Malin Roos tredje Nobelfest: ”Sist trampade jag Björklund på tårna”

Efter reklamen: Nobelmiddag - dukningar genom tiderna

Vad är väl en festernas fest i Gyllene salen? Eftersom jag två gånger fått möjlighet att som reporter bevaka Nobelbanketten i Stadshuset kan jag ge ett snabbt svar på frågan. Det är aldrig en fördel med liten urinblåsa men väldigt stor nackdel under en fyra timmar lång middagssittning. Det är bra att vara åtminstone en aning påläst om Higgspartikeln för att kunna konversera med alla professorer. Och, du bör kunna dansa hjälpligt.

Som utsänd reporter på höga klackar i Stadshuset för Expressen, som jag var båda gångerna, ingick det i uppdraget att få en svängom med någon av de mest prominenta gästerna. Vilket 2008, blev en svår nöt att käcka. Det var ekonomisk kris, Anders Borg var finansminister och redan en av media jagad politiker och därmed en lämplig kavaljer, tänkte jag. Men det tänkte inte han.

Jag minns hur jag sprang efter finansministern och hur han försökte fly varje gång han såg mig, paniken som växte ju närmare deadline kröp och cheferna som hetsade på om Bilden. Till slut fick jag i maskopi med Anders Borgs dåvarande hustru honom ut på dansgolvet. ”EN bild. 20 sekunder, jag lovar”.

Det är mycket att tänka och hålla ordning på när man är på Nobelfest.

Från debuten 1995 till 2024!

Kronprinsessan Victorias Nobelklänningar genom tiderna

Framför kameran passade jag på att trampa Björklund på tårna

Andra gången 2013, kunde jag konstatera att jag lyckats bryta både mot salig Magdalena Ribbings tionde bud om att aldrig lägga handväskan på bordet och gjort en "Fredrik Reinfeldt 2007”. Det vill säga slickat bort efterrätt (nougatmousse) från tummen. Mina egna fadäser förbleknade dock när en servitör råkade spilla en gäst över ryggen (stackars stackars servitören!) Och av att jag hade en fantastisk kvinna till bordet. En fransyska och vän till aidsforskaren Luc Montagnier som bröt mot varenda nobel etikettregel som finns. För kort klänning, sms:ade mitt i maten, hängde ytterkläderna på stolen och rynkade på näsan åt sjötungan.

Man behöver inte vara Peter Higgs för att räkna ut det skeva i partikeln med att ungefär 50 av över 800 Nobelpris som har delats ut sedan 1901 har gått till kvinnor och 2018 blev mansdominansen tydlig på festernas fest. Förutom att litteraturpristagaren Alice Munro inte kunde närvara på grund av hälsoskäl saknades två av landets prinsessor.

Kronprinsessan Victoria hade rest till Sydafrika för att delta vid minnesstunden för den bortgångne frihetskämpen Nelson Mandela och Madeleine var gravid och mäktade inte flighten över Atlanten från USA.

Själv hade jag köpt en silvergrå klänning på en nattmarknad i Bangkok som jag älskade när jag bjöd upp Jan Björklund. Inte bara för att dåvarande utbildningsministern hade tagit över statsminister Fredrik Reinfeldt plats vid honnörsbordet när denne rest med Kronprinsessan till Sydafrika – utan för att Sverige just levererat ett uselt resultat i Pisa-mätningen. Samtidigt som vi dansade inför Expressen-fotografen Robban Anderssons kamera passade jag på att trampa Björklund på tårna med de jobbiga frågorna:

Det känns inte som att vi har några svenska nobelpristagare att se fram emot inom överskådlig framtid med tanke på de usla resultaten i Pisa-mätningen? Hur vi ska vända denna alarmerande kunskapstrend?

Höja lärarnas löner?

Jag fick min dans och min intervju, Expressen fick sitt uppslag i tidningen och Jan Björklund en aning stukade tår. Den här tredje gången blir det ingen dans.

Victoria Dyrings pinsammaste Nobelminne

I år får jag uppleva prisutdelningen i konserthuset

Däremot har jag fått en fin inbjudan till prisutdelningen i konserthuset och det ser jag mycket fram emot. För det är ju lätt att glömma i alla svulstiga desserter, smäktande dekolletage och fantastiska galablåsor, vad de här festligheterna handlar om. Att lyfta och prisa vetenskapliga framgångar och livsviktig forskning. Förutom att jag har ägnat veckan åt att träna på Kungasången har jag plöjt porträtt över pristagarna på SVT och har två favoriter.

Förutom litteraturpristagaren Han Kang, som flera i min fantastiska bokklubb faktiskt HAR läst, ser jag fram emot att se bevittna när Geoffrey Hinton, får diplomet ur konungens hand. Professor i datavetenskap delar Nobelpriset i fysik med John Hopfield för sitt banbrytande arbete inom maskininlärning och artificiell intelligens. Men Geoffrey Hinton har också i efterhand gjort ett upprop om riskerna med AI och frågat sig om han skapat ett monster.

Men jag skulle ljuga om jag inte ser fram emot inramningen också. De tusentals blommorna som traditionsenligt och enligt Alfred Nobels önskan hämtats hem från San Remo, den karakteristiska blå Nobelmattan som rullats ut framför akademiledamöterna och klänningarna, förstås. Vad har drottning Silvia, kronprinsessan Victoria och prinsessorna Madeleine och Sofia valt för den ståtliga ceremonin?

Precis som på banketten i Stadshuset är det högtidsdräkt som gäller i Konserthuset, vilket i princip innebär frack för herrar och långklänning för damer. Själv väljer jag hållbart denna gång. Det blir den svarta ”Anders Borg”-klänningen från 2008 som får luftas på nytt i den stockholmska vinterkvällen.

Däremot utan den vita sjalen jag hade till den gången, och som jag under middagen råkade blandade ihop med linneservetten.

Hon får Nobelpriset i litteratur 2024

Efter reklamen: 5 uppmärksammade Nobelklänningar vi särskilt minns