

Susanna tror också på vikten av att prata om BII, och sprida kunskap om sjukdomen, som än så länge inte är en erkänd diagnos i Sverige.

–Jag önskar att Läkemedelsverket och även plastikkirurger i Skandinavien ska börja lyssna på oss drabbade och ta detta med Breast Implant Illness mer seriöst. Vi är många som har rapporterat in våra symptom och ohälsa till dem men vi blir bara bollade runt.

Läkaren Oya Kocabalkan på Strandkliniken i Stockholm gör många explant-operationer – alltså plockar ut bröstimplantat som har opererats in i brösten – och har stor erfarenhet av patienter som upplever sig ha drabbats av BII.

– Bara för att vi inte ser saker innebär det inte att det finns. Än så länge finns inte så mycket kunskap. Vi kan inte bevisa att det finns en sån sjukdom vetenskapligt ännu. Men de patienter som kommer hit och misstänker att de har sådana symptom, de mår inte bra. Det är en enormt bred symptombild. De har varit i sjukvården men inte hittat någon hjälp, så det är en desperat situation för dem, det är väldigt sorgligt att se, säger hon.

Oya Kocabalkans upplevelse är att många av patienterna säger sig må mycket bättre när de kommer på återbesök efter att ha opererat bort sina implantat.

– Det är svårt att veta om de är sjuka av andra anledningar och tar operationen som en sista utväg, i en del fall kan det vara så. Men en del patienter som mår jättedåligt innan, med smärta i muskler och leder, de berättar själva på återbesöken att de inte har de problemen längre.

För Susanna blev det nästan omedelbar skillnad efter operationen i februari 2018. Sista tiden innan ingreppet hade hon svårt att fullfölja meningar och glömde till och med bort sitt eget mobilnummer – men efter operationen kom skärpan tillbaka.

– Största skillnaden när jag vaknade upp var att jag kände mig pigg och klar, och hade energi. Efter operationen ska man egentligen inte lyfta armarna, men dag tre stod jag och provade kläder för att jag hade så mycket energi.

Perioden efter märkte hon allt större skillnad. Hennes tunna hår och sköra naglar började växa igen, och symptomen med smärta och trötthet dämpades och försvann helt.

– Under de 16 år jag hade implantaten i mig, då existerade jag bara. Nu lever jag. Mina barn har fått tillbaka sin mamma, och min make har fått tillbaka sin fru.

Läs mer:

5 kvinnor som blev sjuka av sina bröstimplantat: ”Min kropp lade av”

Josefin Dahlberg om förlossningsskadan – 4 veckor efter dotterns födsel

Danielle trodde hon var sjuk – fyra timmar senare föddes dottern