BUP-larmet: Barnens liv riskeras i de långa köerna

Efter reklamen: Femina granskar BUP: IVO-chefen: ”Det är ett misslyckande från vården”

Enligt Folkhälsomyndigheten har andelen 15-åringar som får psykiska eller psykosomatiska besvär oftare än en gång i veckan fördubblats sedan mitten av 80-talet. Problemen rör ångest och depression men även allvarligare tillstånd som ätstörningar, självskadebeteende och självmordsförsök som går allt lägre ned i åldrarna. Därtill den stora och växande gruppen barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som väntar på utredning och behandling för bland annat ADHD, ADD och autism.

23 940 barn i kö till BUP

För barn- och ungdomspsykiatrin finns sedan 2011 en målsättning om en förstärkt vårdgaranti som innebär att barn och unga inte ska vänta längre än 30 dagar på en första bedömning, samt ytterligare 30 dagar till fördjupad utredning eller behandling. Verkligheten ser dock helt annorlunda ut:

I dag står 23 940 barn i kö till BUP.

69 procent har väntat längre än 30 dagar.

Någon övre gräns finns inte vilket innebär att det kan handla om flera år innan barn får rätt medicinering och vård, något som kan få allvarliga konsekvenser.

– Det är väldigt viktigt att barnen får komma till rätt vård och behandling i tidigt skede, för att inte utveckla allvarlig psykisk ohälsa. Vi har tittat på vård och behandling för barn med psykisk ohälsa och ser omfattande brister, säger Marie Åberg, avdelningschef vid Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som i rapporten Iakttagelser i korthet har analyserat de klagomål som inkommit till myndigheten samt till Patientnämnderna rörande BUP.

Sedan 2015 har dessa anmälningar till IVO tredubblats. En femtedel av anmälningarna handlar om väldigt allvarlig psykisk ohälsa.

Marie Åberg berättar att de långa väntetiderna kan leda till allvarliga vårdskador för de barn som inte får behandling i tid.

– En allvarlig vårdskada skulle kunna innebära att barnet hamnar i självskadebeteenden. Vi ser även ärenden där barn gjort försök till självmord eller till och med tagit sitt liv till följd av att man inte fått den behandling man haft ett behov av, säger Marie Åberg.

En av alla som väntar i kön till BUP är Anna från ett mindre samhälle utanför Umeå. Hennes dotter diagnostiserades 2016 med PTSD, posttraumatiskt stressyndrom.

Under tiden som flickan varit ett ärende inom barn- och ungdomspsykiatrin har hon haft över tio olika stafettläkare – men hon har fortfarande inte fått traumabehandling för sin konstaterade PTSD.

– Det spelar ingen roll vad jag säger eller hur mycket jag ringer, det är som att springa i motvind hela tiden, säger Anna som tillhör den region i landet med längst köer till BUP.

Annas barn lider av PTSD: ”Det är sån jävla uppförsbacke”

Region Västerbotten lyckades i januari 2023 endast ta emot 12 procent inom vårdgarantins 30-dagarsgräns för första besöket. Problemet med långa köer och långa väntetider syns dock över hela landet.

Efter reklamen: Femina granskar BUP: Tidigare kuratorn: ”Fler barn kommer att dö”

Att det i dag ställs fem gånger fler ADHD-diagnoser jämfört med för 15 år sen, finns en större medvetenheten runt NPF, ett ökat tryck på barnen i skolan och samhället och en effekt av pandemin, brukar anges som förklaringar till det ökade trycket på BUP. Men det handlar också om strukturella problem i verksamheten som gör att barn kommer i kläm och får vänta för länge på adekvat utredning.

I IVO:s rapport pekas en bristfällig samverkan mellan olika instanser och personalbrist ut som ytterligare riskfaktorer.

– När man väl påbörjat en utredning på BUP kan det vara så att ens behandlare slutar och då får man påbörja en ny kontakt vilket också fördröjer behandlingen och kan leda till negativa konsekvenser för barnet, säger Marie Åberg.

En granskning av Ekot förra året visade att det skulle behöva anställas flera hundra psykologer, sjuksköterskor och specialistläkare för att klara taken för nya patienter till BUP, i stället kommer larmen om personalflykt från BUP-mottagningar över hela landet.

– Det är ren vanvård där man inte har någon möjlighet att hjälpa de här barnen och föräldrarna, säger ”Ulrika”, tidigare kurator på BUP i Mellansverige. Hon är en av åtta kvinnor som arbetar eller tidigare har arbetat inom BUP och som anonymt för Femina vittnar om verksamheten inifrån.

Berättelserna handlar, förutom om de långa köerna, om bristande kompetens, tystnadskultur och övermedicinering.

– Jag fick en chock när jag kom till BUP över att man är helt inne i att bara medicinera. Jag är för friskvård och hälsovård och det fick jag inte använda något av. Det är en medicinfabrik och sjuksköterskans enda uppgift är att följa upp hur medicinen funkar för att justera den och byta ut den, säger en tidigare barnsjuksköterska inom BUP i Stockholm som också valt att lämna verksamheten.

Carolines son blev sjukare i kön till BUP: Han ska leka – inte vilja dö

I spåren av den mentala hälsokrisen bland barn och unga syns ett ökat antal skilsmässor och föräldrar som blir sjukskrivna för utbrändhet, i synnerhet mammorna. Men framförallt riskerar tusentals barn att hamna mellan stolarna i systemet och få sina möjligheter till en skolgång förstörda.

– Många familjer vittnar om att barn blir hemmasittande som följd av att man inte får den vård och behandling man har ett behov av och det är väldigt allvarligt för de här barnen som i ett så tidigt skede i livet blir utstötta från samhället, säger IVO-chefen Marie Åberg som menar att situationen med barn- och ungdomspsykiatrin är alarmerande.

– Det är ett misslyckande av vården som vi ser väldigt allvarligt på.