Svenska Filminstitutets vd: “Denna film har jag sett flest gånger”
Hur känns det att vara svensk films mäktigaste?
– Det känns hedersamt och starkt utmanande.
På vilket sätt utmanande?
– I huvudsak på grund av ändrade tittarbeteenden, stark konkurrens och att svensk film till viss del har tappat publikens förtroende och det måste återvinnas.
Anna Croneman
Gör: Vd för Svenska Filminstitutet.
Ålder: 56 år.
Bor: I Stockholm.
Familj: Två söner, Folke, 20, och Noa, 28 år.
Hur gör man det?
– Jag menar att hela branschen måste höja ambitionsnivån och jag hoppas att de väldigt duktiga upphovspersoner som under många år ägnat sig åt tv-dramatik också ska vilja göra långfilm. Anledningen till att jag tog uppdraget är att jag tror att det finns en längtan tillbaka till det avslutade formatet. Vi måste skapa de bästa möjliga förutsättningarna för att man ska vilja göra film. Om det görs överraskande, bra film kommer publiken att återfå förtroendet för svensk film.
Vad har du för plan för att nå dit?
– Jag måste be om att få återkomma med min vision och mina strategier efter sommaren.
Anna om de största förändringarna inom filmbranschen
Du har ju varit med länge i branschen, vilka är de största förändringarna sedan du började?
– Det är absolut de globala streamingtjänsternas intåg, vilket har lett till förändrade publikbeteenden och -vanor.
Vilken är din viktigaste lärdom?
– Att man inte kan ta publiken för given. Vi ska värna biografen av flera orsaker, men det betyder ju inte att människor inte ska kunna se svensk film på andra plattformar. Film ska finnas överallt.
Vilken film såg du senast?
– Den sista resan av Filip och Fredrik. Jag tror att den har blivit så framgångsrik för att den verkligen berör människor. Och det är spännande att man aldrig kan förutse vad publiken vill ha, att den vill ha en dokumentärfilm om en åldrande pappa och en krisande 50-åring – om än med varumärket Filip och Fredrik.
Vad tror du krävs för att en film ska bli framgångsrik?
– Att den håller hög kvalitet, och för att ha en chans att nå genomslag: att den har något unikt. De flesta idéer kan ha det, men man måste ägna tankekraft åt vad det är som kan nå igenom det här enorma bruset.
Minns du vilken som var den första film du såg?
– Nej, men ET är den jag minns, och som om det var i går.
Vilken film har du sett flest gånger?
– Bladerunner.
Favoritfilm?
– Den politiska thrillern är min favoritgenre, men en film jag ofta återkommer till är I andras ögon av Agnès Jaoui. Den är en smart och rolig komedi om vuxna relationer, bland annat en man med pengar och en kvinna med högt kulturellt kapital.
Och vilken skäms du över att du älskar?
– Jag är tydligen skamlös. Jag skulle aldrig drömma om att skämmas.
Streama eller bio?
– Bägge och. Men inget slår ju upplevelsen i biografsalongen.
Drama eller dokumentär?
– Bägge, men det är ju fiktion jag valt att i huvudsak ägna mig åt.
Godis eller popcorn?
– Allt som inte låter eller luktar.
Vilket filmcitat använder du mest?
– Jag har ett favoritcitat: Wanting to meet an author because you like his work is like wanting to meet a duck because you like paté.
Margaret Atwood?
– Ja, det är ett citat om att skriva romaner, men det funkar också för film. Det är verket som är det intressanta, inte personen bakom.