Yoga Girl: "Jag har aldrig fått så mycket kritik som sedan jag blev mamma"
I mars 2017 fick Rachel ”Yoga Girl” Bråthén och hennes man Dennis Schoneveld sitt första barn, dottern Lea Luna, nu 1,5 år. Sedan dess har hon ärligt delat med sig av den känslosamma kärleksflod som moderskapet innehär – men också om dess många utmaningar.
Har din syn på självkärlek förändrats sedan du fick barn?
– Absolut! Jag har insett hur självupptagen jag var innan – just för att jag hade tid och energi att kunna vara det, haha. Att bli mamma har självklart förändrat hela livet, men också mitt perspektiv. Jag har blivit mer medveten om hur jag pratar om mig själv, men också hur jag tänker om mig själv. Jag märker att om jag är negativ eller elak mot mig själv, så märker hon det.
– Jag vill inte att hon ska se mig stå framför spegeln och tänka ”gud vad jag är tjock”. Om jag inte tycker att jag duger så reflekterar det hos henne att hon inte heller duger. Det är viktigt att känna självkärlek och vara snäll mot sig själv, för då kommer hon också att vara det.
För ett tag sedan skrev du ett uppmärksammat instagraminlägg till din dotter om hur du vill lära henne att tycka om sig själv. Vad tycker du mer känns extra viktigt att lära din dotter?
– Just nu är hon 1,5 år och ganska vild, som de flesta 1,5 åringar är. Jag försöker tänka på att låta henne känna och få visa sina känslor, även om det händer på stan eller på Ica. Jag låter henne vara arg, upprörd eller ledsen och försöker snarare visa att jag förstår hennes känslor i stället för att försöka lägga locket på eller hitta någon form av distraktion.
– Att ge utlopp för våra känslor när de kommer är bland det mest hälsosamma vi kan göra. Jag tror att det formar lyckligare människor att veta att det inte är skamfullt att vara arg eller gråta, det är lika viktigt som att vara glad och tacksam.
Vad har varit den största utmaningen med att vara mamma?
– Haha – allt! Men tid, det har varit en utmaning för mig. I början hade jag väldigt hög press på mig själv, jag ville fortsätta att göra allt på samma nivå. Jag ville vara en superfru, en superchef, ha det städat och snyggt hemma och samtidigt vara en supermamma – och ta hand om mig själv.
– Men det går inte att göra allt på samma nivå när man har någon annan som – på ett fint sätt – tar upp all energi. Jag har lärt mig att tona ner och softa lite mer, men jag har också blivit mer effektiv. Men det här med att hitta egentid var svårt för mig det första året, jag satte mig själv längst ner på listan. Efter att jag sett till att alla andra mådde bra, då kanske jag funderade över ”vad behöver jag?”. Jag insåg att jag måste prioritera mig själv, inte vänta och se om det fanns tid över på dagen, för det finns det oftast inte.
Det låter ju ganska motsägelsefullt, med tanke på att du brinner för att förmedla självkärlek och vikten av att duga som man är till andra?
– Absolut! Kärleken till henne är så himla stor att jag nästan drunknat i den. Så länge hon har det bra så mår jag bra, men det är också jätteviktigt att jag inte får glömma vem jag är när inte hon är där.
– Så nu går jag upp klockan fem varje morgon – och då är jag absolut inte någon morgonmänniska. Då har jag två timmar för mig själv innan hon vaknar, där jag bara kan landa i tystnaden. Jag kan yoga, meditera, träna, gå ut och springa, eller bara sitta och dricka en kopp te utan att någon stör mig. Får jag de där timmarna på morgonen, då är resten av dagen rätt enkel. Missar jag det flera dagar i rad så blir det genast tuffare.
Vad har varit mest överraskande med att vara mamma?
– Hur mycket kritik det finns mot mammor och hur mycket andra mammor kritiserar varandra. Jag blev jättechockad, för jag hade aldrig sett något liknande under mina sex år på sociala medier. Jag har aldrig fått så mycket kritik som sedan jag blev mamma. Jag tror att det bottnar i att vi älskar våra barn så extremt mycket och är så rädda för att göra fel, så om vi ser någon göra något annorlunda blir det som en attack på en själv. Men nu har jag lärt mig att inte prata om allt, att vara mer privat i vissa saker som har med föräldraskapet att göra.
Hur har din relation till kropp förändrats efter din graviditet?
– Jag älskade att vara gravid – jag kände mig som Wonder Woman. Jag har alltid varit kroppspositiv, men nu har jag blivit ännu mjukare i mina tankar om kroppen. Innan tänkte jag mycket på om jag var stark och balanserad, nu har jag inte lika stort fokus på kroppen, vilket jag tror är ganska hälsosamt. Vi har sådan fixering vid våra kroppar. Måste motsatsen till att hata kroppen vara att älska kroppen – kan vi inte bara låta kroppen vara kroppen?
Läs resten av vår intervju med Rachel Bråthén – om självkärlek, kroppsideal och likehets!
Se hela den filmade intervjun här: