Ungdomar och droger – psykologens tips till föräldrar

Efter reklamen: 9 saker tonåringar i dag inte kan förstå att vi behövt göra

Narkotika är en del av många svenska tonåringars vardag – det syns i både populärkultur, sociala medier och i vissa fall även på skolan, i olika umgängen och på fest.

Under 2023 svarade 15 procent bland både pojkar och flickor på gymnasiet att de använt narkotika någon gång, enligt statistik från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). I samma undersökning svarade nioendeklassare att sex procent av pojkarna och sju procent av flickorna någon gång använt narkotika.

Femina har pratat med Liria Ortiz, legitimerad psykolog och författare, om hur du som förälder kan närma dig ditt barn om du misstänker att din tonåring testat eller använder narkotika.

– Var beredd på att barnen med stor sannolikhet inte kommer säga sanningen i början, säger hon.

Så pratar du med ditt barn om narkotika

Enligt Liria är det viktigt att vara förberedd och säker innan man tar upp ämnet med sitt barn. Om man exempelvis har hittat droger i barnens rum så kan man med fördel ha det framför sig när man ska prata med sin tonåring om det.

– Ha det framför dig, annars kommer barnen med stor sannolikhet säga nej.

Och om man nu har hittat droger, hur tar jag upp samtalet?

– Många tonåringar testar, men det är väldigt få som fastnar. Tonåringar är inte alls uppmärksamma på riskerna många gånger, de tror att de aldrig komma hända dem. Men om du har hittat droger så behöver du ha ett samtal. Försök vara så mjuk som möjligt i det samtalet. Konfrontation och tuffa ord hjälper sällan, säger hon.

Liria säger att det är viktigt att agera om man märker ett upprepande beteende hos sitt barn eller om man märker att ungdomen riskerar att fastna i ett narkotikaberoende.

– Då måste man tyvärr agera på ett annat sätt. Då räcker det inte med samtal, säger hon.

Om ditt barn riskerar att fastna i ett beroende

Som förälder kan det kännas ensamt och svårt att navigera i hur – och vad – man ska göra för att hjälpa sitt barn. Hon tipsar om att söka hjälp till sig själv först.

– Jag skulle rekommendera att söka hjälp för sig själv först. Om man inte vill gå till en terapeut så finns det flera självhjälpsgrupper och telefonlinjer för föräldrar och anhöriga. Så man åtminstone inte känner sig så ensam, säger hon och fortsätter:

– Där brukar det finnas tips och strategier att ta del av, så man inte är själv i det.

Är det allvarligt finns det andra hjälpmedel man kan ta till. Hjälpmedel som kan vara smärtsamma och tuffa – men nödvändiga enligt Liria.

– Och är det allvarligt kan man kontakta Socialtjänsten eller skicka barnet till ett behandlingshem eller program om man är överens om det. Men först måste man ha ett samtal, och det är jättesvårt.

För att undvika att hamna en i ond cirkel så tipsar hon om att ha en tydlig plan och tänka på vad man vill göra – om problemet upprepar sig.

– Ungdomen kan säga ”nej, nej, jag lovar, jag kommer sluta”. Man kan fastna i den så kallade löftencirkeln där tonåringen lovar något, har en lugn period och sen börjar tecknen igen. Så man måste göra en plan, säger hon och fortsätter:

– Man måste vara försiktig och hålla koll så de inte fastnar i det där. Och de är tugnt. Det är otroligt smärtsamt att se sin ungdom ta en sådan väg.

Efter reklamen: 6 kändisar du aldrig skulle tro är tonårsföräldrar