Uppdrag granskning svarar på kritiken efter "Dömd för våldtäkt" – punkt för punkt

Knappt tre månader har gått sedan det omdiskuterade programmet #metoo och Fredrik Virtanen sändes, och nu har SVT:s Uppdrag granskning hamnat i blåsväder igen.

Den här gången handlar det om avsnittet Dömd för våldtäkt (sänds 22 augusti kl 20) och den undersökning som Uppdrag granskning har gjort som påstår att 58 procent av alla dömda våldtäktsmän är födda utomlands – och att afghaner är överrepresenterade som folkgrupp.

Redan innan avsnittet sändes brakade helvetet lös på sociala medier, och det delade Twitter-Sverige i två läger: de som hyllar Uppdrag granskning för undersökningen – och de som tycker att SVT verkar spela de högerextrema rakt i händerna – tre veckor före riksdagsvalet.

Samma dag som programmet skulle sändas verkar dock en av huvudpersonerna i programmet, kriminologen Jerzy Sarnecki, ha fått kalla fötter. I en intervju med SVT Nyheter säger han att programmet aldrig borde sändas, och att det bygger på en ”gammal högerextrem konspirationsteori som går ut på att främmande män kommer till Sverige och våldtar svenska kvinnor och att etablissemanget, pk-eliten, försöker dölja detta”.

Bland annat pekar han på att endast 13 procent av alla våldtagna kvinnor anmäler detta till polis, och vidare är det bara 15 procent av de anmälda våldtäkterna som leder till dom. Det betyder att det endast är 1, 5 procent av alla våldtäkter som faktiskt leder till dom.

– Med ett så litet urval kan man inte säga någonting om helheten, säger Jerzy Sarnecki till SVT Nyheter.

Men det är som sagt inte bara Sarnecki som är kritisk till Uppdrag gransknings program Dömd till våldtäkt. Vi har sonderat terrängen på sociala medier och bett Uppdrag gransknings redaktör Ulf Johansson bemöta kritiken – punkt för punkt.

Uppdrag granskning om kritiken kring Dömd för våldtäkt

Kritiken är plockad från sociala medier timmarna innan programmet sändes, men efter att Uppdrag granskning publicerat en sammanfattning om undersökningen. Du hittar deras artikel här.

Kritik: Heberlein och Lamotte som intervjupersoner ger en ensidig bild

Ulf Johansson, Uppdrag granskning, om kritiken:

– Det är ju intressant att de tycker att det blir en ensidig bild när vi har med en hel del andra röster i programmet. För det första är ju Jerzy Sarnecky med, och det finns även andra röster. Sådant går inte att bedöma förrän de har sett vilka som är med. Min uppfattning är att det är en väldigt balanserad och nyanserad bild vi ger.

Kritik: Vita, rika män döms sällan – därför blir statistiken missvisande

Ulf Johansson om kritiken:

– Det finns ingen som har forskat eller har belägg för att det är som [vardagsrasism] skriver. Det vi tar upp som problem är att det finns för lite forskning, och att det finns en efterfrågan på att forskare tittar närmare på det här. När de har gjort det så skulle man ju kunna svara på en sådan kritik, men i dag finns ingen sådan forskning.

Kritik: Är det här #metoo och Virtanen 2?

https://www.instagram.com/p/BmxMGIiBeQC/?taken-by=cissiwallin

Ulf Johansson om kritiken:

– Jag kan inte kommentera någon koppling till Virtanen. Jag kan bara säga att det vi gör är att ta upp exakt statistik för personer som är dömda för våldtäkt. Det är det enda man kan göra – det är ju bara dömda personer som man kan slå fast vilka de är. Om man inte är dömd så kan man aldrig påstå att någon har gjort något. Och därför menar jag att vi inte tar någons parti. Vi tar bara fram fakta.

Kritik: De flesta övergreppen sker i hemmet – och få av dessa anmäls

Ulf Johansson om kritiken:

– Vi tar upp i programmet att de som faktiskt döms är en väldigt liten del om man jämför med de anmälningar som kommer in och med de trygghetsundersökningar som finns. Det påpekar vi oerhört tydligt. Men återigen: det är ju ett material där vi varken kan undersöka eller slå fast vem som har gjort det ena eller andra, det är ju först när man identifierar och dömer en gärningsman som man kan slå fast det.

Kritik: Oavsett vad programmet visar har rubrikerna redan gynnat extremhögern

Ulf Johansson om kritiken:

– Oavsett vilken kontroversiell fråga vi tar upp så finns det en risk att det finns folk som har andra syften och kan kapa det. Vi kan bara göra undersökande journalistik och ta reda på sanningen och rapportera om det så sakligt och nyanserat som möjligt – vilket jag anser att vi gör här.

Kritik: Det handlar om socioekonomiska faktorer – inte härkomst

Ulf Johansson om kritiken:

– Vi påstår inte att det har med härkomst att göra. Vi konstaterar att det finns en kritik mot att brottsforskningen aldrig har tagit reda på hur det ligger till när det kommer till sexualbrott. Brottsforskarna har påstått att det har med socioekonomiska förhållanden att göra när det kommer till brottslighet i stort, men när det gäller sexualbrott har man aldrig undersökt det. Och Sarnecky säger ju i vårt program att vi bör ta reda på det.

Men Sarnecky har ju gått ut och sagt att han inte tycker att programmet ska sändas över huvud taget?

– Jag är medveten om det, och det är lite märkligt i förhållande till vad han säger i vårt program. Men jag konstaterar att han säger, i programmet, att han kommer att söka anslag för att bedriva sådan här forskning. Vilket är precis det vi lyfter i det här.

Ett av kriminologen Jerzy Sarneckys argument för att programmet är missvisande är att Uppdrag granskning bara har tittat på 1,5 procent av alla våldtäkter, och att det är ett för litet urval för att kunna bedöma helheten. Men Ulf Johansson anser inte att det betyder att Uppdrag gransknings program blir missvisande.

– Nej. Han är en av dem som kritiseras för att den här forskningen inte har gjorts och det är så här han bemöter kritiken han får i programmet. Men återigen: det här är den bredaste undersökningen som har gjorts för dömda våldtäktsmän på senare år, nåt bredare material finns inte. Att vi gör detta är ju för att ingen annan har gjort det, och forskarna har definitivt inte gjort det. Och det borde dom ha gjort.

Varför publicerar ni det här programmet så här tätt inpå valet? 

– Det här är ju ett problem som successivt har debatterats allt mer det här året. Det har lyfts i flera partier att vi behöver den här forskningen. Några medier har gjort mindre undersökningar, men vi anser att det är bättre att göra en så bred undersökning som möjligt så att vi har ett så brett faktaunderlag som möjligt som vi kan diskutera utifrån.

Men varför kommer det just nu?

– Det beror på att den här debatten har tagit fart under den här våren och en sådan här undersökning tar ett par månader att göra. Den här frågan spänner över hela det politiska fältet i dag. Flera partier har lyft frågan och flera har debatterat det, och vi har Morgan Johansson och Tobé i studion efter programmet.

Så det har inte funnits en tanke med att publicera det här tre veckor före valet?

– Nej, däremot har vi värderat om det är en fråga som vi kan ta upp så här under ett valår. Och eftersom det här spänner över hela det politiska fältet har vi gjort bedömningen att: ja det kan vi göra.

Förstår du kritiken?

– Jag förstår att det här är ett kontroversiellt ämne och det finns lika många som har synpunkter från andra hållet. Det vet vi ju, att det finns låsningarna i frågan, men vi måste ända hantera de här frågorna och granska dom.

Varför då?

– Därför att en stor del av debatten handlar om att medierna i flera år har mörkat de här problemen och det har skapat mytbildningar. Det är viktigt att det finns faktaunderlag när man sedan går vidare och funderar på vad det kan finnas för orsak – om det handlar om det socioekonomiska eller annat – och det är det forskarnas sak att ta reda på. Men själva problemet i sig måste vara mediernas ansvar att lyfta.

Uppdrag gransknings program ”Dömda för våldtäkt” visas på SVT1, den 22 augusti klockan 20:00.