Anna lämnade BUP efter larm om fusk: ”Man ljuger om köerna för att få bidrag”

Efter reklamen: Chefen berättar om köfusket

Det är dagen efter Vasaloppet och lugnet har lagt sig över det soldränkta vinterlandskapet i trakterna runt Mora.

– Det var annorlunda i går. Då var det 30 000 människor här, säger Anna Schuber när hon öppnar dörren till stugan i Oxberg där familjen har sina hästar.

I köket står kaffe och bullar framdukade.

Anna har arbetat som psykolog inom BUP i många år, på flera mottagningar i Sverige. Senast hade hon uppdraget som avdelningschef på BUP i Mora – en mottagning som på drygt ett år i princip raderades ut när majoriteten av de anställda valde att sluta.

Gömmer barnen i dolda köer

Massuppsägningarna har i den lokala nyhetsrapporteringen förklarats som ett missnöje mot Region Dalarnas ledning. Det handlade det om i grunden, säger den tidigare avdelningschefen, men tillägger att det konkret gav sig i uttryck i ett systematiskt fifflande med statistiken gällande barn i behov av psykiatrisk vård.

– De ljuger och försöker se till att siffrorna för köerna ska se annorlunda ut mot verkligheten, säger Anna Schuber och börjar pedagogiskt förklara turerna:

– När man som förälder och barn kommer till BUP får man ett första besök där man får träffa en person och berätta om problemen. Det BUP Dalarna gjorde var så att det såg ut som att man startade en behandling eller utredning redan då. Fast vi inte ens hade gjort bedömningen om de skulle få hjälp på BUP eller någon annanstans.

Genom att ange datumet för bedömningssamtalet som behandlingsstart försvann patienten från kölistan och signalen utåt blev att BUP Dalarna utredde och behandlade alla barn inom målet om 30 dagar och att ingen stod i kö.

Men enligt Anna Schuber ställdes barnen i stället i dolda, interna väntelistor där det handlade om helt andra tider för en insats.

– Det framstår som att de får hjälp men de får sätta sig i ett väntrum och vänta, och man vet inte hur många som sitter i det här väntrummet, hundratals barn.

Och hur länge kunde de få sitta i väntrummet?

– Flera år. Och det här pågår i Sverige i dag.

– Som ett exempel, om en 13-åring blivit utsatt för en våldtäkt kunde det se ut som att flickan fick traumabehandling direkt när hon kanske fick vänta i tre år, säger Anna Schuber.

Carolines son blev sjukare i kön till BUP: Han ska leka – inte vilja dö

”Ålagd att skapa interna väntelistor”

Femina har varit i kontakt med ytterligare en av de anställda som valde att lämna verksamheten i Mora. Hon vill vara anonym men bekräftar uppgifterna om manipulerade siffror.

– Samtidigt som det var ett otroligt stort flöde på patienter in var det viktigt att vårdgarantin utåt sett hölls. Man blev ålagd uppifrån att skapa interna väntelistor som inte syntes i statistiken.

Redan under sommaren 2019 när Anna Schuber först tillträdde en tjänst som psykolog på BUP i Mora larmade kollegorna om hur kötiderna ”snyggades till”. Metoden var redan satt i system. När hon i januari 2020 utsågs till chef för mottagningen började hon intensivt både påtala för ansvariga inom Region Dalarna att rutinen att rapportera på var rent fusk och drev på för att mätningen måste ändras.

Femina har tagit del av mejlkorrespondens där Anna uppmanar verksamhetschefen, ledningsgruppen och socialchefen i regionen att börja redovisa rätt siffror.

– Jag tog upp det hur många gånger som helst på möten med ledningen för BUP Dalarna och i mejl där jag förklarade, samlade dokumentation och lyfte vad som pågår, men det ändrades aldrig.

Ulf Kristersson om BUP-kritiken: ”Om det förekommer missbruk måste det stoppas”

Ledningen för BUP Dalarna dementerade

Först när en av de anställda valde att gå ut i lokal media och berätta om fusket reagerade de ansvariga. Men inte på det sätt Anna hoppats på. I stället för att vidta åtgärder och ändra mätmetoden uppmanades Anna att dementera uppgifterna.
En order om att mörka mörkläggningen, som hon uttrycker det.

– Man delade ut en lathund som vi skulle läsa upp för vår personal där det stod att ledningen inte alls fuskade med siffrorna.

Dessutom hävdade ledningen att man inte känt till uppgifterna om manipulerad kö-statistik.

I januari 2022 avslutade Anna Schuber sin tjänst och nästan hela personalstyrkan valde att följa efter. Inom några månader lämnade 20 av 23 anställda BUP-mottagningen i Mora.

Anna och hennes kollegor hade vid det laget genom en diger och sammansvetsad arbetsinsats lyckats korta köerna rejält och var fullt bemannade med bland annat åtta psykologer.

Kvar blev en psykolog, en sjuksköterska och en sekreterare.

”Ju kortare kö desto mer bidrag”

BUP Mora har upptagningsområde i sex kommuner med ett rekordstort antal sökande barn, varav hundratals i behov av specialistpsykiatrivård.

– Man valde att offra en fungerade mottagning. Vi är där för barnens skull, inte för att hitta på massa administrativ strategi för att det ska ”se bra ut”.

– Det går inte att vara delaktig i en organisation med ett ledarskap som tystar, som mörkar och där du får direktiv om att inte säga något utåt. Det viktiga är inte att rädda barnen och hjälpa föräldrarna, säger Anna Schuber som har sina teorier om varför regionen valt att inte reagera.

SKR: ”Väldigt pressad situation med BUP”

Dels handlar det om stora brister i ledarskapet, säger hon. Men också om att kunna kvalificera sig till bidragspengar från staten:

– Det ena är att det ser bättre ut utåt om det inte är köer, det andra är att du får bonus om du inte har några i kön. Ju bättre resultat regionen kan visa, det vill säga ju kortare kö, desto mer bidrag får regionerna.

En annan region som omgärdats av anklagelser om tillrättalagda väntetider är Gävleborg. För ett par år sedan lyckades regionen som tidigare varit sämst i landet på att korta kötiderna till barn- och ungdomspsykiatrin, helt vända på statistiken.
2021 var Gävleborg plötsligt den enda regionen i landet som klarade regeringens mål på alla punkter för vårdgarantin och fick därmed ta del av statsbidraget.

BUP Gävleborg utpekades rapportera fel

I februari förra året hade dittills under mandatperioden drygt två miljarder betalats ut till regionerna i form av statsbidrag, dels som generella verksamhetsstöd, dels prestationsbaserade medel till de regioner som lyckats uppfylla vårdgarantin för barn och unga. Gävleborg premierades med 46 miljoner kronor – något som väckte både uppmärksamhet och misstänksamhet.

Under våren 2022 gick flera anställda inom barn- och ungdomspsykiatrin ut i media och vittnade anonymt om att regionen ”manipulerat och trixat” sig till statistiken och pengarna.

Köerna hade inte kortats eller försvunnit, de hade bara dolts, hävdade de anställda.

Anna Schuber säger att hon inte skulle bli förvånad om trollandet av siffror pågår systematiskt på flera håll i landet.

– Jag tänker att läget på BUP i hela Sverige är väldigt illa och att det som har skett i Dalarna även skett i väldigt många regioner. Jag skulle önska att andra mottagningar sätter sig ned och tittar på hur man mäter och säger nej, ”vi ställer inte upp på det här, det är inte okej för barnen”. Precis som vi gjorde, säger Anna.

Hon beskriver beslutet att lämna barnpsykiatrin som en stor sorg i hjärtat.

– Det känns fruktansvärt. Jag blev psykolog för att jag skulle hjälpa barnen, i stället lider barnen och får inte hjälp i dag. Jag blir förtvivlad när jag tänker på barnen och föräldrarna, alldeles rasande inuti.

– Vi sitter här och fikar på stranden medan barnen drunknar i havet utanför. Hur kan det vara så 2023 i Sverige att barnen dör, att de tar livet av sig, små ungar? Det är inte okej.

SVAR FRÅN REGION DALARNA:

Mikael Skansgård är avgående verksamhetschef på BUP i Region Dalarna.
Han menar att den kritik som framförs inte stämmer överens med hans bild av verksamheten.
”Det har aldrig varit något tal om att vi ska ha försökt mörka några siffror och tyvärr har barn fått stå och vänta i kö länge för sin hjälp och det är beklagligt. Det har varit väl känt att regionen har haft utmaningar med långa väntetider vilket ledde till att man införde Lagen om valfrihetssystem, LOV”, skriver han i ett mejlsvar.

Enligt Mikael Skansgård fanns det tidigare rutiner som vid det andra besöket noterade att behandling pågick, vilket ledde till att det inte såg ut att finnas någon kö.
”Det uppmärksammades och ett arbete påbörjades med att ändra rutinen. Dock var detta komplext då det var oklart hur det skulle registreras enligt SKR.”

Han konstaterar dock att man nu har helt nya rutiner som gör att man mer noggrant kan mäta hur långa väntetiderna är för nybesök, samt behandling eller utredning.
I februari rapporterade Mora Tidning att Mikael Skansgårds förordnande avslutas i förtid. Hans ersättare har ännu inte tillkännagivits.