Ekonomiska misstag att undvika i din privata ekonomi

Efter reklamen: Ekonomiska kvinnofällor att se upp för i skilsmässan

Försvinner dina pengar varje månad utan att du vet var de tar vägen?

Ett klassiskt misstag (som många gör) i privatekonomin är att inte ha koll på sina utgifter. Med en budget, där du staplar utgifter och inkomster mot varandra, får du snabbt en överblick.

För att ta kontroll över din ekonomi - och få den att växa - gäller det att undvika de klassiska misstagen. Här listar vi fem ekonomiska misstag som sinkar din privatekonomi.

Ekonomiska varningstecken – så vet du om du behöver få koll på ekonomin

Misstag 1: Krediter och snabblån

400 000 svenskar har i dagsläget skulder hos kronofogden. I många fall har det börjat med snabblån och krediter som sedan växt sig större och blivit omöjliga att betala.

Ha därför alltid som regel att aldrig köpa någonting om du inte har råd att betala av hela summan inom kort.

– Du ska alltid kunna betala av dina lån om du plötsligt får minskad inkomst. Du kan bli sjuk eller arbetslös, vad som helst kan hända. Just nu har vi dessutom extremt låga räntor som kanske inte håller sig låga i all evighet, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP och Feminas ekonomibloggare.

Här förklarar Shoka Åhrman mer om när du ska undvika lån, och när det faktiskt kan vara en bra idé för din ekonomi.

Misstag 2: Outnyttjade fasta kostnader

Netflix, Bookbeat, gymkort och tilläggsförsäkringar. Varje månad överförs summor från ditt konto, som du kanske till och med har glömt bort att du betalar för.

En familj lägger mellan 1 500 och 8 000 kronor per år på olika former av streamingtjänster, som många gånger inte ens nyttjas.

Undvik misstaget att teckna olika tjänster som ligger och tickar månad efter månad. Gör en rejäl granskning av dina avtal och fasta kostnader och skala bort sådant du inte längre utnyttjar.

Så sanerar du ekonomin om du hamnat i lånefällan

Misstag 3: Inte maximera avkastningen

En undersökning från Sifo, genomförd på uppdrag av ICA Banken, visar att 8 av 10 svenskar sparar regelbundet. Men 44 procent av dem låter pengarna gå direkt in på ett sparkonto utan ränta.

ICA Bankens vardagsekonom Magnus Hjelmér menar att det är en stor miss i privatekonomin.

– Att sätta pengarna på ett konto utan ränta innebär att man missar att maximera sitt sparande. Även med de enklaste sparformerna med låg risk kan det över tid handla om stora summor som den som enbart sparar på konto utan ränta går miste om, säger Magnus Hjelmér till Femina.

Här kan du läsa hur mycket mer du tjänar på 17 år genom att investera på börsen, istället för att ha pengarna på sparkontot.

Misstag 4: För höga fondavgifter

Det är jättebra att du har investerat dina pengar i fonder. Men har du koll på vad dina olika fonder kostar dig?

Det finns en uppsjö av andra fondtyper, men gemensamt för de flesta är att du betalar en förvaltningsavgift till fondbolaget för att de ska förvalta och administrera fonden åt dig. En halv procent mer eller mindre i fondavgift innebär en skillnad på över 40 000 kronor under 15 års tid. Läs mer om fondavgifter och se hela uträkningen här.

Misstag 5: Du saknar en buffert

Du sparar till en resa, en design-väska och sätter över pengar varje månad i aktier. Men när diskmaskinen går sönder eller när du blir av med jobbet, står du där utan en plan B. Känner du igen dig?

För att kunna sova gott om natten behöver du en buffert. Det är pengar som du inte sätter in på börsen, utan som sparas på ett vanligt bank-konto. Rekommendationen lyder att du skall ha tre månaders utgifter, eller löner, som buffert.

Så stor buffert behöver du – för att få ekonomiskt lugn