Olga Persson: Hur kan det inte gå ut rikslarm på en serievåldtäktsman?

Efter reklamen: Inte en kvinna till – Carita

November 2021. En till utseendet alldaglig man döms till fem års fängelse för 35 olika sexualbrott, varav sju våldtäkter.
Om han hade gjort sig skyldig till skjutningar på öppen gata och sprängningar i trappuppgångar skulle media förmodligen ha beskrivit honom som yrkes- eller gängkriminell.

Men han fick namnet Nytorgsmannen.

För han var, och är, en återfallsförbrytare i sexualbrott mot kvinnor och flickor, en serievåldtäktsman. Något samhället inte lyckas se som riktigt lika allvarligt som grova brott som drabbar män.

Men våldtäkt är ett av de grövsta brotten vi har i vår lagstiftning. En lagstiftning vi kvinnor kämpat så hårt för, sexualbrottslagstiftningen.

Fallet Jeanette: Därför berör och upprör den nya domen

Den som utför handlingen kan få ett av lagens strängaste straff. Extremt få anmälda brott leder dock till fällande domar och vi var många som kände upprättelse när den man som förstört livet för så många kvinnor och deras anhöriga faktiskt fälldes och fick ta ansvar för sina handlingar.

Cirka tre och ett halvt år senare, våren 2024, läser vi att den dömde serievåldtäktsmannen är frisläppt.

En person som av de professionella och skattefinansierade medarbetarna inom Kriminalvården, bedöms ha hög risk för att återfalla i brott, att fortsätta droga, våldta och filma tjejer och kvinnor.

Vilka tjejer och kvinnor som helst, för han hittar dem i vår offentliga miljö.

Förklaringen från Kriminalvården är att man i normalfallet släpps fri efter två tredjedelar av straffet i Sverige och att risken för återfall inte är grund för villkorlig frigivning.

Jag tror att vi är många som undrar vad som ska vara grund för att avgöra frågan om villkorlig frigivning eller inte om inte återfallsrisken?

”Är flickor och kvinnor inte allmänheten?”

Mannen som upprepade gånger våldtagit kvinnor ska åtminstone övervakas via en fotboja får vi veta i media. En fotboja är ett band som sitter runt foten med GPS-täckning. Vad denna övervakning ska leda till är fortsatt en gåta.
För var ska han tillåtas befinna sig där det inte finns kvinnor och tjejer när risken att han begår brott är så stor?

Det måste väl rättsväsendet ha tänkt på?

Mbappé och 5 andra världsstjärnor som blivit polissak i Sverige

November 2024, ett halvår efter den villkorliga frigivningen, kommer uppgifter om att den så kallade Nytorgsmannen misstänks för våldtäkt på en tonårsflicka i samhällets vård, placerad på ett HVB-hem.Och att Kriminalvården tappat kontakten med fotbojan han bar.

Hur kan detta ske?
Hur kan kvinnors och flickors säkerhet inte tas på större allvar? Ses vi kvinnor och flickor inte som en del av allmänheten?
Hur kan det inte gå ut rikslarm när Kriminalvården inte längre har koll på en återfallsförbrytare som är farlig för allmänheten, en serievåldtäktsman? Hur är det ens möjligt i ett digitaliserat samhälle att tappa kontakt med en GPS- övervakad brottsling?

Kvinnors och flickors tilltro till rättssystemet, till demokratin och till alla människors lika värde har historiskt sett varit stark i Sverige. Vi anmäler brott när vi utsätts i större utsträckning än i andra länder, vi stöttar varandra, vi kräver förändring i politiken, i föreningar och i sociala medier.

”Kräver krafttag och resurser”

Men vad händer med ett samhälle där brott mot kvinnor, mot hälften av Sveriges och jordens befolkning förblir ostraffade, i årtionde efter årtionde? Vad händer med kvinnors tilltro till rättssystemet?

Jag vet vad som händer.
Varje gång en våldtäktsman går fri och får fortsätta begå övergrepp minskar förtroendet och tilltron till demokratin, till rättssystemet, till varandra.
Det viktigaste vi har.

Vi kräver förändring, krafttag och resurser, vi kommer fortsätta att organisera oss men jag förstår också ilskan och de tårfyllda ögonen hos alla kvinnor och flickor en dag som denna. För kvinnorna och flickorna är jag, du, våra döttrar, systrar, väninnor och mödrar.

Olga Persson är ordförande för Unizon, som samlar merparten av kvinnojourerna i Sverige.
Olga har ägnat större delen av sitt liv åt att arbeta inom kvinnojoursrörelsen för ett jämställt samhälle fritt från våld. Med sin gedigna kunskap och mångåriga erfarenhet är Olga en av Sveriges främsta experter och ledare i arbetet mot mäns våld mot kvinnor.
Lyssna gärna på Olgas sommar i P1 här.