Birgitte Söndergaard gjorde succé i Sällskapsresan – därför försvann hon

Efter reklamen: 5 älskvärda filmer från 80-talet

Birgitte Söndergaard provfilmade egentligen för rollen som Ole Bramseruds flickvän Krisse i SOS – en segelsällskapsresa. Men hon gjorde ett sådant starkt intryck på Lasse Åberg att hon i stället fick den stora rollen som Stig-Helmers kärleksintresse Anna Vera i filmen, den tredje i Sällskapsresan-serien.

Själv hade Birgitte Söndergaard inte sett någon av de tidigare filmerna men hon blev snart varse om deras popularitet – något som hon märker av än i dag, 33 år efter biopremiären.

Klassiska svenska filmroller – som var tänkta för helt andra skådespelare

– Det är så roligt. Alla kan de där replikerna, det är helt galet. Folk kommer fortfarande fram på stan och säger ”Men Stig-Helmer, du har ju kokat hela nätet”. Haha! Det hör jag så ofta. Det är sådan otrolig skillnad på att ha blivit känd via tjock-tv, man blev kändis på ett helt annat sätt. Alla i min generation känner igen mig och alla ska prata med mig. Men jag har absolut inte problem med kändisskapet, folk är otroligt vänliga mot mig, säger hon i en stor intervju med Aftonbladet.

Birgitte Söndergaard försvann från rampljuset

Birgitte Söndergaard uppmärksammades sedan bland annat för sin roll i filmen Zorn och blev sedermera en populär programledare i TV3 där hon ledde program som Spårlöst försvunnen, Blåsningen och Mänskligt.

Men på senare år har hon inte alls synts till på samma sätt i rampljuset. För Aftonbladet berättar Söndergaard, som i dag är 64 år, att hon "var trött på allt". I början av 2000-talet tog hon därför en paus från det offentliga för att i stället fokusera på sin konst.

"Jag blev trött på mig själv"

Hon berättar att hon upplevde en skam för att hon ville kliva av en framgångsrik och hyllad karriär.

Staffan och Bengts sista möte – på dödsbädden

– Jag skämdes också och tänkte att jag borde ju tycka det var fantastiskt. Jag syntes överallt och trots det var jag inte nöjd, jag blev till slut trött på mig själv. Det gick alltid något i repris och någon film visades här och där, jag var i tv varje dag under tio års tid, säger Birgitte Söndergaard till Aftonbladet.

Hon har trivts med måleriet och livet. Men det senaste året under coronapandemin har varit tufft – utställningar har ställts in och hon berättar att det kändes meningslöst att måla. Samtidigt dog hennes mor.

Längtar efter kärlek

Birgitte Söndergaard säger till Aftonbladet att hon också längtar efter kärleken.

– Ja, och det tror fan att jag vill hitta någon. Hur det ska gå till vet jag däremot inte, jag vågar nog inte släppa in någon. Men det skulle vara så skönt att uppleva och dela saker med en annan människa. Jag skulle verkligen vilja bli kär.