Investeringstrenderna du inte vill missa till hösten
Vad är bra att ha i bakhuvudet för den som funderar på hur sparpengarna ska placeras i höst?
– Pandemin har haft både positiv och negativ inverkan på finansmarknaderna, men viktigt att tänka på är att börsen generellt har gått extremt bra sedan paniken i mars förra året. En vanlig Sverigefond har exempelvis stigit med runt 30 procent bara i år. Det innebär att riskspridningen i din portfölj kan ha förändrats rejält utan att du har gjort något. Den som från början hade ett sparande med 50 procent av värdet i aktiefonder och 50 procent i räntefonder har troligtvis betydligt högre andel aktiefonder idag, vilket sammantaget också innebär högre risk. Kanske är det ett medvetet val, men om inte, så är det läge att se över fördelningen.
– Genom att sälja av aktiefondsandelar eller sätta in mer pengar i räntefonder rebalanserar du din portfölj efter den risk du vill ha i ditt sparande. Långsiktigt sparande kan alltid placeras i aktiefonder. Men på medellång sikt, tre till fem år, finns anledning att ha en krockkudde i form av räntefonder även om de just nu ger väldigt låg avkastning.
Börsen som helhet har alltså gått upp kraftigt senaste året, men finns det några sektorer som utvecklats särskilt starkt?
– 2020 fanns digitala pandemivinnare som gynnades av att många satt hemma och spelade tevespel, och att vi jobbade hemifrån i hög grad. Efter årsskiftet har detta ändrats en del i och med att vaccinet kom. Då har aktier som gynnats av samhällets återöppnande stigit mycket, till exempel verkstadsindustri och bank, medan de digitala raketerna inte gått lika bra i år. Vi har alltså haft en så kallad sektorrotation på marknaden. Det innebär att branscher som har varit i skymundan under en tid och inte varit populära hos investerare blir favoriter igen, samtidigt som de aktier som haft ljuset på sig tar ett kliv tillbaka.
Vilka trender i omvärlden är avgörande för när nästa sektorrotation kommer?
– Vad som kommer att hända nu beror till stor del på utbredningen av deltavarianten, som skapat mycket oro på sista tiden. Skulle samhället inte kunna öppna upp i den takt man räknat med kan verkstadsaktier backa lite igen. Det skulle i sin tur kunna öppna upp för mer defensiva aktier, som livsmedel. De brukar gå upp i oroliga tider när investerarna inte vet vad som händer med konjunkturen. Anledningen är att oavsett konjunktur kommer vi att fortsätta köpa mat, toapapper och andra dagligvaror
– Motsvarande gäller för läkemedel, som faktiskt inte gått så bra under pandemin till följd av att många operationer ställts in och folk inte sökt annan vård i samma utsträckning som tidigare. Så läkemedel skulle kunna få ett uppsving när vanlig sjukvård kommer tillbaka efter pandemin. Men allt detta är spekulationer baserat på vad som hänt förr. Det är oerhört svårt att förutse vilka sektorer som blir nästa vinnare. Inte ens proffsen, som jobbar med kapitalförvaltning varje dag, klarar att pricka rätt.
Hur ska man då som småsparare tänka för att hänga med i svängarna?
– Se till att inte satsa allt på ett kort, för då är det lätt att hamna helt fel i rotationerna. Genom att äga lite av allting är man alltid med på något håll. Om man vill ha en aktieportfölj kan det vara bra att grunda med några investmentbolag, det vill säga aktier som i sin tur investerar i andra bolag, så får man en automatisk riskspridning. Många satsar också på stora etablerade verkstadsföretag som stabila byggstenar i botten av portföljen, och toppar med några digitala snabbväxare där man får vara beredd på att kursen kan växla snabbt både upp och ner.
– Tycker man det verkar svårt med aktier är fonder ett jättebra alternativ. Men se upp för höga avgifter. Billiga indexfonder ger en bra grund med bred exponering mot många marknader, sektorer och länder.
Vilka faktorer styr börsutvecklingen för hösten och det kommande året?
– Förutom oron för deltavarianten är det centralbankernas penningpolitik, framför allt amerikanska Fed, som överskuggar i princip allt annat. Låga räntor och enorma statliga stimulanser har bidragit till den starka börsutveckling vi sett hittills. Så det framtida börshumöret beror mycket på hur Fed agerar när det gäller inflationsoro och arbetslöshet. Om räntorna hålls på låga nivåer talar mycket för att börsen fortsätter att tuffa på.
Hur påverkas utvecklingen av oron för klimatet och kraven på långsiktig hållbarhet?
– Under 2020 såg vi en riktig rusning i exempelvis solcellsbolag och batteritillverkare, där aktierna i vissa fall steg med flera hundra procent. Men den bubblan har pyst lite i år. Många av bolagen inom förnyelsebar energi är nystartade, en del har ännu inte visat någon lönsamhet och vissa har inte ens en färdig produkt. Man vet inte hur det går på sikt, så det är en svår bransch att investera i. Då kan fonder också vara bra för att sprida risken.
– Här tror jag hållbarhets- och lågpristrenden kommer att ta varann i hand. Det finns en stor efterfrågan på såväl billigt som miljömässigt och socialt hållbart sparande. Därför blir det allt vanligare med fonder som följer index, men väljer bort vissa innehav, till exempel casinoverksamhet eller bolag som är stora koldioxidutsläppare. Som sparare gäller det att resonera med sig själv om vad som är viktigt, och att läsa på. Alla fondbolag är skyldiga att redovisa sitt hållbarhetsarbete.
Sektorrotation – vad är det och hur ska man agera?
Eftersom ekonomin fungerar i återkommande konjunkturcykler kommer vissa affärssektorer att prestera bättre än andra vid olika punkter i cykeln. Det gör också olika aktier mer eller mindre attraktiva beroende på var i konjunkturen vi befinner oss. Sektorrotation uppkommer när fonder och andra stora investerare plötsligt säljer en typ av innehav för att köpa något annat. Med dagens datoriserade och globala marknad kan det gå snabbt, och att förutse skeendet är svårt.
Sparekonom Frida Bratt förklarar att fenomenet i grunden är något sunt eftersom uppgångar i all evighet inte är hållbara.
– Efter en tids stigande kurser kommer förr eller senare en korrektion. Att en sektor pausar är bara naturligt, men jag tycker man ska vara försiktig med att dra för höga växlar på detta. Sprid riskerna mellan bolag, sektorer, marknader och länder – och se över balansen i dina placeringar med jämna mellanrum, tipsar Frida Bratt.