Christina skolade om sig till läkare – efter 25 år som journalist

Efter reklamen: Se power-kvinnorna över 50

Christina Lundell hämtar Feminas team i väntrummet i centrala Gnesta. Frösjö vårdcentral ligger på övervåningen i ett falurött trähus som hänger samman med den lilla Ica-butiken, ett stenkast från pendeltågsstationen.

Här, i hjärtat av Sörmland, gör Christina Lundell sin AT, sin allmäntjänstgöring. Den kompletterar grundutbildningen till läkare med de praktiska erfarenheter som krävs för legitimationen. Det har gått sju år sedan hon satte sig i skolbänken igen, 44 år gammal, för att påbörja studierna mot att bli läkare. Då hade hon arbetat som journalist i 25 år. Trots att båda föräldrarna, och även morfadern, var läkare så var det inte självklart för Christina att plugga till det. I alla fall inte i ungdomen. Tvärtom.

–Jag skulle aldrig bli läkare. Det bestämde jag mig för när jag var liten. Mina föräldrar hade jour på julafton, jour på nyårsafton och så. Nu vet jag ju att journalistiken inte är så mycket bättre där… men i alla fall.

Christina Lundell gick ut gymnasiet med toppbetyg. Hon kunde välja och vraka bland utbildningarna, men valet föll på journalistiken. Christina ville skriva, hon ville prata med människor, ställa frågor. Hon studerade journalistik vid Stockholms universitet och gav sig sedan ut i arbetslivet. Det blev jobb på Blekinge Läns Tidning, Kvällsposten och Sydsvenskan. Sedan styrde hon kosan mot Stockholm och Aftonbladet, och hamnade slutligen på Expressen.

–Jag tyckte, eller jag tycker, väldigt mycket om journalistiken. Men jag började känna mig klar. Jag kände att jag inte riktigt utvecklades och ställde mig frågan vad som skulle hända härnäst, säger Christina.

Lena Olin: ”Jag oroar mig för extremt mycket men inte om min rumpa är si eller så”

Christina tänkte länge på att skola om sig till läkare

Tanken på att skola om sig, till läkare, hade funnits i bakhuvudet ett tag.

–Jag hade burit med mig den länge, i många år. Jag hade fin kontakt med en väns 14-åriga dotter för länge sedan, och vi brukade skoja med varandra om att vi skulle bli läkare. Då var det inte möjligt men sedan plötsligt så var det det.

Hon fortsätter:

–Jag tror att valet att bli läkare, lite, handlade om att få ställa frågor utan ett syfte.

Att Christina började tänka att ett karriärbyte på allvar var ett alternativ, var en kombination av flera olika saker. Barnen började bli större. Det krävdes inga tidiga förskolehämtningar längre. Tillvaron var lugnare.

–Men jag är också väldigt privilegierad. Jag bor i innerstan och vi har låga omkostnader eftersom vi köpte vår lägenhet för länge sedan. Jag är dessutom gift med en man som tjänar bra, säger Christina.

Att hon kunde arbeta under studietiden var också en avgörande faktor.

–Först jobbade jag 50 procent och därefter 40. På lov kunde jag gå upp till min vanliga lön. Det gjorde att jag kunde bibehålla pensionspoäng, exempelvis.

Men att komma in på utbildningen visade sig inte vara en självklarhet. Eftersom betygssystemet gjorts om sedan Christina tog studenten så gav hennes toppbetyg inte längre samma höga poäng.

–Jag sökte in och blev reserv tusen, typ. Men sedan gjorde jag högskoleprovet och då kom jag in.

Hur kändes det att bli antagen?

–Det var en stor dag. Men jag kände också lite så här: ”Är du riktigt klok?” Det är ju ett jättestort beslut.

Men Christina Lundell genomförde utbildningen och säger att det har varit en fin upplevelse att studera tillsammans med nästan uteslutande yngre personer.

–Det är underbart att umgås med unga människor utan att vara deras chef. Att möta dem, där de är, är fantastiskt. De är så kloka.

–Men det har också varit tufft. Man hamnar i en del förödmjukande situationer som läkarstudent. Det finns en del auktoritära attityder och just det är jag inte så duktig på att hantera. Det kanske är enklare när man är ung.

25 år blev det, som sagt, inom journalistiken. Christina hoppas på lika många år som läkare.

–Jag tänker att jag vill jobba länge. Och det är därför jag tycker att det är lönt.

Annika Jankell: Därför tycker jag om att bli äldre

Vill jobba som läkare länge

Hennes erfarenhet och ålder är ofta en fördel. Att ha arbetat som reporter är en bra bakgrund, också då man är läkare.

–Jag tar verkligen med mig reporterrollen in i läkaryrket. Att fråga frågor. Och att kunna läsa människor. Även rent administrativt är det en otrolig förmån att kunna skriva fort.

Men det finns tillfällen då åldern är ett hinder.

–Ja, det finns begränsningar. Jag kan inte bli kirurg, det är jag för gammal för, slår Christina fast.

–Jag kan uppleva att jag sticker ut. Jag är ju i samma ålder som överläkarna, ibland äldre, och det kan vara svårt att veta hur man ska hantera det. Socialt. Men jag upplever ingen uttalad ålderism.

Hur har din familj upplevt den här tiden, då du har studerat?

–Min man har inte ifrågasatt det här beslutet en enda gång. Visst har det funnits tillfällen när jag behövt plugga en hel helg. Men jag har också haft en ny typ av flexibilitet. Jag har kunnat vara väldigt närvarande, gå på alla skolavslutningar till exempel.

Christinas barn har också varit väldigt peppande och stöttande, berättar hon.

I höst är planen att Christina ska börja kombinera arbetet som läkare med att forska och skriva:

–Det är en studie om klimakteriet som drivs av professor Angelica Lindén Hirschberg på Karolinska Institutet. Många kvinnor som lider av övergångsbesvär vill prova en hormonersättning som är mer lik kroppens egen, men det behövs studier som visar att den är lika säker som den konventionella behandlingen. Vi ska undersöka om vävnaden i bröst och livmoder reagerar olika på naturligt och syntetiskt gulkroppshormon i kombination med östrogen.

Så här sju år senare, känner du att du har valt rätt?

–Ja, det har jag. Det är inte ett gratis val, inte på något sätt. Jag var lite mätt förut, och det är jag inte nu. Det här är ett rikt liv.