Kvinnorna som försvarar Sverige mot yttre hot och krig

Efter reklamen: Rysslands invasion av Ukraina – så kan du hjälpa till

Svenska Försvarsmakten har i dag en tydlig hållning: ”Kvinnor och män tjänstgör sida vid sida och alla oavsett kön är välkomna och efterfrågade för att bidra med kunskap och kompetens”, som det står på hemsidan.

Så har det inte alltid sett ut. Inger-Lena Hultberg som 1962 blev den första kvinnan att göra värnplikt med marktjänst inom flygvapnet var länge ett undantag, men sedan kvinnor formellt fick inträde till alla delar av Försvarsmakten 1989 har andelen kvinnor som gör en karriär inom militären stadigt ökat.

Laura Swaan Wrede - första kvinna på 455 år

I dag utgör kvinnor cirka 18 procent av de drygt 20 000 som dagligen arbetar inom försvarsmakten - men framförallt har kvinnorna tagit plats på de tyngsta maktpositionerna.

– Redan som 12-åring ville jag bli militär. Hela min släkt på mammas sida kom från Karelen där släkten var med och slogs under Vinterkriget och i fortsättningskriget, så jag kanske ärvde ned någon krigargen, sa Laura Swaan Wrede till Tv4 när hon för två år sedan bröt en 455-årig svit av män genom att blev landets förste kvinnliga armégeneral och tillträdde posten som vice arméchef i Sverige.

Hon gjorde det ungefär samtidigt som Ewa Skoog Haslum blev högsta militära chef för marinen, en av Sveriges tre försvarsgrenar bredvid armén och flygvapnet. Att hon är första kvinna på posten någonsin med 3 000 man under sig, är dock inget hon vill fokusera på.

Tvärtom, förklarade marinchefen i Söndagsintervjun i Sveriges Radio P1:

– Ibland har det varit mer fokus på att jag är kvinna än på vad jag faktiskt kan, gör och representerar, sa Ewa Skoog Haslum som efter president Vladimir Putins order om en invasion av Ukraina den 24 februari, har full fokus på spänningarna och den militära aktiviteten runt Östersjön.

Sverige har sedan 2014 en feministisk regering med en uttalad feministisk utrikes- och säkerhetspolitik där ”jämställdhet mellan kvinnor och män utgör en grundläggande målsättning”.

Men inte bara på pappret. När Europa under senvintern 2022 befinner sig i krig, är Magdalena Andersson statsminister, Ann Linde är utrikesminister och de myndigheter som utgör Sveriges totalförvar har kvinnor på sina toppositioner.

Petra Malm blev första kvinnliga elitsoldaten – hemliga uppdragen

Charlotte von Essen blev ny chef för Säpo

Under hösten 2021, bara månader före kriget i Ukraina, blev Charlotte von Essen ny chef för Säkerhetspolisen, Säpo (också hon den första kvinnan) och Charlotte Petri Gornitzka tog över som ny generaldirektör för MSB, samtidigt som Lena Hallin är chef för Must, Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst.

Must, som är en del av Försvarsmakten och har ÖB och regeringen som sina två uppdragsgivare, gör ständiga analyser av de yttre hot och kränkningar som riktas mot Sverige och som chef för Must vet Lena Hallin mer än nästan någon annan om hur kriget i Ukraina påverkar den svenska säkerheten, innan det händer.

I en intervju med P4 Extra den 3 mars, svarade Lena Hallin på en rak fråga att hon varken var förvånad över Putins militära attack mot Ukraina, eller den ryska presidentens hot om att de länder som förser Ukraina med vapen kommer att ”hållas ansvariga”:

– Man jobbar med avskräckning, man vill naturligtvis få oss att avstå från sanktioner och motåtgärder gentemot Ryssland. Vi ska naturligtvis ta hoten på allvar men det ska inte hindra oss i att göra det vi tycker är viktigt. I det här fallet är det att stödja Ukraina men också tänka på den svenska säkerheten.

Listan: Sju tunga makthavare och deras roller för Sverige i Ukraina-kriget

Magdalena Andersson, 55, statsminister

Sveriges första kvinnliga statsminister som, 87 dagar efter att riksdagen godkänt talmannens förslag att utse henne till landets högsta politiska ledare, fick ett krig i Europa att hantera. Magdalena Andersson (S) som tidigare var finansminister i Stefan Löfvens regering, har sedan Rysslands invasion av Ukraina fattat beslut om vapenstöd till krigförande land, ökat anslag till militären, samt svarat på ständiga frågor om svenskt Nato-medlemskap.

Hittills har den oroliga omvärlden gjort att svenska folket slutit upp bakom statsministern. Enligt en ny mätning som Kantar Sifo gjort för Expressen hade 62 procent av väljarna mycket eller ganska stort förtroende för Magdalena Andersson, en ökning med tio procentenheter på en månad.

Ann Linde, 60, utrikesminister

Tidigare EU- och handelsminister i regeringen Löfven som blev Sveriges utrikesminister i september 2019 och i två år hade haft konsekvenserna av pandemin att hantera när Rysslands invasion av Ukraina blev ett faktum. Var under 2021 ordförande för OSSE, organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, och satt så sent som i december i möten med Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, som beskrivits som Vladimir Putins ”försvarsadvokat”.

Då fanns fortfarande målet om en fredsuppgörelse, berättade Ann Linde i en intervju med DN nyligen:

– Frågan som många ställer sig nu är ju: satt de och ljög för oss hela tiden? Var det faktiskt bestämt sedan tidigare? Visste de om det här, eller var det bara Putin som bestämde det?

Laura Swaan Wrede, 57, vice arméchef

Livgardets första kvinnliga regementschef som i april 2020 blev landets förste ställföreträdande arméchef som kvinna efter att, citat Försvarsmakten ”ha gjort rätt för sig på alla nivåer, alltid gått i täten och varit ett föredöme för alla”.

Har tidigare gjort utlandsinsatser i Mellanöstern, Libanon och Bosnien och har även varit adjutant åt kronprinsessan Victoria.

När drygt 1 700 kvinnor i försvaret under Metoo ställde sig bakom uppropet #givaktochbitihop, var inte Laura Swaan Wrede en av dem, men hon har tidigare i en intervju med Svenska Dagbladet berättat att hon under sina tre decennier som soldat och officer ”råkat ut” för saker. En gång fick en hon ett set med röda spetsunderkläder i ”present” av en italiensk officer.

Ewa Skoog Haslum, 58, marinchef

Började som lotta i hemvärnet, var värnpliktig radiotelegrafist i slutet på 80-talet och hade varit vice rektor vid Försvarshögskolan när hon 2020 tog steget till militärens absolut högsta topp. En bedrift hon belönades med utnämningen ”Årets Inspiratör” på Framtidsgalan för samma år, med motiveringen: ”Ewa visar att en kvinna kan ta sig till toppen i en av de mest mansdominerade organisationerna”.

Själv är Ewa Skoog Haslum trött på fokuseringen på hennes kön och önskar större fokus på vad hon gör och uträttar.

I en intervju hos Malou efter 10 i december 2020 sa marinchefen, som basar över drygt 3 000 anställda, att krismedvetandet och beredskapen hos svenskar generellt är dålig:

– Man lever i en värld som inte är riktigt sann. Framförallt har man blivit bekväm i att leva med att ha det gott ställt utan att tänka på hur man skulle reagera som person om något skulle hända.

Ewa Skoog Haslum, också hon tidigare adjutant till kronprinsessan Victoria, har beskrivit sig själv som en teamarbetare med tydliga uppfattningar och som inte är konflikträdd.

Lena Hallin, 60, chef för MUST, Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst

Tidigare försvarsattaché i London (2011-2013) och militär rådgivare vid utrikesdepartementet som sedan i maj 2019 är generalmajor och chef för MUST, som bedriver verksamhet inom försvarsunderrättelsetjänst, militär underrättelsetjänst och militär säkerhetstjänst. Lena Hallin som lyder rakt under regeringen och överbefälhavaren, konstaterade i en intervju med Dagens Industri för ett år sedan att Sverige förvisso inte har varit i krig på över 200 år, men betonade att Sverige ständigt är utsatt för olika typer av attacker från främmande makter.

Den 3 mars, efter Rysslands invasion av Ukraina, förklarade MUST-chefen i en intervju med Sveriges Radio att det säkerhetspolitiska läget var rubbat och att Sverige har en bred och komplex hotbild, bland annat genom cyberattacker och olika påverkansoperationer:

– Vi ska inte spela upp hot som inte finns, men i det läge vi befinner oss nu nu måste vi vara extra uppmärksamma på vad som händer på olika områden för att sätta i kontexten, har det med den här konflikten och kriget att göra, så vi riktar våra insatser åt rätt håll.

Charlotte von Essen, 58, chef för Säkerhetspolisen, SÄPO

Tillträdde i oktober 2021 sitt nya jobb som chef för Säkerhetspolisen efter Klas Friberg och medgav samtidigt att hon och myndigheten som lyder under regeringen stod inför tuffa utmaningar.

– Säkerhetshoten mot Sverige har ökat och Säkerhetspolisens bedömning är att de kommer att fortsätta öka de kommande åren. För Säkerhetspolisens del gäller det nu att vi fortsätter ligga steget före, sa Charlotte von Essen, som är Sveriges första kvinnliga Säpo-chef.

Malin Collin: Deras låt har blivit en kampsång för hela Ukraina

Vid en presskonferens efter Rysslands invasion av Ukraina meddelade Charlotte von Essen, som tidigare bland annat varit lagman vid förvaltningsrätten i Uppsala och rättschef vid Justitiedepartementet, att det i nuläget inte fanns några konkreta uppgifter om ett ökat hot på grund av rådande säkerhetsläge, men tillade att ”det är en svårbedömd situation som skiftar”.

Charlotte Petri Gornitzka, 63, generaldirektör för MSB

Tidigare generalsekreterare för Sida och internationella Rädda Barnen som sedan i september förra året är generaldirektör för MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – med främsta uppgift att säkerställa samverkan mellan myndigheter, kommuner och regioner i händelse av kriser och krig.

Charlotte Petri Gornitzka har de senaste veckorna medgett att MSB dragit lärdomar av coronapandemin men också framhållit cyberhot och desinformation som en risk i det nya säkerhetspolitiska läget.

– Vi är ett digitaliserat land så vi måste vara vaksamma på riskerna med information och cybersäkerhet. Det kan hända att information som ges nu är av sådan art att den kan beskrivas som desinformation, sa Charlotte Petri Gornitzka i en intervju med DN efter attacken mot Ukraina.