Stina Wollters Sommar i P1 – en ljus berättelse om döden

För 12 år sedan, i oktober 2007, fick Stina Wollter ett mejl. Ett mejl som kom att vända upp och ner på hennes tillvaro och leda till att hon äntligen kunde läka på djupet. Mejlet kom från Maja, en 8-årig flicka som var döende i cancer och som ville ha Stina med på sin vindlande resa mot döden.

Om den resan berättar Stina Wollter i sitt Sommar i P1.

För att vi ska förstå vilket sår Stina Wollter hade att läka tar hon oss med tillbaka till 1992 då hennes syster Ylva, svårt sjuk i anorexia, säger att hon inte kommer att överleva sin 30-årsdag. Stina, avtrubbad av ett otal tillfällen då systerns sjukdom dragit ner henne i koma eller fått hennes hjärta att sluta slå, säger bara att det nog ska blir bra. Den här gången också.

När systers sedan dör, fem dagar före sin 30-årsdag, lämnas Stina kvar med känslan att hon svikit sin syster på hennes yttersta. Hon sumpade chansen att få veta vad hon skulle ha sagt om hon inte hade avvisat henne.

Femton år senare får hon en ny chans, en chans att göra om och göra rätt.

Maja 8 år ville ha Stina Wollter med på resan

När 8-åriga Maja kontaktar Stina blir det början på en fyra månader lång vänskap, vilket känns som ett futtigt ord för relationen mellan den 43-åriga kvinnan och den lilla flickan, som kommer att följa dem båda till livets slut.

– Jag räknar idag till 324 mejl från henne i min dator. Chathistoriken i Skype kan jag inte ens mäta i meter och alla SMS som satt fast i min gamla fåniga mobil som dog fick jag betala 5 625 kronor för att återskapa. Varför i hela världen? Jo, för att de är ju från henne – Maja, säger Stina Wollter i sitt sommarprat.

Maja är helt okänd för Stina innan det där första mejlet. En flicka som fastnat för Stina och har henne som idol och som hon vill ska bli hennes följeslagare på den väg som bara har ett möjligt slut.

Vänskapen växer fram genom ändlösa telefonsamtal, Skypesamtal, SMS och mejl om livet, Stinas konstnärskap – som Maja möter med konstruktiv kritik – och Majas egna medicinska behandlingar mot Trädet, som hon själv kallar sin cancer. Stina tvingas att bli sitt sannaste jag i kontakt med Maja och beskriver hur befriande relationen känns för henne. Att slippa göra sig till.

Döden som en röd tråd

Döden följer som en röd tråd genom deras kommunikation, precis som i sommarpratet. Maja berättar att hon har planerat hur hennes dödsannons ska se ut och hur hennes begravning ska vara.

– Det får mig till slut att fråga – ”På dig låter det som att du inte ska klara dig”. ”Nej, det kommer jag inte. Jag vet att Trädet kommer att vinna”. Hon darrar inte på rösten, hon är rak och neutral. Jag måste svara likadant. ”Hur lång tid tror du att du har kvar?” ”Några månader”, svarar hon. Jag skulle bli förvånad om jag lever till årsskiftet.”, återger Stina från ett av deras samtal.

Vi som lyssnare får följa Stina och Maja på vägen mot döden, och följa med i hur deras relation växer. Maja friar till Stina och de gifter sig – på sitt eget sätt – över Skype.

Samtidigt som relationen blir starkare blir även cancern det. Tillsammans förbereder de sig för döden ”Precis som en bebis förbereder sig på att födas”, som Maja säger. Stina blir hennes närmaste förtrogna under den sista tiden i livet och får vara den som övertygar både läkare och anhöriga att Maja till slut inte vill ha mer behandlingar. Hon vill ha lugn och ro i sin kropp och få flytta hem.

Ingen nattsvart berättelse

Med brusten röst berättar Stina om Majas sista tid, hur hon själv tog kommando över den tiden, skrev brev till de som skulle få en sista hälsning och spelade in CD-skivor med musik.

En dag, fyra månader efter att de lärt känna varandra, ringer Maja och säger att allt är klart.

– ”Är det något mer vi ska säga?” ”Nej, allt är redan sagt.”

Stina Wollters Sommar i P1 skulle ha kunnat bli ett vältrande i död, sorg och elände, men det blir det inte. Med värme får lyssnarna istället följa med på hennes och Majas slingriga väg genom kärlek, ljus, glädje och tårar. Vänskapen och kärleken till Maja, att hon inte var rädd att följa henne till slutet gjorde att hon läkte från det sår som systerns död hade lämnat. Hon var inte längre rädd för människor som ska dö och om det är något vi som lyssnare kan ta med oss är det just det, att inte vara rädda.

Efter reklamen: Stina Wollter Sommar i P1

Foto: Karin Törnblom / TT

Läs mer:

Sommar i P1 – här är listan över alla sommarpratare

Sommar i P1: Caroline Farberger om resan från man till kvinna

Sommar i P1 2019: Madeleine In Hwa Björk är lyssnarnas sommarvärd