Heliga Birgittas ofattbara liv – åttabarnsmamman, politikern och helgonet
Historien om heliga Birgitta är både spännande och gripande. Och, inte minst: märklig. Birgitta Birgersdotter, som hennes fullständiga namn lyder, föddes i början av 1300-talet, 1303 närmare bestämt. Birgitta var dotter till lagmannen Birger Persson i Finsta, Uppland. Hennes mamma, Ingeborg Bengtsdotter, tillhörde Bjälboätten i Östergötland. När Birgitta var blott 11 år gammal dog hennes mor. Denna familjetragedi ledde till att Birgitta fick flytta till moderns syster, Katarina, som bodde på Aspanäs gård vid Sommen.
Giftes bort som 13-åring
När Birgitta var13 år gammal blev hon bortgift. Hennes make var Ulf Gudmarsson, som med tiden blev lagman i Närke. Bröllopet stod på Ulvåsa och Birgitta blev snabbt gravid. Totalt födde hon åtta barn. Den mest kända av Birgittas barn är dottern Katarina, som senare blev föreståndarinna för Vadstena kloster.
Under livet arbetade Birgittasom hovdam, hos kung Magnus och drottning Blanka på Kungsgården i Vadstena. Och det var här hennes liv förändrades – för alltid. Det var nämligen här som Birgitta fick en uppenbarelse: hon skulle stifta ett kloster. Denna vision förverkligades dock först många år senare, efter ytterligare ett dödsfall.
Maken Ulf insjuknade
Tillsammans gjorde Birgitta och maken Ulf ett antal pilgrimsfärder, bland annat till Nidaros (Trondheim) i Norge och till Santiago de Compostela i Spanien. Under en av resorna, en som paret gjorde i samband med sin 25-åriga bröllopsdag, blev dock Ulf svårt sjuk. Han insjuknade i Arras i Frankrike och dog år 1344.
Och det är nu som Birgitta gör slag i saken. Nu ska hennes kloster ta form, en gång för alla. 1346, två år efter Birgittas makes död, donerar kung Magnus Eriksson och drottning Blanka kungsgården i Vadstena till att bli ett kloster. I samband med detta, år 1949, reser Birgitta till Rom för att få sin orden godkänd av påven. Detta dröjer dock. Påven befinner sig i Frankrike. Men Birgitta ger inte upp. Hon förbereder sitt kloster in i minsta detalj. Allt ska vara i ordning för påvens godkännande. Först 1970 går dock drömmen om klostret i uppfyllelse då påven Urban V godkänner Birgittas ordensregel ”Den allra heligaste Frälsarens Orden”. Allt är klart. Nu har Birgitta, äntligen, påvens godkännande att grunda två kloster i Vadstena: ett för kvinnor och ett för män.
Tre år, 1973, senare somnar Birgitta in. 70 år gammal.
Fick över 500 uppenbarelser
Birgitta var, i alla år, djupt troende. Då hon bad intensivt började hon, då hon var omkring 40 år gammal, få uppenbarelser. I dessa uppenbarelser talade Gud och Jesus till henne. Gud ska ha utsett Birgitta till ”min brud och min kanal”. Under årens lopp fick Birgitta hela 600 uppenbarelser.
Birgitta var, i alla år, en stark kvinna som inte var rädd för något – eller någon. Hon talade till kungar, biskopar och påven. Hon reste land och rike runt. Birgitta levde i en tid där kvinnors vilja och värde inte räknades, ändå gav hon inte upp. Hon ville höras – och synas. Många lyssnade på Birgitta, men hennes styrka och driv gav henne också fiender. En av de personer som verkligen hade svårt Birgitta var ädlingen Knut Folkesson. Under ett tillfälle gick han så långt som att hälla ut en spann slaskvatten över henne. Birgitta sa ingenting men bad till Gud att Knut skulle få sitt straff av Gud. Bara en tid senare dog han.
Under sina år i Rom, då hon väntade på påven och förberedde sitt kloster, blev Birgitta mycket respekterad. Många beundrade hennes och vände sig till henne för att få råd. Både kring andliga spörsmål och mer vardagliga angelägenheter.
Birgitta skrev mycket och har kommit att kallas ”Sveriges första författare”. Hennes feministiska gärning har också lyfts fram, bland annat av Ebba Witt-Brattström. Ebba har, exempelvis, poängterat hur levande, vardagliga och blodfulla hennes religiösa uppenbarelser är. Det spelade en roll i dåtidens värld. Birgitta var stormanshustru och det var från det livet som hon hämtade beskrivningarna av sina syner: från bryggning, bakning och barnavård.
Efter sin död har Birgitta kommit att bli en av världens mest kända svenskar. 1391helgonförklarades hon av påven Bonifacius IX och 1999 utnämndes hon, av påven Johannes Paulus II, till skyddshelgon för Europa.