20 år efter mordet på Anna Lindh – så lever hon kvar

Efter reklamen: Att förlora en närstående - Bianca Salmings råd

Det är den 10 september 2003. Termometern visar tjugo grader, det är sol och den tidiga hösten visar sig från sin bästa sida.

Precis som vanligt är schemat späckat för utrikesminister Anna Lindh denna septemberdag. Senare på kvällen är det dags för debatt i TV 4. Debatten är viktig, det vet Anna. Så viktig att hon till och med ställt in ett möte i Sundsvall för att kunna närvara. EMU-frågan ska diskuteras och den sida som Anna Lindh företräder, ja-sidan, ligger under i mätningarna.

Annas dag har börjat hemma i Nyköping, i den vita villan med sönerna David och Filip och maken Bo. Hon har förberett sig för debatten med att, som vanligt, cykla på motionscykeln där hemma. Det har varit en hektisk vecka, Anna har varit i Italien, medverkat i debatter, deltagit vid torgmöten i Norrköping, Tensta och Stockholm.

Innan hon lämnar bostaden och tar lunch­tåget mot huvudstaden har hon ringt flera samtal, slipat på argumenten inför debatten. Nu återstår bara att hitta något att ha på sig. Redan dagen innan har hon sms:at med sin väninna och tidigare pressekreterare Eva Franchell. De har bestämt sig för att shoppa ihop. Anna behöver något nytt och som så ofta ska Eva agera smakråd.

För dagen är Anna klädd i svarta byxor och svart, tajt t-shirt. Hon bär en ljusbrun mockakavaj. Det ljusblonda håret är nyklippt, hyn fortfarande solkysst efter sommaren.

Klockan är strax efter halv fyra när väninnorna tillsammans lämnar utrikesdepartementet och styr stegen in mot city. De går in i Gallerian. I butiken Jackpot handlar Anna en likadan tröja som väninnan Eva. Därefter går de mot Nordiska Kompaniet, NK. Under promenaden talar de om allt möjligt: om arbetet, barnen, mat … Väl framme på NK åker de rulltrappan upp till plan ett, damavdelningen. De går in på NK Kvinna, på French Connection, på Rills och på Turnover. Anna vill inte ha kavaj på grund av värmen och hon vill gärna ha byxor. När det gäller färger väljer hon bort det mest pastelliga.

Sista stoppet blir Filippa K. Klockan är strax kvart över fyra. Och det är nu det händer. Ett svart kapitel skrivs i Sveriges historia. Inne på Filippa K står också Mijailo Mijailović, 24 år gammal. Han bor i Tullinge med sin mamma och har i flera år haft täta kontakter med psykiatrin. Han tar piller mot depression och schizofreni men hör, trots det, röster. Med sig på NK har han en Morakniv. Han är rädd att bli påhoppad. Plötsligt rusar han fram mot Anna. Kastar sig över henne. Hugger.

”Jag ser honom i högra ögonvrån, hopkrupen inne bland damkläderna. En sekund, han gungar till och så exploderar han i en rak linje över golvet. Förbi mig, Fram till dig. Pang, rätt in i klädställningen. Hans kropp trycker upp din och jag fattar inte vad han gör. NEJ!”, skriver Eva Franchell i sin bok, Väninnan.

Anna Lindh är vid medvetande, men svårt skadad. Med vita Filippa K-t-shirtar torkar man hennes panna och försöker få stopp på blodflödet.

Mijailo Mijailović flyr. Anna Lindh förs i ilfart till sjukhus där hon opereras i timmar. Hon förlorar oerhört mycket blod. Halv sex på morgonen den 11 september somnar hon in. Lungorna orkar inte med. Anna Lindh blir 46 år gammal.

Den 11 september mötte Sveriges statsminister Göran Persson pressen. Ögonen var tårfyllda.

”Anna var alldeles nyss här mitt ibland oss. Engagerad, kvicktänkt, rakt på sak. I full färd med att debattera och diskutera, att övertyga män­niskor på gator och torg. Så rycks hon ifrån oss. Mitt i sitt demokratiska arbete, det som hon satte så stort värde på. Mitt i sin gärning, lång och fylld av respekt från andra och för andra”, sa han, mycket berörd.

När Göran berättade om Annas politiska gärning och hur den tog avstamp i SSU höll inte rösten längre. Den brast. Flera gånger.

Mordet på Anna Lindh skakade ett helt land. Ännu en gång hade en politiker mördats i Sverige. Morden på Olof Palme och Anna Lindh påminner om varandra. Båda mördades av ensamma gärningsmän. Båda var utan livvaktsskydd. Båda var socialdemokrater. 17 år tidigare hade Anna Lindh, då ordförande i SSU, talat på Olof Palmes begravning.

”Och vårt tack till dig ska inte stanna vid det förflutna, utan riktas mot framtiden. För en människa kan mördas, men inte idéer. Dina idéer lever vidare genom oss. Efter vår förmåga, ska vi föra din kamp vidare. Kampen för freden och den internationella solidariteten. Kampen för ett öppet och fritt Sverige, utan rasism och främlingsfientlighet. Vårt tack till dig, blir att föra ditt budskap vidare”, sa hon i sitt tal.

Anna Lindh stod vid sitt ord. Hon ägnade hela sitt liv åt politiken. Blott tolv år gammal engagerade hon sig i SSU. Vid sin död var hon den självklara efterträdaren till Göran Persson på posten som partiledare för Socialdemokraterna. Mordet på Anna Lindh förändrade inte bara Sverige. Det förändrade också politiken och, inte minst, socialdemokratin. Det är omöjligt att sia om hur vårt land hade sett ut om Anna Lindh fått vara kvar i livet. Men förmodligen hade de snabba parti­ledarbytena – Mona Sahlin, Håkan Juholt, Stefan Löfven – för Social­demokraterna uteblivit.

– Anna var som en politikens ljusgestalt. Man tänker på henne med väldigt ljusa minnen och att hennes gärning var alldeles för kort, har Margot Wallström slagit fast.

Kanske hade också Sverige fått en kvinnlig statsminister tidigare än 2021.

– Anna Lindh hade säkert tagit över efter Göran Persson. Om hon fått leva hade hon sannolikt vunnit över Fredrik Reinfeldt i valet 2006. Då hade Sverige sett annorlunda ut. Fler skattekronor hade gått till välfärden, klimatomställningen hade gått fortare. Hon hade dessutom starkt stöd i sitt parti, hon hade kunnat hålla ihop Socialdemokraterna. Partiet hade sluppit uppslitande parti­ledarbyten. Det hade blivit mer politik, fler reformer och mindre av internt partikäbbel, säger Eva Franchell till Femina, och berättar vad som utmärkte Anna.

– Privat var Anna en snabb och glad person som fick saker gjorda. I politiken var hon lika snabb, lika glad och särdeles effektiv. Men även om hon hade ett gott skratt tog hon politiken på största allvar. Hon sökte makten för att hon ville förändra samhället till det bättre. Hon ville ha en mer rättvis och jämlik värld.

Hur minns du Anna?

– Åh, först och främst minns jag Anna som en god vän, en jag kunde lita på. Och så var hon rolig, vi skrattade ofta. Inte en enda dag var tråkig med Anna Lindh! Sedan minns jag förstås hennes intellekt, hennes nyfikenhet och hennes driv i svåra förhandlingar.

Anna Lindh var, precis som Olof Palme 1986, utan livvaktsskydd då hon mördades. I dag är personskyddet utökat. Men också hotbilden mot politiker är större. 26 procent av de förtroendevalda i riksdag, kommuner och regioner uppger att de blivit utsatta för trakasserier, hot eller våld under 2020, visar Politikernas trygg­hetsundersökning från Brå.

– J­ag tror att hot, hat och lögner fräter sönder demokratin, vi slutar att lita på varandra och på samhället. Men det kanske också är målet för många på till exempel Twitter. De vill ersätta demokratin med ett mer totalitärt samhälle. Det är en förfärlig utveckling. Att det sedan ofta är kvinnor som hotas och hatas är väl bara logiskt då dessa högerpopulister oftast är män som vill ha makt. De har ett intresse av att förminska, förlöjliga och sexualisera kvinnor. De vill skrämma bort kvinnorna helt enkelt, säger Eva Franchell.

En person som erfarit dessa hot är Annie Lööf, Centerpartiets tidigare ledare. Efter mordet på Ing-Marie Wieselgren, överläkare i psykiatri och psykiatrisamordnare på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), under Almedalsveckan 2022, stod det klart att Annie Lööf också varit ett mål för Theodor Engström, Ing-­Maries Wieselgrens mördare. Under sina år som politiker har hon fått ta emot både hat och hot. Hon har fått tomhylsor skickade till sig på posten och ett bord uppdukat utanför huset, ”Annie Lööfs sista måltid”.

– Det är klart att det har påverkat mig under drygt ett decennium. Det är över tio år sedan som nazister dukade upp min sista måltid på min garageuppfart hemma, filmade och lade ut. Det har varit hot mot familjen och till slut då nazisten som hade kartlagt mig i åtta år och som skulle skrida till verket i somras i Almedalen, berättar Annie Lööf för Femina.

Annie Lööf har i dag lämnat rollen som partiledare. Flera gånger har hon fått frågan om det handlade om Almedalen och svaret har alltid varit nej. Men stämmer det?

– Almedalen var droppen … bägaren blev full. Jag kände att det hade ett väldigt högt pris att vara politiker. Men jag tycker samtidigt att det har varit viktigt att stå där och vara den här motkraften.

Också Mona Sahlin har vittnat om hur hoten påverkat henne. Hon har i många år haft Säpo vid sin sida, dygnet runt.

– Det har gett mig en trygghet men det har också hela tiden varit en påminnelse om att det finns män­niskor som vill mig väldigt illa. Säpos närvaro blev en oro i själen. Rädslan slår rot i en. Ibland frågar jag mig om jag har avstått från att göra vissa saker, eller låtit bli att uttala mig om något, för att jag varit rädd, har hon sagt i magasinet Memento.

Mona Sahlins ord vittnar om ­något viktigt. Om hur hot och hat påverkar det demokratiska samtalet. Just detta är också temat i en ny antologi publicerad av Sveriges Kommuner och Regioner.

– Hot och hat orsakar inte bara lidande för de som utsätts, utan påverkar alla förtroendevalda i deras uppdrag. Det kan också få allvarliga konsekvenser för det demokratiska samtalet och påverka med­borgares möjligheter till deltagande. Det finns behov av en bredare diskussion om vilket ansvar aktörer inom olika områden har för att motverka den nuvarande situationen och vända utvecklingen, säger Lena Langlet, chef för demokratisektionen på Sveriges Kommuner och Regioner.

Femina frågar Eva Franchell vad hon tror att Anna Lindh hade tyckt och tänkt om det utökade hatet och hoten mot politiker och vad hon tror att hennes viktigaste politiska fråga hade varit i dag.

– Det har gått tjugo år sedan Anna Lindh mördades. Trots hennes förfärliga öde levde hon i en vänligare tid. I dag är hot mot kvinnliga politiker mycket vanligare. Nu hotas även andra kvinnor som representerar samhället, som journalister, socialarbetare, sjuksköterskor och lärare. Givetvis hade Anna tagit avstånd från alla former av hot och hat. För henne var allas lika värde viktigast. Hon ville inte att någon människa skulle förtrycka andra. Sedan var Anna Lindh utrikesminister och för henne hade sannolikt Rysslands invasion av Ukraina varit den viktigaste politiska frågan. Kanske hade hon gått vidare till internationella uppdrag, men säkerhetspolitiken hade varit viktig. Hon bar på arvet efter Olof Palme. Freden var den största frågan.

Anna Lindh

Ylva Anna Maria Lindh föddes 1957. Bara 12 år gammal engagerade hon sig i Socialdemo­kraternas ungdomsförbund, SSU. Då var det främst utrikesfrågorna, kanske primärt Vietnam­kriget, som intresserade henne. Hon funderade på att bli journalist men tog, 19 år fyllda, plats i Enköpings kommunfullmäktige. Samtidigt läste hon in en jur. kand. vid Uppsalas och Stock­holms universitet.

1982 blev hon riksdagsledamot och därefter ordförande för SSU. Statsminister Ingvar Carlsson tog in henne som miljöminister i sin regering efter valsegern 1994. Efter riksdags­valet 1998 utsåg stats­minister Göran Persson henne till chef för utrikesdepartementet.

Anna Lindh ligger begravd på Katarina kyrkogård på Söder­malm i Stockholm. Hennes gravsten är formgiven av konstnären Annie Winblad Jaku­bowski och är särskilt utvald av Annas make Bo och deras två söner.

– Lika speciell som man är i livet bör man få vara i döden, har konstnären sagt.

Klockslag för klockslag – detta hände

15.35 Anna Lindh och väninnan Eva Franchell lämnar UD och går in mot Gallerian och NK.

16.12 Anna och Eva lämnar butiken Turnover på NK och styr stegen mot Filippa K. Här inne blir Anna kniv­huggen av Mijailo Mijailović.

16.14 Samtalet till SOS Alarm inkommer. Sex minuter senare är både ambulans och polis på plats. Samtidigt ringer Eva Fran­chell till Anna Lindhs make, Bo Holmberg.

16.33 Ambulansen lämnar NK och kör mot Karolinska sjukhuset. 17.00 befinner sig Anna Lindh på operationsbordet.

02.00 Opera­tionen, som pågått i över åtta timmar, återupptas efter ett kortare avbrott.

03.00 Talesmän för operationsteamet berättar, på en presskonferens, att Anna Lindhs läge är förbättrat men fortfarande kritiskt.

05.29 Anna Lindh somnar in, 46 år gammal.

Domen mot Mijailo ­Mijailović

Den 24 september greps Mijailo Mijailović i sitt hem av nationella insatsstyrkan. Han häktades två dagar senare. Inte förrän i januari erkände han mordet.

I mars 2004 dömdes Anna Lindhs mördare till livstids fängelse av Stockholms tingsrätt. Svea hovrätt ändrade sedan domen till rättspsykiatrisk vård, men den domen ändrades också. I högsta domstolen dömdes han till fängelse. Därmed gick HD emot Socialstyrelsens rättsliga råd.

Peter Althin, försvarsadvokat, har sagt att domen var politiskt motiverad.

– Debatten har ju lett till att allmänheten har bibringats en uppfattning om att den som döms till vård kommer lindrigare undan och släpps tidigare. Och HD vågade väl inte gå emot det höga tonläget i debatten efter hovrättens dom. De förde ett kringgående resonemang om att utgångspunkten givetvis måste vara att rättsliga rådets uppfattning skulle ha företräde men att detta inte gällde i just det här målet, har han berättat för Dagens juridik.

Mijailović har suttit av sitt livstidsstraff på flera anstalter och olika rättspsykiatriska kliniker. Han har tidigare ansökt om, men nekats, att avtjäna sitt livstidsstraff i Serbien. I april i år meddelade Dagens juridik att Mijailović fått en förvaltare förordnad för sig. Båda hans föräldrar är nu döda och han är dödsbodelägare i deras dödsbon. Av beslutet om förvaltaren, från Stockholms tingsrätt, framgår att Mijailović ”är ur stånd att vårda sig och sin egendom” och har behov av att få hjälp med att bevaka sin rätt och förvalta sin egendom.

Efterspel

• Direkt efter mordet, då polisen publicerat bilderna på den misstänkte gärningsmannen, fick man in ett flertal tips om att mannen på fotona var Daniel Westling, kronprinsessans dåvarande pojkvän, i dag mer känd som hennes make, prins Daniel.

• 2010, sju år efter mordet, ifrågasattes Karolinska sjukhusets agerande i fallet. Anonyma källor i TV 4:s Kalla Fakta menade att Anna Lindh inte fick tillgång till den bästa expertisen på området och att hon opererades för länge och med fel teknik. Efter programmet vände sig Karolinska till Socialstyrelsen och bad om en granskning av det omhändertagande hon fått på sjukhuset. I granskningen finns ingen kritik mot vare sig verksamheten som helhet eller den personal som deltog i vården.

• Stefan Söderström, fotograf, fick utmärkelserna Årets bild och Årets nyhetsbild för sitt foto på Anna, som på bår bärs ut från Filippa K och NK. Han var på Centralstationen då larmet på polisradion, att utrikesministern var knivskuren, nådde honom. Väl på plats, som första fotograf, såg han direkt att det var Anna. Hans bild på utrikesministern publicerades i Expressen, en publicering som fälldes av Pressens Opinionsnämnd.