Därför flyr alla storstan – kartläggning av nya fenomenet

Efter reklamen: Olika syn på städning? 6 tips för att hantera att bo tillsammans

Fantiserar du också om att byta bullret från tunnelbanan mot vindens sus? Om att byta stanken av avgaser mot doften av skog (eller ja, kanske gödsel)? Vill du hellre se solen gå upp över ängar och sjöar än över höghuset mitt emot?

Du är inte ensam.

Tidigare räknade man med att två busslaster om dagen flyttade in till Stockholm. Så är det inte längre. För första gången på många år är flytten från Stockholm större än till, visar siffror från SCB. Trendbrottet skedde redan 2018, och sedan dess har utvecklingen hållit i sig. Året därpå valde 983 fler personer att flytta från Stockholm än till.

– Under pandemin ökade de här tendenserna ytterligare. Fler insåg att det är möjligt att arbeta på distans, säger Calle Rosengren, arbetsmiljöforskare på Lunds universitet.

Han är själv en av dem som lockas av tanken, och delar tiden mellan att bo i lägenhet i centrala Lund och på lantstället på Österlen, ett sätt att leva som han tror kommer att bli allt vanligare.

– Att flytta ut från storstan kan för många öka livskvaliteten, men för att det ska fungera krävs en samhällelig infrastruktur som underlättar för såväl arbetstagare som arbetsgivare. Vi ser till exempel allt fler delade kontor, något som gör det möjligt att arbeta på distans.

Det här glömmer många bort att städa hemma

Och att vi fortsätter att lockas av landsbygden visar en ny undersökning som Novus utfört på uppdrag av tankesmedjan Futurion där fyra av tio svenskar svarat att de drömmer om att flytta ut från storstan. Mest sugna på att flytta är barnfamiljer och personer under 50 år, ett faktum som i förlängningen kan medverka till en levande landsbygd.

– Än så länge är det visserligen inga jätteströmmar, men vi ser ändå ett trendbrott, och det är spännande, säger Kjell Hansen, docent i etnologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Det finns många orsaker till stadsflykten, tror Kjell Hansen. Intresset för självhushållning har ökat och gjort att många hoppat på en ny grön våg. Samtidigt har pandemin med restriktioner och krav på distansläge visat att det, beroende på vad man har för yrke, är fullt möjligt att utföra ett bra arbete på distans.

– Distansarbetet i sig gjorde också att många upptäckte att de behövde mer boyta, och insåg det orimliga i de höga bostadspriserna som råder i storstan, konstaterar Kjell Hansen.

Lisa Hagsten är en av dem som flyttade från Stockholm under pandemin. Hon och hennes man bodde trångt i Stockholmsförorten Barkarby med de två barnen och kände hur en längtan efter ett annat liv växte inombords.

– Både min man och jag är uppvuxna i mindre orter på landet, och vi längtade efter ett lugnare liv, efter naturen och efter havet. Dessutom behövde vi mer yta och ville ha större trädgård, men att köpa större i Stockholm var en omöjlighet.

De började leta alternativ till Stockholm, och eftersom Lisas man kommer från Skåne var det naturligt att söka sig dit. Valet föll på en lagom stor villa från 1990-talet i ett stillsamt villaområde i den lilla byn Hofterup, ungefär två mil från Lund.

Lisa, som är kommunikatör, fick jobb på Lunds universitet och hennes man Anders kunde ha kvar sin tjänst som konsult och programmerare i Stockholm, men med den skillnaden att han nu jobbade på distans.

– Vi hade inga behov av att ändra våra liv egentligen. Vi ville leva samma liv som tidigare, men ha en lugnare vardag på en annan plats. Det har vi nu, och vi har inte ångrat oss en sekund, säger Lisa, som skrivit boken Hitta hem: dagbok från en familjs omvälvande flytt- (och pandemi)år om familjens beslut.

Annika och Linnéa Winterros har även de flyttat från Stockholm till en mindre ort. Men till skillnad från Lisa och Anders valde de att göra en mer försiktig sorti. I stället för att sälja sin lägenhet hyrde de ut den under en period, för att på så sätt kunna känna sig för.

– Linnéa kommer från Sandviken, så därför kändes det naturligt att köpa hus här. Genom att vi hade kvar lägenheten i Stockholm stod den dörren fortfarande på glänt. Vi visste att vi skulle kunna flytta tillbaka, så under en period kändes det lite som att ha kakan och äta den, säger Annika.

Men ganska snart kändes flytten och den nya tillvaron så självklar att paret sålde lägenheten och stängde dörren till Stockholms bostadsmarknad.

– Orsaken till att vi ville flytta från början var att vi ville åt det enkla livet. Vi ville slippa avstånden, vi ville inte vara beroende av bil eller kollektivtrafik. Nu har vi nära till allt. Som i morse, då hann jag lämna in cykeln på lagning, posta två paket och byta ett par skor på väg till jobbet, säger Annika och skrattar.

Varken Annika eller Linnéa hade jobb på den nya hemorten när de flyttade, men det var inget som stressade dem. Annika, som är personlig tränare, hade en fast uppdragsgivare i Stockholm och pendlade tre dagar i veckan under en tid, samtidigt som hon parallellt byggde upp en egen verksamhet i Sandviken. Under tiden läste Linnéa in olika kurser och hoppade in som lärarvikarie. I dag driver Annika ett gym och Linnéa har jobb som IT-samordnare.

Det har gått nästan fem år sedan de sålde sin lägenhet och än så länge har de inte ångrat sitt beslut.

– Det enda jag saknar är vissa typer av mat. Det finns till exempel inga tapas här i Sandviken. Men, det är nog det enda, säger Linnéa.

Därför är det bra att umgås med sina mor- och farföräldrar

Också Hanna Söderlund och Magnus Johansson valde att flytta i form av en tvåstegsraket. De gjorde båda karriär som ingenjör i Göteborg, där de bodde i innerstan. Men när de väntade sitt första barn började de längta ut från stan.

– Vi är båda två uppväxta på gård på landsbygden, jag i Ljungs­kile och Magnus i Habo utanför Jönköping, och på något sätt ville vi ge våra barn samma sak som vi fått när vi växte upp, säger Hanna.

När möjligheten dök upp att flytta tillbaka till Hannas släktgård bestämde de sig för att göra slag i saken. För åtta år sedan flyttade de från Göteborg och pendlade till sina respektive jobb under flera år.

– Till den här gården hör en camping som varit utarrenderad under många år. Nu öppnade sig en chans att ta över campingverksamheten, och det tyckte vi kändes spännande, säger Magnus.

Magnus och Hanna gjorde, som de beskriver det, en mycket ”ingenjörsmässig analys” av drömmen. Diskuterade med vänner som är risk­analytiker och bokade möte med nyföretagarcentrum på orten innan de fattade beslut om att säga upp sig och bli campingägare på heltid.

– När vi sa upp oss var barnen tre och fem år gamla, och nu behövde vi inte längre pendla. I stället sadlade vi om, blev egenföretagare och började driva en familjeverksamhet, säger Hanna.

Eftersom campingen var i stort behov av upprustning såg Hanna och Magnus ett tillfälle att göra ­något helt nytt. De ville höja standarden på boendet, renoverade och byggde nya stugor, öppnade en ­restaurang på anläggningen och började arrangera vandringar, fiskeresor och utomhusaktiviteter. De hade några år tidigare varit på glampingsemester i Tunisien och bestämde sig därför för att införa glampingkonceptet, något som var nytt i Sverige 2017.

– Visst kräver det mod att flytta ut på landet och dessutom starta en helt ny karriär. Men eftersom vi ändå hade gjort en analys av verksamheten kände vi oss ganska säkra på att det skulle funka, säger Magnus.

Och det har det också gjort. Som alla egenföretagare jobbar paret visserligen hårt och mycket, men det är det värt:

– Allt är så mycket enklare här ute. Att få sitta och jobba med utsikt över Ljungskilebukten, att veta att man när barnen slutat skolan kan ta kajaken ut till närmaste ö och laga middag över en öppen eld, det kan man verkligen kalla livskvalitet, säger Hanna.

Tobias och Linn Eklund tog tillfället i akt att flytta under pandemin. De bodde visserligen stort i villan på Lidingö, men de ville slippa pendlingstiden och leva ett lite enklare och lugnare liv.

När de hittade Skåne­längan från 1737 med kringbyggd kullerstensgård och en brunn full med ålar, ett ­magiskt hus med svindlande utsikt över ängarna utanför den skånska byn Mjöhult, kändes det självklart. Det var klart att det var hit de skulle flytta!

– Som det var tidigare hade vi 1,5 timmes pendling till jobbet varje dag. Nu fick vi båda två okej från våra arbetsgivare att arbeta på distans, och behöver bara ta oss till våra respektive arbetsplatser i Stockholm för vissa möten, säger Linn.

Trots att det har gått nästan exakt två år sedan familjen Eklund flyttade, känns det fortfarande nästan overkligt. Linn och Tobias talar lyriskt om den ­ökade livskvaliteten som flytten medfört, och ser egentligen inga nackdelar.

Huspriserna är betydligt lägre på landsbygden än i storstan, och har man en arbetsgivare som är beredd att låta sina medarbetare arbeta på distans är det bara att köra, menar de.

– Det tog egentligen bara någon vecka för barnen att komma in i sitt nya liv. Dessutom finns det alla möjligheter att hålla kontakten med sina gamla kompisar över nätet, eftersom det i mångt och mycket är så barn umgås i dag.

Just pandemin blev för många svenskar startskottet för att förverkliga sina drömmar om en mer lantlig tillvaro. När den slog till och alla som kunde uppmanades att arbeta hemifrån, ställde nyhetstjänsten Omni snabbt om till distansarbete.

– Det visade sig fungera så bra att vi redan förra sommaren beslutade att våra medarbetare får välja själva varifrån de jobbar, säger Markus Gustafsson, vd och grundare.

Varje morgon går medarbetarna in i det digitala arbetsrummet tillsammans med sina kolleger, oavsett var de befinner sig. Därefter kör arbetsdagen i gång, precis som på en vanlig arbetsplats, med den skillnaden att kollegerna inte alltid sitter nära varandra.

Så kan dina lakan påverka din sömn

Fördelarna är stora, konstaterar Markus Gustafsson. Dels för medarbetarna, som kan välja att jobba halvårsvis från till exempel Åre, ­flytta ut på landet eller tillbringa längre tider på lantstället och ändå jobba, men också för Omni som arbetsgivare. För numera kan man rekrytera och locka duktiga medarbetare från hela Sverige, samtidigt som man kan behålla medarbetare som inte längre vill bo kvar i Stockholm.

– Som det är har två tredjedelar av våra medarbetare valt att jobba kvar på kontoret, samtidigt som knappt tio personer har fattat beslut om att jobba mer eller mindre heltid på remote, säger Markus ­Gustafsson.

Men för att det ska fungera med en arbetsplats där medarbetarna jobbar utspridda på det här sättet ställs det stora krav på arbetsgivaren.

– Det är viktigt att även fortsättningsvis ordna sociala sammanhang där alla på jobbet kan träffas fysiskt. Och som nyanställd har vi en introduktionsperiod som måste göras på plats, för att medarbetaren ska komma in i gemenskapen och arbetsuppgifterna ordentligt, säger Markus Gustafsson.

Yngre mest sugna på att flytta

• 34 procent av oss skulle vilja bo på landsbygden om vårt jobb tillät det.

• Mest sugna på att flytta från storstan är personer mellan 30 och 49 år, där 49 procent kan tänka sig att flytta ut på landet.

• Suget är störst hos personer med akademisk utbildning, enligt en studie är det 52 procent av Sveriges universitetstutbildade som längtar ut på landsbygden.

• Tjänstemän är mer benägna att längta bort från storstan än and­ra, här är det 53 procent som funderar på att flytta.

Källa: futurion.se

Vardagssysslorna du kan ha gjort fel i hela ditt liv

Nu ökar nettoutflyttningen

Enligt en under­sökning som SCB publicerade i februari 2021 var nettoutflyttningen i Stockholm, alltså hur många fler som flyttar från än till, 4 618 personer. I Göte­borg, var nettoutflyttningen 2 382 ­personer och i Malmö 118 personer. De som väljer att flytta är till största delen barnfamiljer, högutbildade och har möjlighet att jobba på distans.

Källa: SCB och Kjell Hansen, SLU