Sonya Hedenbratts tragiska slut – vännens samtal kom inte fram

Efter reklamen: Här är de bästa uteserveringarna

Den 4 mars 1931 kom Göteborgs-ikonen Sonya Hedenbratt till världen, och redan från unga år visste hon vad hon skulle bli – underhållare. 17 år gammal började hon uppträda runt om i hemstaden, och bli ett allt mer välkänt namn lokalt i Göteborg. Tre år senare fick hon spela in sin första skiva, och så småningom uppträdde hon på klassiska Nalen i Stockholm. Snart hade hela svenska folket tagit sångaren och revyartisten till sina hjärtan.

Under början av sin karriär levde Sonya Hedenbratt med basisten Ingemar ”Bidde” Bolin, som hon fick dottern lena tillsammans med. De bodde i en liten lägenhet utan varmvatten, och fick hjälp av grannarna för att klara av vardagslivet.

– Tant Astrid i våningen under tog hand om mig när mamma var i Stockholm eller på turné. Pappa jobbade så hon var en extra trygghet, hennes etta var full med ungar och hundar, har dottern Lena berättat för tidningen Land.

Dolly Parton avslöjar Priscillas ord om skilsmässan från Elvis

Mest förknippad är Sonya Hedenbratt kanske med Hasse och Tages revyer. Hon började först arbeta med humorduon när hon ersatte Monica Zetterlund i Gröna hund, och blev så småningom ett stående inslag i ensemblen. Under sin långa karriär gjorde Sonya otaliga revyer, plattor och skådespelarinsatser, och arbetade med stjärnor som Sten-Åke Cederhök och Lars Ekborg. Det många glömmer bort är dock att hon också gjorde seriösa skådespelarroller, som den i Ingemar Bergmans Fanny och Alexander.

Vännens tragiska upptäckt

Kärleken Ingemar Bolin gick bort i cancer redan 1975, och efter det gifte Sonya aldirg om sig. Hon fokuserade på sin karriär, och arbetade flitigt fram till 1998 när hon valde att göra ett sista framträdande på en avskedsfest, som hölls på Lorensbergsteatern i Göteborg. Hon hyllades av hela Göteborgs kändiselit – Tomas von Brömssen, Viveca Lärn och Galenskaparna var alla på plats.

Alf Robertsons sista tragiska år i livet

Sonya Hedenbratt fyllde 70 år 2001, men bara en månad efter födelsedagen somnade hon in. Något vännen Viveca Lärn märkte när hon ringde till sjukhuset från Aten, där hon var på ett författarstipendium.

– Vi hade pratat i telefon mellan Aten och sjukhuset. Så jag hade det här specialnumret man kan få när någon ligger på ett enskilt rum och sedan så ringde jag. Minns inte om det var på födelsedagen men jag ringde i alla fall för att prata om det. Men då gick signalerna fram. Det var så hemskt, ingen svarade. Det gick kanske tjugo signaler innan jag lade på och då förstod jag att hon var död. Och det var hon. Det var hemskt, har Viveca Lärn sagt till P4.