Anna-Karins Hollywooddröm var på väg att bli sann – då knackade polisen på dörren

Efter reklamen: Se klippet: Anna-Karin berättar om samtalet som förändrade allt

Vi ses en krispig vintermorgon på Quality Globe hotel i Stockholm. Det är inte lika flådigt som det hotell hon brukade bo på i soliga Los Angeles. Då när allt hände.
Hon har under sitt besök i gamla hemlandet firat jul med familjen, träffat vänner och åkt skridskor.
– Det är svårt att komma till vintersverige. Jag har inte ens några vinterkläder så jag fick börja från början med vantar, mössa och halsduk, säger Anna-Karin och ler.

För att förstå turerna behöver vi gå tillbaka till tidigt 90-tal. Anna-Karin Eskilsson var i 20-årsåldern när hon lämnade Jämtland för att söka lyckan som skådespelare i New York. Hennes föräldrar tänkte att hon nog skulle vara tillbaka om ett par veckor men Anna-Karin blev kvar och lyckades skapa sig ett liv på Manhattan.

Fick jobb i en bar på Manhattan

Inte så som hon tänkt sig dock. Trots att hon gick flera dramautbildningar och rände på auditions fortsatte skådespelardrömmen att vara, just en dröm. Istället försörjde hon sig som bartender på turiststället Heartland längst ned i Empire State Building.
”New Yorks suraste bartender”, som hon konstaterar i SVT-dokumentären Drömmen om Hollywood.

Hon hade hunnit bli 35 och som bäst haft en roll på 30 sekunder i biofilmen Sex and the City när det 2008 plötsligt exploderade. Hollywoodproducenten Buddy Bregman skulle spela in en film om Greta Garbo och bjöd Anna-Karin till Los Angeles för audition. Provspelningen pågick i fem timmar, de gick igenom hela manuset, och – hon fick rollen som ”Den gudomliga”.
– Det var fantastiskt, jättestort. Jag var jättestolt och trodde själv inte att det kunde ske.

Anna-Karin förberedde rollen som Greta Garbo

Inspelningarna skulle börja året därpå, filmen hade en budget på över hundra miljoner och Anna-Karin Eskilsson hade lyckats knipa huvudrollen framför näsan på Uma Thurman. Hon, en okänd svensk bartender.

Narrativet var perfekt och över en natt i september 2008 spreds nyheten som en löpeld i svenska medier. Expressens reporter gjorde tv-inslag från Park Avenue, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och lokaltidningarna i norr skrev sida upp och sida ned och ”Nya Garbo” flögs hem för att gästa Nyhetsmorgon i TV4.

– Det var ett otroligt mediapåslag, det gick så himla snabbt alltihopa. Det ena ledde till det andra. Det var overkligt och jättekul, säger hon men tillägger:
"Inte bara".

– Jag var också livrädd. Förväntningarna var skyhöga och intresset så stort. En del av mig var obekväm och orolig också för hur jag skulle kunna leva upp till rollen.

Hon läste böcker och såg alla Greta Garbos filmer, förberedde sig noga för sitt livs roll. Men knappt hade dörren till drömfabriken öppnats förrän den slog igen med en smäll. Några veckor senare började världens börser skaka och finanskrisen var ett faktum.

Nästa gång producenten Buddy Bregman hörde av sig var det med beskedet att filmens finansiärer dragit sig ur och att Garbo-projektet var lagt på is.
Anna-Karin berättar att hon tog bakslaget personligt.

– Jag skämdes fruktansvärt mycket. Jag tog på mig ett personligt ansvar, tyckte att det låg på mig att styra upp filmen och lösa finansiering. Det var jättejobbigt.

Hon fick jobba kvar på Heartland och hade ställt in sig på att ge upp sin stora dröm när en svensk man en dag klev in i baren. Mannen som i dokumentären Drömmen om Hollywood kallas för Lars kom i sällskap med journalisten på Expressen som hade intervjuat henne om Garbo-rollen. Lars var affärsman och berättade, enligt Anna-Karin, att han drev företag i New York med 300 anställda.

Lars hjälpte henne till Hollywood

De fick en nära kontakt och plötsligt började fantastiska saker hända i Anna-Karin Eskilssons liv igen. Hon fick en plåtning med stjärnfotografen Antoine Verglas som jobbat med alla stora supermodeller och nya rollerbjudanden från Hollywood. Lars var spindeln bakom framgångarna och framförallt: han erbjöd sig att satsa 500 000 dollar på att Garbo-filmen skulle bli av.

Anna-Karin var euforisk när hon flyttade med Lars till Kalifornien för att vara närmare alla viktiga auditions och Garbo-filmen. The American Dream. Nu var allt möjligt igen.

De flyttade in på glamorösa Luxe Sunset Blvd Hotel i Bel Air, blev bjudna på cocktailpartyn och fick nya kontakter. En av dem var skådespelaren Angelina Jolie som Lars "hade bott granne med i London". Hollywoodstjärnan tog svenskan under sina vingar och hörde av sig med systerliga mejl.

Hemligheten avslöjas

De hade just haft Anna-Karins föräldrar på besök i början av 2009, influgna i business class från Östersund på biljetter bekostade av Lars, när hon fick samtalet som förändrade allt.

Anna-Karins mamma ringde och berättade att hon blivit kontaktad av SAS som hävdade att flygbiljetterna på 120 000 kronor var betalade med ett stulet kreditkort.

– Det var en otrolig chock, först hade jag svårt att ta in informationen. Sen paniken, hur löser jag detta, vad gör jag nu? Jag insåg "detta är inte som det ska vara" och nu var också min familj inblandad. Det var fruktansvärt.

Emil dog efter att ha nekats hjälp hos 112 – mamman berättar

Marken gungade och snart kom fakturorna slag i slag. Föräldrarnas hotellräkning hade dragits från pappans kreditkort, hyran på lägenheten i New York var inte betald som Lars lovat och skulden på 20 000 dollar till stjärnfotografen Antoine Verglas var oreglerad.

Samtidigt som Anna-Karin Eskilsson hade väntat på att drömmen om Hollywood skulle slå in, fick US Marshals polis i Los Angeles ta ett emot ett samtal från Sverige om en efterlyst person. Ärendet gällde en 40-åring svensk man som stod åtalad för att ha mutat en polis i Stockholm och misstänktes vara del i en förskingringshärva.
Personen på Interpols radar var – Lars.

”Kriminella svenskar lurade hela världen” skrek nyhetsrubrikerna och en agent från Sverige som arbetade med fallet landade i Kalifornien för att inleda jakten på ekobrottslingen.

Anna-Karin blev indragen i polisjakten

Anna-Karin blev väckt på morgonen av att det knackade på dörren och fem personer med polisbricka dundrade in. De sökte efter Lars som flytt sin egen lägenhet i samma hus via balkongen, barfota.

– Det var en söndag morgon väldigt tidigt och det knackade hårt på dörren. Det var tydligt att det inte var ett vanligt besök. När jag såg US Marshal blev jag livrädd. Det här huset på Sunset Boulevard hade mycket polisaktivitet och mycket oro. Drömmar krossades hela tiden. Det var inte tydligt att det var mig eller Lars de letade efter. De frågade aldrig efter honom vid namn, berättar Anna-Karin Eskilsson när hon tar oss tillbaka till den dagen för 15 år sedan.

Hon förstod att det allvar, säger hon, men gjorde ändå som Lars bad henne när han ringde och sa ”Ta bilen och möt mig i gränden”.

Att hon tog det beslutet kan hon än i dag inte riktigt förklara. Inte heller varför hon fortsatte att vara med Lars efter att hon fått insikt om att han inte var den han utgett sig för att vara. Långtifrån.

– Jag ville så gärna att allt skulle vara sant. Jag ville göra mina föräldrar stolta och visa att de inte behövde vara oroliga för att jag inte skulle lyckas. Att filmen som inte skulle bli av, skulle bli av. Jag kände ett ansvar mot min omgivning som hade läst om rollen och allt som skulle hända.

Elise Lindqvist tog sig ur prostitutionen – se den gripande historien

Tv-dokumentären Drömmen om Hollywood är producerad och regisserad av Lise Bergvall och Angelica Rundberg. Angelica som är en mångårig vän var på plats i Los Angeles under våren 2009 för att dokumentera det otroliga som hände i Anna-Karins skådespelarkarriär. I stället blev materialet grunden till berättelsen om hur svenskan som skulle spela Garbo på vita duken blev blåst och involverad i jakten på en efterlyst brottsling.

Sunset Boulevard spärrades av

Hon hade släppt av Lars på ett motell när hon tillbaka vid sin lägenhet blev konfronterad av polis. De var tydliga. Hon gjorde sig skyldig till skyddande av brottsling och riskerade utvisning om hon inte hjälpte polisen med ett gripande.
Hon tvekade inte en sekund, säger Anna-Karin i dag.

Sunset Boulevard spärrades av klockan 15 på eftermiddagen den 30 november 2009 efter att Anna-Karin övertalat Lars att överlämna sig själv på ett sushiställe .

”Efterlyst greps hemma hos svensk stjärna”, rapporterade Expressen dagarna efter.

– Jag är grundlurad och upprörd, jätteledsen och besviken men det som är jobbigt i det läget är att det är många andra omkring honom som känner likadant. Vi pratar tio personer. Några av dem var vänner till honom sedan 20 år tillbaka. Alla hade förlorat både pengar och förtroendet.

Under mötet med Femina på Quality Globe hotel i Stockholm utvecklar Anna-Karin Eskilsson varför hon har valt att bära historien som en hemlighet i 15 år.

– Dels har jag varit rädd för att prata. Jag skämdes så himla mycket också. Jag har inte ens pratat med min närmaste familj och mina vänner om vad som hände, de vet inte detaljerna som kommer ut nu. Men det är lite det som är budskapet för mig i detta; att våga prata om det som är riktigt jobbigt och saker man inte alls är stolt över. Att släppa på ytan och fasaden.

Mejlen var fejkade av Lars

Framförallt var syftet med dokumentären, tillägger hon, att visa att det går att resa sig efter en livskris.
– Samtidigt som det som hände mig var jobbigt har det också blivit en del av mig. Det handlar om att stå för det som har hänt och mina val. Jag kände att det kanske är viktigt ändå att prata om det här. Jag hoppas att jag kan hjälpa någon, att det som hände mig kan får folk att tänka till.

Men skammen satt kvar länge, medger hon. Över att ha blivit så grundlurad och bedragen. I dag vet hon att alla propåer och mejl från producenter, fotografer och Angelina Jolie med största sannolikhet var skrivna av mannen som hon trodde var hennes agent och vän men som i själva verket var en efterlyst ekobrottsling.

När du mejlade med "Angelina Jolie", trodde du verkligen på riktigt att det var hon?
– Hundra procent trodde jag det. Det här var 2008-2009. Jag visste inte ens att man kunde regga egna mejladresser. Han var väldigt avancerad för sin tid...

Har du haft kontakt med "Lars" efteråt?
– Nej. Han har försökt att kontakta mig. Han kontaktade mig 2010, då pratade vi en kort stund och jag sa att det inte fanns något för oss att prata om. Han tyckte synd om mig och bad om ursäkt för att det hade strulat till sig. Samma visa. Han skulle ”lösa allt”. Ett spelat dåligt samvete. Jag har hört via en gemensam vän att han bor i Tyskland.

För dig låg en drömroll i vågskålen men vad handlade detta om för honom?
– Absolut har jag tänkt på det, men jag vet inte.

Var han kär i dig?
– Om han nu har tillgång till såna känslor, så antagligen. Jag var den han värnade mest om och som kom undan minst skadad ekonomiskt sett.

Om du i dag skulle bli uppvaktad om en ny roll i Hollywood?
Anna-Karin Eskilsson, 50, skakar på huvudet och låter bestämd när hon svarar.
– Nej. Inte intresserad. Jag skriver manus och det tycker jag är spännande och jag har fått frågan om att stå framför kameran också. Men nej.

Bor och arbetar i Los Angeles

I dag jobbar hon med exklusiva möbler och inreder hem i Bel Air och Beverly Hills. Hon är också chef för två butiker med 12 anställda.
Hon har ett bra liv, säger hon. Men hon passar sig noga i dag om någon kommer och lovar guld och gröna skogar.
– Jag har haft väldigt svårt att lite på män, på människor generellt sätt. Men nånstans har jag en grundtro där jag vill tro gott om människor, för så är jag uppfostrad. Jag vill tro att de flesta menar väl men det är klart att det har varit svårt. Och är svårt, säger Anna-Karin Eskilsson.

Dokumentären Drömmen om Hollywood går att se på SVT Play.