SKR: ”Väldigt pressad situation med BUP”

Efter reklamen: Annas larm om fusk: ”Man ljuger om köerna för att få bidrag”

Av de åtta BUP-anställda som Femina intervjuat har sex valt att lämna sina tjänster på grund av en ohållbar arbetssituation. En sjuksköterska på en BUP-mottagning i mellersta Sverige vittnar om ett tryck så högt att hon och kollegorna i perioder upplever att de tvingas hårdprioritera ärenden utifrån om ”barnet bedöms vilja ta livet av sig i dag eller inte”. Flera beskriver det etiska dilemmat som uppstår av att behöva se hur barnen blir sjukare i de långa köerna.

– Det är klart att det kan bli en etisk stress för de som jobbar över att inte alltid kunna ge det man vill till de som kommer in. När jag talar med vårdens medarbetare finns det ibland inslag av vanmakt, säger Martin Rödholm vid SKR:s sektion Uppdrag Psykisk Hälsa, som syftar till att stötta medlemmarna bestående av landets regioner och kommuner och se till att vårdkedjan mellan primärvård, elevhälsovård, ungdomsmottagningar och BUP fungerar.

Att åtta anställda eller tidigare anställda inom barn- och ungdomspsykiatrin oberoende av varandra ger en samstämmig kritisk bild av verksamheten och arbetsmiljön, säger Martin Rödholm, projektansvarig vid SKR, att han ser allvarligt på.

– Jag tycker varje medarbetare som känner frustration över sin arbetssituation är en för mycket. Det är inget man ska acceptera, men det behöver enligt mig inte vara en direkt konsekvens av att man har ett väldigt stort tryck på sig. I princip finns det alltid saker man kan göra för att underlätta så att barn och unga inte hamnar i en kösituation.

– Jag kan inte säga att jag har en bild av att det som de åtta beskriver är utbrett över hela landet just nu.

Siffrorna för Sverige sticker ut internationellt

Enligt Martin Rödholm har personalen inom Barn- och ungdomspsykiatrin ökat de senaste åren men behovet ökar snabbare och kraftigt, och det är där utmaningen ligger. Totalt 6,2 procent av alla barn och unga i Sverige hade 2021 kontakt med BUP, vilket är en siffra som sticker ut internationellt.

De flesta andra länder ligger på 3–4 procent, poängterar SKR:s projektansvarige.

– Är det så att de svårast sjuka får vänta länge är det givetvis inte bra, men det är inte min generella bild. Det vi måste komma ifrån är att vi har personer som står i kö dag ut och dag in där vi vet inte hur det går. Det är en patientsäkerhetsrisk.

– För att klara av den ökade tillströmningen vill vi fokusera på att införa nya arbetssätt som till exempel stegvis vård. I stället för att allt fler ska komma till BUP behöver vi förtydliga vilket stöd man kan få i skolan, på ungdomsmottagningen och i primärvården, och framförallt, hur ska man hitta rätt i alla dessa nivåer.

Just detta är ett problem som påpekas från hela håll.

Tidigare kuratorn: "Fler barn kommer att dö"

Barnen bollas runt inom BUP

I IVO:s rapport som kunde konstatera att barnen de facto blev sjukare i köerna till BUP, pekades också den bristfälliga samverkan mellan olika instanser ut som en ytterligare riskfaktor.

Såväl de familjer som Femina varit i kontakt med som anställda inom BUP beskriver hur barn och föräldrar bollas runt utan att någon tar ett helhetsansvar.

– Man kastar runt bollen i stället för att samverka. Det är mycket revir och hierarki på BUP och föräldrarna blir de som drabbas, säger en sjukhuslärare på en BUP-mottagning i södra Sverige.

En undersköterska som tidigare arbetat på en akutmottagning beskriver hur barn med svåra problem ständigt blir återkommande till slutenvården, eftersom de inte kommer till behandling inom öppenvården.

– Det blir en ond cirkel. Öppenvården är inte tillräcklig, skolan hänvisar till oss sen skickar BUP tillbaka för att det är ett skolproblem. Det måste finnas en bättre sammanlänk för att det här ska fungera.

Petras son med NPF riskerar bli hemmasittare – ingen hjälper

I samband med en granskning av SVT Nyheter i november 2022 riktade vårdcentralerna skarp kritik mot psykiatrin, som anklagades för att skjuta ifrån sig ansvaret för patienterna och larmade om att avslagna remisser kunde leda till sjukskrivningar, missbruk och till och med självmord.

SKR svarar på kritiken

Nio av tio vårdcentraler uppgav att de behövde ta hand om patienter som egentligen borde vårdas inom psykiatrin.

Psykiatrin å sin sida kritiserade primärvården för att inte ta sitt ansvar.

Mitt emellan står de desperata familjerna som fastnar i ett bollande utan att få vård alls.

På den raka frågan om vem som bär ansvaret för hur situationen ser ut på BUP, svarar Martin Rödholm, projektledare vid Sveriges Kommuner och Regioner, SKR:

– Många behöver ta ansvaret och göra vad man kan för att förbättra sina arbetsprocesser så att de blir så effektiva som möjligt. Det är en pressad, svår situation där hela samhället, hela kedjan, behöver vara med.

Att de anställda inom BUP som Femina pratat med har valt att framträda anonymt av rädsla om sina jobb eller framtida uppdrag, och att flera beskriver en tystnadskultur inom verksamheten, kommenterar Martin Rödholm:

– Det är klart att jag blir beklämd över att det ska vara så. I en pressad situation kan det givetvis inte bli bättre om man inte kan säga vad man tycker. Det handlar om organisation och vilken struktur man har för arbetet på en mottagning, det blir ännu viktigare i en sådan situation.

Han tillägger dock att hans bild inte är att det finns en tystnadskultur.

– Men det gäller givetvis att vara observant på om det finns sådana tendenser.