De kämpar mot hedersrelaterat våld: ”Måste få bort rädslan för att prata om problemet"

Efter reklamen: Bortgifta Hanna blev räddad av svensk polis

Den 2 april 2025 skulle Fadime Sahindal fyllt 50 år. Fadime kämpade för sin och andra kvinnors rätt att leva ett självständigt liv fritt från hedersnormer, våld och förtryck. För det fick hon betala det högsta priset.

Ett par månader före sin 26:e födelsedag, den 21 januari 2002, mördades hon av sin egen pappa.

Mordet blev ett uppvaknande för hela Sverige. Först då förstod man vad hur allvarliga konsekvenserna kunde bli för den som är utsatt. Men trots att över två decennier passerat saknas det år 2025 kunskap och statistik om hur utbrett det hedersrelaterade våldet och förtrycket är.

– Fadime blev en väldigt viktig person för kampen mot hedersrelaterat förtryck och våld. Hon var inte bara den som gav det ett ansikte, hon startade också en ny kvinnorörelse i Sverige, säger Devin Rexvid som forskar om hedersrelaterat våld och förtryck.

Vad är hedersrelaterat våld och förtryck?

Hedersrelaterat våld och förtryck är kopplat till strikt patriarkala normer och föreställningen om att en familj, släkt eller grupps heder är beroende av hur flickor och kvinnor beter sig. Det kan innebära begränsningar i hur en flicka får klä sig, vem hon får träffa eller gifta sig med och bestraffningar i form av hot om, eller utövande av, grovt våld och mord.

– I grund och botten handlar det om kontroll över flickor och kvinnors sexualitet. Det handlar om barn som inte äger rätten till sin kropp, sina tankar eller sin framtid, säger Juno Blom, barnombudsman.

Pojkar och män kan också vara utsatta, speciellt när det kommer till val av partner. Hbtqi-personer är särskilt utsatta eftersom det ofta anses skamligt att bryta mot traditionella könsroller.

Exempel på handlingar som kan utmärka våld i en hederskontext är könsstympning, barnäktenskap, tvångsgifte och uppfostringsresor.

Så säger lagen

I begreppet hedersbrott ingår brott mot lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor, äktenskapstvång och barnäktenskap, samt vilseledande till äktenskapsresa och brott mot utreseförbud enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga.

I brottsbalken finns en straffskärpningsregel som innebär att det kan vara en försvårande omständighet om ett brott har begåtts med ett hedersmotiv.

Sedan 1 juni 2022 finns också ett nytt brott som kallas för hedersförtryck.

Källa: Åklagarmyndigheten

”Man ska se till att barn inte kommer från landet”

Maria blev bestulen på sina barn: ”Jag aldrig har gett upp er”

”Vi måste få bort rädslan för att prata om problemet”

I Sverige har vi lagar som syftar till att motverka hedersvåld. Det finns förbud mot barnäktenskap, äktenskapstvång och vilseledande till äktenskapsresa och förbud mot könsstympning av kvinnor.

Den 1 juni 2022 infördes ett särskilt brott för hedersförtryck som innebär att den som utsätter någon för upprepade kränkningar med ett hedersmotiv kan dömas till fängelse i ett till sex år. I slutet av 2024 hade det totalt gjorts 185 polisanmälningar om hedersförtryck. Än så länge har sex av dessa lett till åtal och bara två mål har avgjorts i tingsrätt, visar siffror från Domstolsverket.

Experter är överrens om att mörkertalet är stort eftersom bara en bråkdel av alla fall kommer till rättsväsendets kännedom.

– Vi ser fortfarande att det ibland finns en rädsla i samhället för att stigmatisera vissa grupper eller utmålas som rasist om man pratar om hedersrelaterat våld och förtryck. Det finns inget rasistiskt i det – det handlar om att stå upp för alla människors rättigheter och lika värde. Vi måste få bort rädslan för att prata om problemet, säger Jenny Edin, kommissarie och ansvarig för arbetet mot hedersrelaterad brottslighet vid polisens nationella operativa avdelning (NOA).

Miranda giftes bort som 13-åring – försökte ta sitt liv

”De är ambivalenta – känner både hat och kärlek för sina familjer”

De som drabbas när ingen vågar anmäla är flickorna och kvinnorna. Sara Mohammad är en av grundarna till organisationen GAPF, Glöm Aldrig Pela och Fadime, och har arbetat med utsatta i över 20 år. Hon berättar hur verkligheten kan se ut för många av kvinnorna hon möter.

– De mår jättedåligt psykiskt. De är ambivalenta, känner både hat och kärlek för sina familjer. De vill fly. De har självmordstankar, ibland planer. De känner sig maktlösa samtidigt som de kämpar för sin frihet och för att få hjälp. De blir svikna av okunskap om hederskultur hos olika myndigheter, och de är besvikna på att inte få hjälp eller långsiktigt stöd, säger Sara Mohammad.

Att kvinnor möts av okunskap kan leda till att de i framtiden väljer att inte be om hjälp.

– En del av vårt arbete handlar om att berätta för dem att oavsett hur många brister det finns hos myndigheter är det ändå alltid värt att söka hjälp. Alternativet – att stanna kvar i det kvävande förtrycket och våldet – är inte bättre, säger Sara Mohammad.

Den bilden delas av advokaten Rebecca Lagh som specialiserat sig på våld i nära relation och hedersrelaterad brottslighet. Det är svårt att ta sig ur en hederspräglad kontext och en flicka som lämnar riskerar att förlora hela sitt sammanhang, sin familj och släkt, berättar hon.

– Flickorna jag möter lever ofta väldigt isolerade. Då har jag ett ännu viktigare uppdrag i att skapa förtroende, få dem att lita på mig och samhället. Få dem att prata. Det hon behöver göra är, i hennes värld, att hänga ut en grupp som hon är beroende av på alla plan: Emotionellt, ekonomiskt och socialt, säger Rebecca Lagh.

Polisen: Komplext brottsområde – behöver experter

Hilda Lundgren Ramsten är regional samordnare för Förstärkningsteam Heder, en kompetensgrupp i polisregion Stockholm som kopplas in i utredningar där det finns ett misstänkt hedersmotiv.

– Det är ett komplext och svårt brottsområde och även duktiga utredare får problem. Det som krävs för att höja kompetensen är att man får träna mycket, säger hon.

Bristen på expertkunskap är något som flera av experterna Femina pratat med lyfter. De menar att det krävs specialenheter som bara fokuserar på hedersfrågor inom olika myndigheter för att på riktigt komma åt problemet.

Polisen i Stockholm arbetar just nu med att implementera ett nytt arbetssätt, och tack vare satsningar som Förstärkningsteam Heder blir de fler med en ökad förståelse för hedersbrott.

Jenny Edin vid NOA håller med.

– Det har hänt väldigt mycket inom området de senaste tio åren. Det har kommit lagar och man har infört en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv och ett utvidgat utreseförbud för barn. Man pratar också mer om problemet idag och jag upplever att kunskapen om hedersrelaterat våld har ökat, säger hon.

Statistik saknas: Behöver kartlägga och följa upp

När det kommer till att pröva hedersmål i tingsrätten finns det utmaningar. Hilda Lundgren Ramsten upplever inte att det råder konsensus om vad hedersrelaterat förtryck är, och hon menar att det saknas en juridisk praxis.

– Om man har grunda kunskaper om heder kan man tro att det måste handla om vissa grupper. Man vill vara objektiv, demokratisk och inte stämpla någon baserat på vilket land den kommer från. Det är ju bra, men om tingsrätten aldrig vågar slå fast att det handlar om heder blir effekten i min värld den omvända. Det blir diskriminerande eftersom vi bara dömer ärenden som liknar det vi känner till sedan förut, säger hon.

Det finns ingen nationell statistik som ger en övergripande bild av hur många som lever under hedersförtryck i Sverige. Nästa år tar Jämställdhetsmyndigheten över det samlade ansvaret för arbetet med frågan, och myndighetens generaldirektör Lise Tamm ser den som högt prioriterad.

– Vi behöver kartlägga och följa upp. Alla myndigheter som hanterar enskilda ärenden måste bli bättre på att följa upp det som är hedersrelaterat inom sina verksamheter och få en bild av hur många som utsätts för att kunna ge individerna långsiktigt stöd, säger Lise Tamm.