Så får du budgeten att gå ihop

Efter reklamen: Så håller du koll på din ekonomi

Det går inget vidare nu. Lågkonjunktur, ökad arbetslöshet, höjda matpriser, inflation, höjda räntor …

Det är självklart något nästan alla av oss märker i plånboken, och det är hög tid för även den ointresserade att sätta sig in i privatekonomin. För, hur tråkigt det än låter, är det bara den förmögnes privilegium att inte behöva bry sig om pengar.

– Det första steget mot att få en bättre ekonomi är att skapa en övergripande koll, säger Arturo Arques, Swedbanks och sparbankernas privatekonom.

Det är egentligen lika självklart som enkelt: Har man ingen överblick på vart pengarna går, då kan man inte heller påverka sin ekonomi. Ändå är det långt ifrån alla svenskar som upprättar en budget. Det kan kännas tråkigt och onödigt, och det kan dessutom vara skrämmande att ta ett helhetsgrepp om ekonomin. Särskilt om det går dåligt.

– Det behöver inte vara särskilt komplicerat alls. Vill du inte använda någon av de appar som finns, som till exempel Utgiftskollen, kommer du långt med ett vanligt A4-papper där du gör tre kolumner: Inkomster, nödvändiga kostnader och samtliga levnadskostnader, förklarar Arturo Arques.

Så mycket pengar bör du ha i buffert – enligt privatekonomen

Nästa steg blir att fundera igenom vilka av kostnaderna som går att kapa. Kanske kommer du att upptäcka att du varje månad lägger pengar på saker som du knappt märker av eller uppskattar. Saker du gör av bara farten, autogiron som susar iväg åt höger och vänster som du glömt att du hade. Prenumerationer på tjänster som du inte ens utnyttjar. Då blir det naturligtvis lättare att skära.

Genom att sedan fylla i dessa kolumner för en månad kommer de allra flesta av oss snabbt att upptäcka att det går att minska sina faktiska levnadskostnader med mellan 20 och 50 procent, beroende på hur god privatekonomi man har från början. Men, och det är viktigt att komma ihåg, de svenska hushållen är absolut ingen homogen grupp och vi lever i ett land med stora inkomstklyftor.

– Så det beror på vilken ekonomisk situation man lever under. Det är dyrt att vara fattig, och den ensamstående mamman har sällan så mycket att undvara, medan en höginkomsttagare lever med goda marginaler, säger Arturo ­Arques.

Vanliga ekonomiska misstag som gör relationen ojämställd

Skapa en överblick över ekonomin

Nästa steg är ofta lite jobbigare. När du strypt de helt onödiga kostnaderna är det dags att se över guldkanterna. Också här finns det möjlighet att jobba på utgifterna. Genom att, åtminstone tillfälligt, undvika AW:n med vännerna på onsdagen som gör det lättare att ta sig igenom arbetsveckan, den festliga middagen på lördagen, helgresan med familjen eller prenumerationen på den där streamingtjänsten du tecknat för att kolla in serien som alla pratar om, har du minskat kostnaderna ytterligare.

Steget som återstår, de nödvändiga kostnaderna, är också det svåraste.

För boendet, livsmedel och transporter, som är svenskarnas största utgiftsposter, är svårare att jobba på. Visst kan man genom god planering minska matbudgeten, ta cykeln, men att flytta är inte lika lätt, ibland till och med omöjligt.

– Är det kris på riktigt är det viktigaste, att förutom att införa allmänt köpstopp, kontakta fordringsägare och be om anstånd och en betalningsplan, så att man inte hamnar efter med lånen, säger Arturo Arques.