Klimatprofessorn: ”Uppvärmningen går snabbare än vi trott”
Line Gordon, professor i vetenskap om hållbar utveckling på Stockholms universitet, har svaren på klimatfrågorna vi undrar över.
Vad innebär årets klimatrapport från FN:s organ IPCC?
– IPCC har tre arbetsgrupper som arbetar parallellt, och kommer med olika rapporter. Rapporten som kom nu i sommar handlar om vad vi vet om hur människan påverkar på klimatet. Nästa år kommer det en rapport om vad det här får för påverkan på samhället och vilken typ av omställning som krävs.
Vad är det viktigaste att ta med sig från klimatrapporten?
– Det årets rapport säger är att det blir varmare och varmare i världen, och att det är vi människor som driver utvecklingen och är ansvariga för att det blir varmare. Något som är nytt i rapporten är att uppvärmningen går snabbare än vi tidigare trott. Att det blir varmare får en rad olika konsekvenser. Det blir extremväder oftare, och det drabbar alla delar av världen.
– Även om vi gör de mest drastiska minskningarna vi kan tänka oss, så hamnar vi på minst 1,5 grader varmare. Vi kommer inte kunna komma under det. Att komma under 2 grader är också extremt svårt.
Vad gör en halv grad för skillnad?
– Det är en stor skillnad i effekt mellan 1,5 och 2 grader. Vid 1,5 grads temperaturhöjning förlorar vi 70 procent av korallreven, vid två grader är de helt borta. Havsnivåhöjningarna blir mycket högre. Om vi ska klara 1,5 grad och samtidigt fortsätter som nu, då har vi åtta års utsläpp kvar i dagens takt.
Hur har klimatrapporten mottagits?
– På det stora hela har den fått ganska mycket uppmärksamhet, för att det börjar komma närmare. Man ser översvämningarna i Europa, värmerekorden i Kanada, översvämningarna i Gävle. Det har hänt mycket som är verklighet här och nu, det är inte abstrakt i framtiden.
Innehåller rapporten något ”tvingande”, eller är det bara information?
– Det är Parisavtalet som är det globala samarbetsavtalet, IPCC är bara den samlade forskningsbakgrunden. Det är extremt svårt att ha tvingande mekanismer, världen måste komma ihop, förstå allvaret och komma överens om vart man vill nå.
Vad behöver hända för att rädda klimatet?
– Det allra viktigaste är att få bort fossila bränslen. Kolet ska stanna i marken, och vi måste minska växthusgaser. Även avskogning och en omställning av jordbruket krävs. För att få bort fossila bränslen behövs en enorm teknikomställning där vi använder mindre resurser.
Kommer alla länder nu att göra vad de behöver?
– USA, Kina och EU står för 40% av alla utsläpp. Här har nu mål om klimatneutralitet till 2050 (EU och USA) och 2060 (Kina) satts upp, och det börjar ske saker. Men det går långsamt.
Vad görs för att få de största utsläppsländerna att göra mer?
– Pandemikrisen visar att när vi har en kris så har vi möjligheten att mobilisera och samarbeta, och att man kan komma väldigt långt. Risken nu är att man bara tittar på den snabba ekonomiska återgången och inte investerar i klimatvänliga lösningar.
Hur kan jag påverka?
– Det är en bra fråga. Det är viktigt att vi alla funderar på vad vi har för kärnvärden och hittar en moralisk kompass. Hur vill jag leva mitt liv så att andra i framtiden också kan leva ett gott liv?
Påverkar privatpersoner miljön i någon större grad?
– Att företagen kan stå för så stora utsläpp är för att de levererar produkter som vi konsumenter köper. Där kan vi göra mycket som privatpersoner.
Vad kan man som privatperson ändra på för att minska sitt klimatavtryck?
- Resor. Minska på bilanvändning, och flygresor såklart. Tåg är mycket bättre, flyg ska man minimera så gott det går.
- Mat. Gå mot att äta mindre kött och mer ekologiskt.
- Hushåll. Se över hur hemmet får värme.
- Konsumtion. Konsumera mindre, kanske genom second hand. Nu finns det alternativ som att hyra kläder i stället för att köpa till exempel.
Vilket är det viktigaste steget Sverige behöver ta för att förbättra våra klimatpåverkan?
– Det viktigaste att tänka på är att vår klimatpåverkan per capita är stor, vi behöver vara drivande. Vi behöver leda klimatomställningen på hemmaplan. Vi behöver investera globalt och hjälpa fattigare länder med sin klimatomställning. En liten del av världen har stor påverkan på klimatet, och det drabbar de som påverkar klimatet minst, de fattigaste delarna av världen.