Vegotrenden, djurskyddet och klimatet påverkar köttätandet

Under 2017 hände något med svenskarnas köttkonsumtion, den vände plötsligt nedåt med 2,6 procent efter en nästan 30-årig uppgång. Och utvecklingen verkar fortsätta åt samma håll i år. Under 2018 års första nio månader åt vi 1,8 kilo mindre kött än året innan, en minskning på 2,8 procent. Det här visar nya siffror från Jordbruksverket.

– En minskning på mindre än 3 procent låter kanske inte så mycket, men den stora grejen är att det är en minskning två år på raken. Tidigare har vi sett en ökning sedan 1990, en ökning som visserligen planat ut sedan 2005. Den stora stegringen var i slutet på 90-talet och början på 2000-talet, säger Åsa Lannard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.

Anledningen till den stora ökningen var att vi hade gått med i EU och importen av kött ökade samtidigt som priserna pressades ner. Plötsligt hade vi råd att köpa mer kött och konsumtionen gick upp.

Svenskt kött på tallriken

Det man också kan se i Jordbruksverkets siffror är att vi nu vill ha svenskt kött på tallriken, så även om vår köttkonsumtion har gått ner har den svenska köttproduktionen ökat. Åsa Lannard Öberg tror att vi väljer svenskt tack vare att vi vet att vi i Sverige har en hård lagstiftning kring djurskydd och till exempel är restriktiva med antibiotikaanvändningen hos djur.

– Vi har alltid varit priskänsliga när det gäller kött, så när det plötsligt blev billigt köpte vi mycket. I dag har många en god ekonomi och då väljer vi svenskt kött. Prisfrågan har fått stå tillbaka för andra frågor som vi anser viktigare, säger Åsa Lannard Öberg.

Dieter och trender

Den vegetariska trenden spelar stor roll i den sjunkande köttkonsumtionen, framför allt hos unga. Åsa Lannard Öberg säger att mattrender påverkar oss hela tiden och att många äter vego utan att lägga någon djupare värdering i det. Det är en trend bland andra. Andra grupper är väldigt engagerade i djurskyddsfrågor eller klimatfrågor och väljer mer vegetariskt av de anledningarna. Sedan finns också hälsofolket som lyssnar på kostråden från till exempel Livsmedelsverket och minskar sin konsumtion av hälsoskäl.

– Nu är det vegetariskt som gäller, förut var det att man skulle äta mycket protein, säger Åsa Lannard Öberg och menar att populära dieter ger utslag på konsumtionen.

Offentlig sektor i framkant

Det är inte bara hushållen som äter mindre kött, även inom offentlig sektor som skolor, sjukhus och äldreomsorgen ser vi samma trend. Åsa Lannard Öberg säger att de på många sätt ligger före hushållen i fråga om att välja ekologiskt och vegetariskt.

– Det är en högre ekoandel i maten i offentlig sektor, det handlar om en politisk fråga, att man vill visa att man bryr sig om medborgarna. De ligger också långt fram när det gäller köttfria dagar och närproducerad mat.

Restauranger ligger däremot lite efter. Åsa Lannard Öberg säger till exempel att de klassiska lunchrestaurangerna skulle behöva en knuff i rätt riktning, men att flera snabbmatskedjor har börjat klimatberäkna sin mat och nu erbjuder många vegetariska alternativ.

Köttet – en klassfråga?

Köttkonsumtionen är inte jämnt fördelad över hela samhället. Det är framför allt yngre personer som har anammat den vegetariska trenden.

– De äldre har också ändrat sina konsumtionsvanor, men de har ändrat sig på det sättet att de nu köper mer svenskt kött, säger Åsa Lannard Öberg.

Hur det ser ut om man ser till sociala grupper är svårt att säga, visst är de som har det tuffare ekonomiskt mer priskänsliga när det gäller mat, men Åsa Lannard Öberg säger att de å andra sidan i högre utsträckning röker, en vana som är allt annat än billig. Så till syvende och sist handlar vad man äter inte främst om ekonomi, utan vad man väljer att lägga sina pengar på. Det är inte dyrt att laga hållbar och hälsosam mat. Kanske handlar det snarare om en utbildningsfråga.

Köttfritt inte säkert hållbart

På frågan om det är mer hållbart om vi äter mindre kött svarar Åsa Lannart Öberg tvådelat.

– Det beror på. Om man tänker på klimatet så ja. Om vi producerar kött så påverkar det klimatet mer än om vi odlar morötter. Men så ser man till den biologiska mångfalden som gynnas av betande djur. Och det handlar om mycket mer än bara själva köttet. Det handlar också om vad man använder för foder, vilket vatten man använder och hur mycket matsvinn det blir av det vi producerar.

Foto: Shutterstock

Läs mer:

9 tips för att minska matsvinnet

Hälsoskatt och restaurangförbud för rött kött föreslås