Victoria Dyrings pinsammaste Nobelminne

Efter reklamen: Kändisarna avslöjar: Hen är kändast i telefonboken

Varit med om hållit i Nobelsändningarna i många år nu – vad är det som lockar med Nobel?

– Att vi människor slår på stort och firar att vi hela tiden lär oss mer och mer om hur världen funkar, vi har ju aldrig vetat mer än vi gör just nu! Det om något ska ha ett stort kalas. Människan är ju ett kreativt djur, det är ju därför vi blivit så sjukt framgångsrika på det här klotet. I dessa tider är det också oerhört viktigt att vi lyfter vetenskap och den vetenskapliga metoden för att ta reda på hur det faktiskt ligger till, så vi inte går omkring och gissar och sprider påhittade lösningar.

Är det något minne som sticker ut?

– Vad som helst kan ju hända under en lång direktsändning och det gör det också. Ett år skulle jag och Kristoffer Lundström göra inledningen och välkomna tittarna till hela Nobelbanketten, men kontakten med kontrollrummet var dålig och vi väntar på att få en signal i örat om att repetera den här inledningen. Jag och Kristoffer sätter oss på golvet och pausar lite, klänningen sitter lite knasigt och jag börjar gräva i urringningen när det plötsligt kommer en studioman och fotograf som vevar med armarna. Vi krånglar oss upp från golvet, fnissar och babblar oss igenom repetitionen. Men det var ingen repetition utan det som gick ut i tv-rutan. De började filma oss redan när vi satt på golvet. Jag kommer ihåg att jag tittade på det här efteråt med en kudde framför ögonen. Vi såg ju onyktra ut, men jag sa åtminstone någorlunda det jag hade tänkt att säga.

Har du någon favoritklänning du burit i Nobelsändningarna genom åren?

– Jag har haft underbara grejer på mig. Jag har bland annat haft en fantastisk metallic-historia av Diana Orving, det var 2016. Mitt klädintresse är ganska stort, kläder spelar en stor roll inte minst i mitt jobb. Kläder signalerar alltid någonting och jag vill ju att folk ska lyssna på vad jag säger.

Du genomgick en stor hjärtoperation i januari, vad var det som hände?

– Jag har haft ett hjärtfel under väldigt lång tid, och varit på kontroll i stort sett varje år sedan jag var 20. Förra hösten så upplevde jag att det hände något när jag sprang, jag blev jättetrött efter bara 300 meter. Jag har länge vetat att jag någon gång skulle behöva operera hjärtat och nu tyckte läkarna att det var dags. Jag satte in mekaniska hjärtklaffar i slutet av januari, operationen gick bra men jag fick en del komplikationer efteråt som hjärtflimmer. Men sen ett par månader känner jag att läget är under kontroll. Jag mår bra och springer igen.

Niobarnsmamman Carola blev lämnad efter 26 år – så gick hon vidare efter otroheten

Förknippar folk dig fortfarande med Hjärnkontoret?

– Ja! Ganska ofta kommer det fram folk och säger att de antingen har vuxit upp med mig eller att de tittade på det tillsammans med sina barn. Inte så få gånger har folk också sagt att det är tack vare Hjärnkontoret som de nu jobbar på Chalmers eller valde teknisk inriktning eller så. Det är helt magiskt, jag blir lika lycklig varje gång.

Victoria Dyring: Det olagligaste jag gjort

Vad har du alltid i handväskan?

– Hm, jag kan kolla i min väska... Jag har ju alltid en clownnäsa med mig, det känns bra att ha en sån, som en påminnelse om att allt inte är på blodigt allvar. Den har legat där länge. Sen har jag ett kort också som visar att jag är hjärtopererad, det har jag alltid med mig. Det är bra att kunna vifta med om något händer. Men clownnäsan är nästan lika viktig.

När grät du senast?

– Det var inte alls länge sedan, jag är oerhört lättrörd. I dag läste jag om en bibliotekarie i Malmö som fått barnen att komma till skolbiblioteket, jag blev oerhört imponerad av hans jobb och engagemang. Det tåras mina ögon av.

Vilken är din värsta last?

– Jag har bara små larviga laster, som choklad och espresso och sånt. Men annars är jag väl en perfekt människa utan laster, haha.

Pascal Engman om flytten till Spanien, pappalivet – och kistan som fick honom att storgråta

Vad dricker du helst?

– Jag dricker kaffe och vatten, och champagne så mycket jag kan. Man ska fira mer i livet.

Vad är det mest olagliga du har gjort?

– Jag plankade väl in på ett gäng uteställen som ung. Det var pinsamt då när man blev påkommen och det är nästan ännu pinsammare att säga att det är det mest olagliga jag gjort i dag när jag är 52.

Vad vill du säga till ditt 17-åriga jag?

– Ta det lite lugnt. Det behöver inte bli så perfekt. Och lär dig spela saxofon.

Ge oss ditt bästa kulturtips!

– Jag är ett stort fan av Björn Carlberg och hans dockhumor i showen Peptalk. Fruktansvärt roligt, berörande och spot on på samma gång. Jättebra.

Efter reklamen: 6 Största snackisarna från Nobel genom tiderna