29 aug, 2024
”Jag känner inte igen min familj – så får jag livet att fungera”
AvAino Oxblod
FotografTiktok.
Eleanor Flegg lever med ansiktsblindhet – hon känner inte igen ansikten, ens på människor hon känner.
På sociala medier delar hon med sig av utmaningarna i vardagen, som att hon ibland inte känner igen sin man eller sina barn.
”När jag var 15 år kände jag inte ens igen mitt eget ansikte på en bild, och trodde det var en pojke jag var kär i”, skriver hon i The Sun.
På sociala medier delar hon med sig av utmaningarna i vardagen, som att hon ibland inte känner igen sin man eller sina barn.
”När jag var 15 år kände jag inte ens igen mitt eget ansikte på en bild, och trodde det var en pojke jag var kär i”, skriver hon i The Sun.
Annons
Irländska författaren Eleanor Flegg har i hela sitt liv levt med ett speciellt tillstånd – hon kan inte känna igen ansikten, ens på människor hon känner. Att lida av ansiktsblindhet är något som påverkar var 33:e person, men att ha så intensiv ansiktsblindhet som Eleanor lider av är inte vanligt.
I en artikel i The Sun berättar Eleanor Flegg hur hon redan under uppväxten hade svårt att känna igen sina klasskamrater, och det faktum att alla bar skoluniform gjorde inget lättare.
”Jag hade ofta konversationer med människor, bara för att senare upptäcka att de var någon annan, vilket var pinsamt. När jag var 15 år kände jag inte ens igen mitt eget ansikte på en bild, och trodde det var en pojke jag var kär i”, skriver hon i The Sun.
Annons
När Eleanor fick sönerna Vanya och Turlough på 90-talet hade hon inga problem med att känna igen sina barn – men att vara ute med dem på stan kunde däremot innebära en del problem. Om någon stannade familjen på stan försökte hon desperat komma på vem hon pratade med.
”Jag kunde inte förmå mig själv att säga 'Förlåt, vem är du nu igen?' så för det mesta var jag utmattad när de sa hej då, utan att ha haft en aning om vem jag pratat med”, skriver Eleanor.
Kände inte igen sin son
När hon träffade sin nuvarande make Jasper i slutet av 90-talet var hon ärlig med sitt ovanliga tillstånd, och han var förstående, och kunde hjälpa henne att se det komiska i situationen.
”En dag 2013 såg jag en ung man som promenerade med en greyhound och tänkte att den där hunden ser precis ut som våran. När jag träffade Turlough, som då var 17 år, senare den dagen berättade jag det för honom. Han bara skrattade och sa 'Men mamma, det var ju jag'”.
Vid 53 års ålder genomgick Eleanor en utredning, och fick veta att hon hade en autismdiagnos. Att ha ansiktsblindhet, vars officiella term är prosopagnos, är vanligare om du har autism, även om det kan ha andra orsaker också.
”Det finns ingen behandling för det, men jag skulle inte vilja ha det oavsett – det här är en del av den jag är”, skriver hon.
Annons
