Sarah Delshad: ”Det går att vara muslim och feminist”

Efter reklamen: De största framstegen för feminismen de senaste 20 åren

Går det att vara troende muslim och feminist samtidigt, och hur gör man i så fall? Det finns nog många som tycker att det inte går överhuvudtaget, men journalisten och författaren Sarah Delshad håller inte med.

Nu är hon aktuell med Muslimsk feminist? Javisst!, en bok hon beskriver som en handbok där hon lyfter både sina egna och andra muslimska kvinnors erfarenheter, och kommer med tips och råd.

Sarah Delshad om muslimsk feminism

–Ända sedan jag var ung så har jag varit väldigt engagerad och intresserad av frågor om feminism, och muslimsk identitet ihop med feminism. Jag har länge tyckt att det saknats en stärkande och mer realistisk bild och berättelse av och med den muslimska kvinnan. Muslimsk feminism har inte avhandlats i populärkulturen, det finns inte det lättbegripliga och handfasta. Det här är något som jag själv hade behövt läsa, säger Sarah Delshad.

Hennes förhoppning med Muslimsk feminist? Javisst! är att muslimska kvinnor ska kunna känna igen sig i boken, men samtidigt tycker hon att alla kan få ut något av att läsa den.

– Som muslimsk kvinna navigerar man i olika spår. Man är dels kvinna i en patriarkal värld, med allt vad det innebär. Men det finns också stereotypiska föreställningar om en som muslimsk kvinna. Jag hoppas att muslimska kvinnor blir stärkta av boken, men också att icke-muslimer tar del av den.

Från början ville Sarah Delshad ge ut en antologi i ämnet, men insåg att det inte skulle vara lika lättläst och enkelt att ta till sig som en tydligare handbok. Hon valde därför att byta spår – men det har tagit henne över fyra år att bli klar.

– Det har varit en lång resa, med höga toppar och djupa dalar. Jag hade en mer romantisk bild av hur det skulle vara, men det har varit mycket våndor och sena nätter. Boken har följt mig igenom en pandemi, barnafödande, flytt och jobbyte.

Lalehs kritik till musikbranschen: ”Utåt är alla feminister”

Författaren ville samtidigt inte helt släppa idén om att ge röster åt andra – hon ville att fler personer skulle få komma till tals och ge sin bild av hur det är att vara muslimsk kvinna i Sverige i dag. Insprängda i boken finns därför kapitel som inte är skrivna av Sarah själv, utan av olika kvinnor hon kommit i kontakt med under årens lopp.

– Jag ville av princip ge utrymme till andra muslimska kvinnor, och inte bära allt helt själv. Min muslimska världsuppfattning är inte den enda eller rätta, det är en röst av många. Jag ville poängtera den mångfald vi besitter, och det har varit givande att ta del av.

Kan du relatera till det de berättade?

– Gud ja, verkligen. Vissa gånger har jag blivit tårögd, jag är ärad att få lyfta de här kvinnorna. Det finns ett kapitel som heter Scener ut ett liv, det är så berörande.

Författaren tycker att diskussionerna om islam och muslimsk feminism ofta fastnar vid slöjans vara eller icke vara, och menar att det är en onyanserad diskussion som fokuserar på fel saker. Genom att rikta in sig på de muslimska kvinnor som bär hijab glömmer man bort de större systematiska problemen, tycker Sarah Delshad.

– Det tar oss inte framåt att problematisera slöjan, att vi år efter år så laddat diskuterar ett klädesplagg, i stället för att gräva i vad som är de stora utmaningarna – ett sexistiskt, patriarkalt system. Vi borde ha fokus på strukturer, inte peka ut enskilda kvinnor eller plagg som avviker från normen. Vi behöver stå upp för muslimska kvinnors rättigheter, med eller utan slöja.

Sarah är, som andra muslimska feminister, trött på att kvinnor inom religionen inte antas kunna ta ansvar för sitt eget liv – i stället blir kvinnor med hijab några som ska ”räddas” av det svenska samhället.

– I åratal har retoriken kring muslimska kvinnor varit maskerad som en räddningsaktion, att de inte vet sitt eget bästa. Man har reducerat muslimska kvinnor till oförmögna att tala och handla. Kvinnorna ska räddas från sig själva – av män, men även av andra kvinnor i jämställdhetens namn.

Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder, och det är till skillnad från i många andra länder norm att vara ateist eller agnostiker – att vara aktivt troende och ägna sig åt organiserad religion är något som sticker ut, oavsett religionstillhörighet. Det är något som Sarah tror påverkar synen på muslimska feminister.

– I Sverige har kvinnokampen länge varit sekulär, och undermedvetet har man kanske tänkt att alla kvinnor vill följa den sekulära utvecklingen, att det är där friheten ligger för kvinnor. Men religionen och tron kan vara en källa till styrka och stabilitet, och många hämtar sin kraft från religion. Det är också en feminism som behöver höras och synas, säger hon.

Vilka fördomar möter du och andra muslimska kvinnor i Sverige i dag?

– Jag personligen möts inte av så mycket fördomar, de flesta är försiktiga med vad de säger. Men generellt möts slöjbärande kvinnor av mycket fördomar – folk tror att man inte kan ha valt det själv, att egentligen är hon förtryckt och att man som muslimsk kvinna inte kan vara feminist.

Under arbetet med boken har Sarah Delshad mött många som är glada att hon skriver om att vara feminist och troende samtidigt, oberoende av religion.

Så mår Sveriges kulturliv i dag – egentligen

– Jag har fått många reaktioner på att jag släpper den här boken, från såväl kristet som muslimskt håll. Det har varit en hel del hejarop. Men vi får aldrig glömma att vi alla är kvinnor som befinner oss i ett patriarkat, och religionen är inte befriad från patriarkatet utan också givetvis präglad av den.

Att vi lever i en patriarkal värld är ingen hemlighet, och författaren är tydlig med att patriarkatet är närvarande även inom religion. Däremot är muslimska feminister överens om att islam i grunden är för allas lika värden.

– Den grundläggande uppfattningen bland muslimska feminister är att islam i sitt innersta är för jämställdhet och jämlikhet, men den tolkningen av religionen anammas inte. Man måste skilja på muslimska seder och kulturer, och islam som religion. Som muslim är man av åsikten att Gud är allsmäktig, och att vi är lika mycket värda oavsett bakgrund och kön. Det är den kärnan jag tycker är fin, säger Sarah.

Hon fortsätter:

–Det finns manliga intressen i såväl den muslimska som den icke-muslimska världen som driver linjen att förtrycket av muslimska kvinnor vilar på helig grund, när det inte gör det. Det är en förvrängning av tron. Man sätter lätt likhetstecken mellan islam och förtryck, men det är män med patriarkala synsätt som har kidnappat de vackra budskapen som finns i religionen.

De tydliga patriarkala strukturer inom den muslimska världen gör också att troende muslimska kvinnor måste stå till svars för långt mycket mer än sin gudstro. Något författaren anser sätter de muslimska kvinnorna i en rävsax.

– Du förväntas stå till svars för regimers och imamers kvinnofientliga uttalanden. Man blir ställföreträdande för något som är bortom ens kontroll.

Sarahs 3 boktips om muslimsk feminism

Sådant som är omöjligt, Salma El-Wardany

En muslimsk version av Sex and the City. Vännerna Malak, Jenna och Kees har försökt balansera religionen med resten av livet. Nu är de i mitten av 20-årsåldern och har inre konflikter. Åsikterna kring huruvida man bör välja kärleken eller traditionen går isär och efter en händelserik kväll försöker de staka ut sina egna vägar.

Kärlek och tro, Monica Ali

Den muslimska tjejen Yasmin Ghorami ska gifta sig med sin kille Joe, men när bröllopsdagen närmar sig och Yasmins föräldrar måste umgås med Joes feministiska mamma, konfronteras de båda familjerna och det unga paret med nedgrävda konflikter, outtalade behov och lögner. Knasig men också feministisk feelgood som möter elände.

Bokredaktören: Därför måste du läsa Leva lite till av Cecilia Davidsson

Skamlös, Amina Bile, Sofia Nesrine Srour och Nancy Herz

Boken samlar berättelser av muslimska tjejer som upplever negativ social kontroll. De har tröttnat på att klassiskt kvinnoförtryck viftas bort. Om tjejers rätt att berätta om sina upplevelser av social kontroll, utan att beskyllas för att överdriva eller spela främlingsfientliga krafter i händerna. Om tjejers rätt att leva sina liv som de själva vill. Med eller utan slöja.