89 år gamla skon gör oväntad comeback – trendigaste du kan ha på fötterna just nu
De kallas top siders och såg dagens ljus redan 1935, skaparen var Paul A. Sperry och kom från amerikanska New Haven, Connecticut. Skorna, i folkmun benämnda som seglarskor eller båtskor, är både älskade och hatade. Och nu är de, dessutom, sommarens hetaste trend.
– Båtskor tar fart den här säsongen tack vare Miu Miu vår- och sommarvisning för 2024 modevisning, där de stylades med preppy polotröjor, bikinitrosor och kavajer, skriver sajten Whowhatwear.
Sajten refererar till skotrenden som ”oväntad”.
– Den lite preppy stilen trendar nu, och båtskor är en del av det hela. Miu Miu visade skon på catwalken den här säsongen och flera andra designers och modehus har följt efter. Vogue tror att detta är båtskons år. Jag blir inte förvånad om det visar sig stämma, säger KK:s modechef, Ida Elise Eide Einarsdóttir.
Skapades på 1930-talet
– Skostilen är inte ny, även om man på sociala medier kan få intrycket att folk upptäcker båtskon för första gången. Det är lite så med nästan alla trender, då de upptäcks av en ny generation, säger Einarsdóttir och fortsätter:
– Men vi pratar faktiskt om en sko som skapades redan på 1930-talet. De är inte speciellt moderna. Mer anti-mode, på ett sätt. En modernare touch får de dock när de stylas på ett nytt sätt – av en ny generation.
@grayson.smith12 Sperrys having her come back? #boatshoes #sperrys #summertrend #boattrend #boalstyle #summer2024 #shoetrends
♬ original sound - Grayson Smith
På sociala medier råder det fullständig oenighet om huruvida båtskor är trendiga igen eller inte.
Efter att TikTok-användaren @naenae.on.that.beat la upp en video där bar båtskor, reagerade flera personer i kommentarsfältet.
”Jag försöker förstå om det här är allvarligt”, skriver en.
”Girl, nej. Båtskotrenden hände 2008”, säger en annan.
”Hon sa ”ny” båtskotrend. Herregud, jag är gammal”, kommenterar en tredje.
Är du sugen på att klicka hem ett par seglarskor sjäv? ANNONS Kolla då in dessa, från Arket.
Detta är en artikel från vår systertidning KK.no