5 situationer där rädslan för förlust gör dig till en sämre beslutsfattare

Efter reklamen: TV: Från rookie till börshaj - så gör du

Har du lagt märke till att du hatar förluster mer än du älskar vinster? Det är i så fall inget konstigt alls, bara ett tecken på att du är som folk är mest. Vi människor påverkas nämligen starkt av något som kallas förlustaversion.

– Det innebär i korthet att vi värderar förluster mer än vinster. Hundra kronor är mer värt för dig om du kommer att förlora en hundralapp än om du står i begrepp att få ytterligare en, säger Katarina Nordblom, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet, som i sin forskning bland annat har undersökt i vilken utsträckning personer ansöker om skatteavdrag beroende på om de fått restskatt eller skatteåterbäring.

1. Skatter – då försöker vi få igenom avdrag

Det visade sig att folk fick väldigt stor lust att yrka avdrag så fort de riskerade att behöva betala restskatt, medan de som skulle få tillbaka på skatten verkade nöja sig med det.

– Vi jämförde dem som hade en liten skatteskuld med dem som skulle få en liten återbäring. Man skulle ju kunna tänka sig att folk helst vill maximera sin inkomst efter skatt. Men så var det inte, utan det viktigaste verkar istället vara att inte behöva betala restskatt. Människor är mycket mer benägna att försöka göra avdrag om de ser att de kommer att få restskatt, säger Katarina Nordblom och poängterar att detta vid närmare eftertanke kan te sig föga rationellt:

– Om man var rationell skulle man egentligen tycka att det är bra att få restskatt – det vill säga att man har lånat pengar gratis av staten under året som gått – och dåligt att få återbäring, för då har man ju betalat lite för mycket skatt. Men ytterst få människor resonerar så. De flesta blir glada för återbäring och sura för restskatt. För vi tycker inte om att bli av med något som vi redan har.

Skapa din egen kapselgarderob - spara pengar och var alltid rätt klädd

2. Fonder – röda siffror avskräcker oss från att säja

Att vi håller så mycket fast vid det vi har kan också få konsekvenser för våra investeringar. Har du till exempel ett långsiktigt sparande i fonder? Bra. Ser du med jämna mellanrum över ditt sparande för att kanske stuva om i portföljen så att den bäst speglar det du tror ger högst avkastning? Ännu bättre.

Men hur resonerar du när du avgör vad du ska sälja eller köpa? Kanske känner du ett stort motstånd mot att göra dig av med fonder som står lägre i kurs än när du investerade i dem. Då är du inte ensam.

– Det finns studier på finansiellt sparande som visar att vi är väldigt mycket mer benägna att sälja innehav som gått med vinst än de som gått med förlust – även om man egentligen skulle tjäna på att göra sig av med det som gått uppenbart dåligt och istället köpa något man tror på i framtiden. Förlustaversion gör att många drar sig för det. Man vill inte sälja det som minskat i värde, säger Katarina Nordblom.

Men är inte ett sådant beteende helt rationellt? Så länge du inte säljer finns ju chans till förbättring. Om du säljer när siffrorna lyser rött, är det väl en garanterad förlust?

– Jo, men som investerare ska man alltid tänka framåt – vad tror jag kommer att öka i värde? Säg att du gör en avstämning av din portfölj en gång i halvåret. Det rationella sättet att tänka är då att se hur mycket innehavet är värt och fundera över var du skulle placera pengarna om du sålde allt idag. Det är möjligt att du skulle göra samma val igen. Några fonder har kanske gått ner, men om du tror att de kommer stiga mycket i värde på sikt ska du behålla dem. Däremot ska du inte låta bli att sälja bara för att de visar röda siffror, säger Katarina Nordblom.

Slutsats: Var medveten om att psykologiska mekanismer påverkar våra ekonomiska beslut och kan göra att vi håller kvar vid tillgångar även om vi skulle tjäna på att byta ut dem.

Hon sålde lägenheten och hoppade av ekorrhjulet

3. Bostäder – inköpspriset sätter nivån oavsett marknad

Samma fenomen dyker upp vid bostadsaffärer. Det kanske låter som en ickefråga nu när priserna på villor och lägenheter bara tycks gå uppåt. Men tiderna kan som bekant förändras. Och då lär det precis som tidigare visa sig att få människor vill sälja sin bostad för ett pris under inköpspriset. Vi påverkas nämligen starkt av den summa vi en gång betalade och sätter därför den som referensnivå, även om bostadsmarknaden ser helt annorlunda ut än när vi köpte. Och eftersom vi helst av allt vill undvika förluster undviker vi att sälja trots att vi egentligen behöver ett annat boende. Fenomenet kallas – du vet vad – förlustaversion.

4. Shopping – fri retur och ”prova på” kan bli en fälla

Förlustaversion är också den mekanism som gör oss mottagliga för alla möjliga ”prova på-erbjudanden”. Många nätbutiker framhåller att de har fri retur och att den beställda vara alltid kan skickas tillbaka. Kanske har även du klickat hem något för att det uppfattas som en förlust att inte tacka ja till det. Och när köpet sedan är gjort kan känslan av att äga en produkt eller tjänst göra att det skulle upplevas som en förlust att bli av med den. Därför behåller vi den.

– Var medveten om att när du väl har fått hem en vara kommer du vara mindre benägen att vilja lämna tillbaka den. Så tänk efter en gång till innan du lägger din beställning, uppmanar Katarina Nordblom.

5. Sälja prylar – svårt att skiljas från det vi inte behöver

Investeringar, bostäder och långsiktigt sparande i aktier är väl en sak – här kan det ju vara stora värden som står på spel. Men även när det gäller begagnade grejer som vi inte längre har någon nytta av tycks förlustaversionen kunna spela oss spratt. Och då handlar det inte om mormors gamla vas som ändå har ett affektionsvärde, utan prylar som egentligen inte spelar någon roll för oss.

– Men eftersom vi har dem vill vi inte sälja dem. Det kan vara irrationellt på samma sätt som när vi inte vill sälja aktier till förlust. För det rationella skulle vara att sälja det jag inte behöver och istället köpa något som jag har större nytta av, konstaterar Katarina Nordblom.

Förlustaversion – en viktig princip inom beteendeekonomin

Det var forskarna Daniel Kahneman och Amos Tversky som först undersökte fenomenet förlustaversion. Genom olika experiment med ekonomiska val visade de att människor i större mån vill undvika förluster än att erhålla potentiella vinster. Vissa menar till och med att förhållandet två till ett råder – det vill säga att en vinst behöver vara dubbelt så stor som en förlust för att uppväga den.

Efter reklamen: TV: Magdalena Kowalczyks bästa tips – så boostar du din ekonomi