Malin Wollin: ”Jag har nog aldrig varit ful”

Efter reklamen: 4 snabba frågor - med Linnea Henriksson

Man föds och är glad för det. Här är jag, kanske man tänker.

Man är ett barn som lever på, gör sandkakor i vattenbrynet medan mamma smörjer Nivea, man rymmer hemifrån runt knuten i fem minuter, kommer hem och är älskad och Var har du varit och sen kommer fler julaftnar och mer barndom. Och under hela den här perioden: är man ens medveten om att man har ett ansikte, att man är sitt utseende?

Men så rullar tonåren in, du hittar dig i spegeln och näsan är det enda som vuxit färdigt. Vad är det där för knölig varelse som inte sitter ihop som hon ska?

Du inser: vad ful jag är när jag tänker på det.

Det är då den börjar: perioden av ful.

Hej ful.

När ska alla bitar komma samman till en helhet jag kan leva med?

Ful

Här någonstans säger mammorna ”Vad är det för dumheter, du som är så söt.”

Ful

Malin Wollin: ”Ja, jag lider av jämförelsesjukan”

Känslan är ful tills du fyller fyrtio

Ungefär här minns jag att det hände att jag såg mig i spegeln och sa Fan vad ful du är och sen blev jag ledsen för att jag var så hård mot mig själv men sen förlät jag mig själv eftersom man ibland säger saker man inte menar. Så då blev jag sams med mig.

Ful

Får väl en kille då, hur nu det går till som jag ser ut. Stackars honom. Får försöka vara rolig och trevlig så att han inte går ifrån mig. Titta på alla söta överallt!

Så här håller livet på. Visst kan det bli gulligt stundtals, ibland får man absolut till det, halvtimmen efter man målat sig i dålig badrumsbelysning. Sen tar någon på kalaset en bild och visar hur den blev, vad glad man blev.

Och sen fyller en kvinna fyrtio, hon ser sig i spegeln och undrar: varför är jag inte snygg längre?

Vems ansikte är det här och när slutade jag vara snygg?

NÄR BÖRJADE DU?

Förstår ni hur ironiskt livet handskas med oss?

Känslan är ful tills du blir fyrtio och då sörjer du tiden då du var snygg. Som alltså aldrig ägde rum. Och alla de där fula kalasbilderna som du bad någon radera, var är de? Allt du ser från åtta år sedan är en jättesöt tjej i festlig topp och det är du. Du tittar in i kameran, vidare in i dig själv, du ser på dig själv från dåtiden och ler, ser du din idiot, du var söt men du visste inte om det och nu är det kanhända inte försent men ångrar dig gör du och nu får du ursäkta men jag måste återgå till festen där jag går runt och tycker att jag är attraktiv som en sopråtta.

Sofia Ståhl: ”Våga stanna upp och reflektera” – 3 tips

Ingenting i livet är någonsin i synk, ingenting kommer i rätt tid, i rätt fas av livet.

Som ung visste jag till exempel att jag hade rätt trots att jag inte hade en aning och nu när jag vet att jag har rätt ifrågasätter jag allt.

Jag var nog aldrig ful och jag är det nog inte nu heller.

Och vad är ful, egentligen?

När allt kommer omkring, oavsett känsla, oavsett spegel:

Det kunde varit värre.

Och:

hade jag varit jättesnygg så skulle jag inte ansträngt mig.