Sofia Ståhl: “Glutenintolerans kan förväxlas med depression”

Efter reklamen: Här är maten som gör att du sover bättre

“Jag måste ta en snus”, sade min älskade vän som i vanliga fall håller sig långt ifrån allt vad nikotin heter, men just på resande fot finns alltid snusdosan med som en försäkran om att toalettvanorna ska fungera. Våra veckor i Thailand innehöll massor, framför allt var ett återkommande samtalsämne hur våra magar mådde och om vi lyckats bajsa.

Vi har väl alla varit där: besvär i magen, besvär i livet. Man kan knappt fokusera på något annat när magen krånglar och den tenderar att ta plats när den inte är nöjd.

Att tarmens hälsa påverkar hur vi mår är väl etablerat, men exakt hur avgörande den faktiskt är för vårt psykiska och fysiska mående studeras fortfarande flitigt. Det talas mer och mer om att vår ”andra hjärna” finns i magen och exempelvis outredd celiaki hos vuxna kan visa sig i form av kraftig nedstämdhet och till och med förväxlas med depression. Tarmens välbefinnande påverkar oss mer än vi tidigare trott, och egentligen borde det vara självklart att det vi stoppar i oss lägger grunden för måendet. Ändå verkar det vara mer noga att man tankar rätt bensin i bilen än att förstå kopplingen mellan måendet och maten.

Jag kommer själv från en vår som innebar en efterlängtad utredning för just magen. Om vi ska gå tillbaka till något slags grundkärna sökte jag vård för magen redan 2011, ett år innan min utmattningsdepression, och fick då det enkla svaret att jag var laktos­intolerant. Att äta laktosfritt hjälpte en del i början men under åren blev magen allt sämre utan att jag riktigt hängde med i utvecklingen.

Det är märkligt hur man vänjer sig vid något som uppenbart är fel när det sker successivt. Utan att gå in på för intima detaljer var det uppenbart vid varje toabesök, under dagarna och i mitt generella mående men eftersom allt blir vardag kopplade jag inte ihop det. Jag kopplade inte att tarmen har en enorm inverkan på ens psykiska mående och att mycket av den nedstämdhet jag känt berott på den läckande tarmen. Livet har varit så oerhört intensivt, stökigt och prövande de senaste åren att mitt fokus har varit på allt runt omkring snarare än att detaljstudera det som landade i toaletten.

6 symtom på östrogenbrist – och 3 viktiga skydd som försvinner

När jag slutligen fick mina provsvar visade det sig att jag har något som heter läckande tarm (går att läka) och intolerans mot komjölk (går inte att läka, vad jag vet). Det var otroligt befriande att få svar och fakta att förhålla sig till, även om det innebär förändringar i kosten som jag helst skulle vara utan. Men det viktigaste av allt är att äntligen ha fått svar på varför jag inte mått bra psykiskt och fysiskt under så många år. Därmed har jag fått uppleva den enorma skillnad som det innebär att äta på ett annat sätt – det är värt allt. För att inte tala om hur mycket bättre magen mår – och ja, hur mycket bättre toalettbesöken är – numera. Det är en sådan befrielse att jag knappt kan beskriva det.

Just tarmens koppling till välmående blir tack och lov mer och mer etablerad och forskad på, något som Rana Eizad, läkare och kvinnan bakom det populära Instagramkontot Magdoktorn, bekräftar:

– Tarmen och hjärnan har en tät kommunikation. För den med IBS är den här kommunikationen felaktig på så sätt att till exempel stress och orostankar lätt leds nedåt av hjärnan till tarmen så man får ont, blir uppblåst, får akut diarré eller tvärtom blir för­stoppad.

– Tarmen har ett komplext nervsystem som dels påminner om hjärnans avancerade nervsystem och som dels gör så att tarmen till viss del kan fatta egna beslut.

Om man upplever problem med magen är det lätt att känna sig ensam, men det stämmer inte.

– Faktum är att uppemot en miljon svenskar lider av IBS i dag! Det är alltså en jättegrupp som är drabbad. Samtidigt är vi dåliga på att prata om problemen, eftersom det tyvärr är tabubelagt, vilket gör att vi inte ser omfattningen av dem, säger Rana Eizad, som är aktuell med boken Dumma mage.

Dietisten Sofia Antonsson belyser vikten av den mer och mer etablerade kopplingen mellan hjärnan och tarmen.

– Man pratar om storhjärnan och maghjärnan. Det enteriska nervsystemet (ENS) omsluter tarmen som ett nät och styr alla funktioner kopplade till matsmältning. Nervcellerna i ENS kommunicerar med hjärnan via vagusnerven, som transporterar nervsignaler från tarmen till hjärnan och tvärtom. Våra tarmbakterier är också inblandade i kommunikationen med hjärnan via olika signalsubstanser som de producerar. Ibland är det svårt att veta vad som kom först: Är det stress som påverkar tarmfloran eller en förändrad tarmflora som gör oss stressade?

Att påståendet ”vi är vad vi äter” har substans blir mer och mer tydligt. Samtidigt finns det mycket kvar att göra innan vi vet säkert hur det hänger ihop. Just nu forskas det i Sverige på kost som kan lindra depression, och forskarna blir mer och mer överens om att det finns ett samband mellan vår tarmflora och sjukdomar.

Oväntade ställena i ditt hem där virus frodas

– Det är viktigt att förstå att tarmfloran är otroligt viktig för vår hälsa och uppkomsten av olika sjukdomar. Om man till exempel äter antibiotika eller får en magsjuka kan tarmfloran hamna i obalans, och det kan ta lång tid att återställa balansen. Därför måste vi vara rädda om tarmbakterierna och ge dem vad de behöver, näringsrik mat, säger Sofia Antonsson.

Så påverkar tarmhälsan oss

• Var femte person har IBS (irritable bowel syndrome). Det är en funktionell magtarmsjukdom som drabbar 15–20 procent av världens befolkning med symtom som uppblåsthet, gaser, förstoppning och diarré.

• Många magproblem kan avhjälpas av egenvård men ibland behöver man söka ­profesionell hjälp.

• Nya rön visar att tarmen läcker vid ett flertal olika sjukdomar och att detta läckage till och med tycks ha uppstått redan innan sjukdomen brutit ut. (Källa: Tarmen avgörande för vår hälsa, Lunds universitet)

• En studie från Örebros universitet har visat att äldre över 65 år med måttliga besvär av förstoppning eller diarréer har en försämrad barriärfunktion i tarmen.

• Psykiska symtom vid tarmbesvär har läkare noterat sedan sekelskiftet 1900. Då ansågs symtomen bero på hysteri. Forskningen om eventuella kopplingar mellan psyke och tarm har pågått sedan dess.

• I tarmarna finns en omfattande produktion av signalsubstanser såsom serotonin och dopamin, ämnen som i allra högsta grad påverkar vårt mående.

Expertens 3 bästa tips på hur du blir mindre trött

Det här kan du göra själv

Rana Eizad tipsar:

• Tugga över 20 gånger per tugga, tills maten får en konsistens som äppelmos, och ät gärna på 15–20 minuter.

• Ät hellre 4–6 små mål i stället för 3 normalstora.

• Dra ner på fika, snacks, godis, glass och småätande. Dra ner på färdigköpt mat och halvfabrikat.

• Sov 7–8 timmar per natt och gå en promenad per dag.

• Lägg in tid för avslappning och återhämtning, det mår magen bra av.

Sofia Ståhl tipsar:

Tänk regnbågens färger på tallriken och börja räkna fibrer. Alla behöver äta mer fibrer för att göda tarmbakterierna, och då gäller det att ta vara på dagens måltider. Lägg på knapriga grönsaker, nötter, frön, baljväxter, fullkorn och gärna fermenterade livsmedel som surdegsbröd, kefir, kimchi eller kombucha. Och, just det, stressa mindre.