Så vågar du byta karriär efter 50!

Efter reklamen: Så hittar du ditt drömjobb – 6 knep

Många har varit där. Efter en semester eller längre ledighet börjar vi ifrågasätta delar av livet som tidigare varit självklara. Det kan handla om relationer, klädstil, intressen … och inte minst: yrkesval.

Vi svenskar tillbringar en hel del tid på arbetet. Baserat på en åttatimmars arbetsdag så jobbar vi hela ­24 procent av dygnets alla timmar, om man slår ut det på en vecka med två lediga dagar. Vantrivs man med sitt arbete kan denna tid, alla sekunder, minuter och timmar, kännas oöverstigliga.

Men vad ska man göra i stället? Byta arbete? Byta karriär? Byta yrkesbana?

Fyra av tio svenskar ångrar sitt yrkesval var rubriken på ett pressmeddelande som Manpower Group skickade ut, baserat på data från Sveriges största arbetslivspanel. I samma pressmeddelande framkom också att närapå lika många planerade att faktiskt omskola eller vidareutbilda sig. De personer som planerade att göra detta uppgav att anledningen till omskolningen och vidareutbildningen var att de ville skaffa den kompetens som krävs för att kunna få sitt drömjobb. Endast 13 procent uppgav att de ville omskola sig för att höja sin lön.

– Även om det förstås är tråkigt att många ångrar sitt yrkesval, är det i grunden positivt att många vill omskola och vidareutbilda sig. Ett intresse för kompetensutveckling genom hela arbetslivet stärker arbetsmarknaden och skapar förutsättningar för vår ekonomi att växa, slog Mikael Jansson, vd för Manpower Group, fast.

Det är alltså många svenskar som funderar över att göra något nytt. Men trots att viljan och lusten finns där kan det vara svårt att våga kasta sig ut. Var kan och ska man egentligen börja?

I boken Meningen med arbetslivet fokuserar Nicolas Jacquemot, kommunikationsrådgivare, författare och doktor i management, på arbetslivet mitt i livet. ”Mitt i livet” bör dock inte läsas bokstavligt, menar Nicolas.

– För dem som började jobba direkt efter gymnasiet kan ”mitt i arbetslivet” betyda redan strax efter 30, medan någon annan säger upp sig och startar eget vid 40, skriver in sig på en lärarutbildning vid 50, eller söker en ny spännande tjänst vid 60, säger han.

Tankarna på att skriva boken kom efter att både Nicolas Jacquemot själv och andra omkring honom, i samma ålder, börjat fundera mycket kring frågan: ”Vad vill jag göra resten av mitt liv?”

Så mycket tjänar kvinnor i din ålder

Det finns många olika vägar man kan ta för att påverka sitt arbetsliv. Medan en hel del drömmer om att nå högre på karriärstegen, vill andra i stället kliva ner, antingen bara några steg – eller helt och hållet.

– Alla behöver inte byta yrkesbana – men alla behöver må bra på jobbet, slår Nicolas Jacquemot fast.

Han fortsätter:

– Meningen med arbetslivet är en bok för den som kan känna sig obeslutsam, osäker eller nyfiken på ­något nytt och som vill komma till insikt om vad man vill göra.

I boken varvas fakta, vetenskap och reflektion med expertintervjuer, tips och praktiska övningar för hur du hittar rätt, oavsett om du vill byta jobb, göra arbete av din hobby, sätta dig i skolbänken igen eller flytta någonstans och starta en spännande verksamhet. Eller bara närma dig ett nytt, roligare och mer kreativt arbetsliv. Många kapitel i boken börjar med citat, tänkvärda sådana, citat som väcker något i en. Ett av dem är signerat konstnären Andy Warhol. ”Det sägs att tiden förändrar saker, men man måste faktiskt ändra dem själv.”

Men även om man vill förändra livet, och arbetslivet, så kan saker hålla en tillbaka. Rädsla, exempelvis. Att starta om mitt i livet kan vara skrämmande. Inte minst eftersom vi lever i ett samhälle som är besatt av ungdom. I boken påminner dock Nicolas Jacquemot läsaren om en rad saker du som äldre kan påminna dig om när du tvivlar på dig själv i jobbsammanhang. I regel känner du dig själv (och andra!) bättre, du är mer verbal och har en större psykologisk förståelse. Därtill har du ofta en bredare överblick. Och detta är bara några av alla exempel!

Men ekonomin då? Ja, visst spelar den en roll. Tipset är att sätta sig ner och räkna på det hela.

– Man får förbereda sig på att det kan bli några svåra år. Men i slutändan är det kanske värt det. Om man, exempelvis, har utflugna barn kan man fundera på att bo mindre.

David Bowie citeras i boken med de kloka orden ”Åldrande är en extraordinär process där du blir den person du alltid borde ha varit.”

I dag lever vi längre – och arbetar längre. 68 är det nya 65. Men innebär detta faktum nödvändigtvis tre extra år att jobba? Och måste det betyda ytterligare tre år på just den arbetsplatsen där man befinner sig i dag?

– Nej, för vi kan göra en hel del annat. Som att byta arbetsplats eller yrkesbana. Tre år under mitten av arbetslivet räcker till mycket sett ur utbildningssynpunkt, säger Nicolas Jacquemot.

Men hur vet man om det är dags att röra sig vidare? I en artikel i Dagens Nyheter, som Nicolas refererar till i sin bok, berättar psykologen Liria Ortiz att en ledtråd är hur det känns när vi väl är tillbaka på jobbet exempelvis efter en semester. Att den första veckan är motig är kanske inte konstigt, vi behöver vänja oss vid tider och rutiner igen: ”Men efter någon vecka brukar man hitta tillbaka till det som jobbet brukar ge – ibland glädje, ibland kan det vara utmanande. Om de negativa känslorna kvarstår under en längre tid, då är det en signal på att du måste göra en förändring”, berättar Liria Ortiz.

– Det är överlag ett bra råd. Svackor har vi alla. Det är när man inte kommer ur dem som vi bör ta det på allvar. Då kan det vara dags för en förändring.

Nicolas Jacquemot är dock noga med att understryka att alla faktiskt inte vill ha förändring. Trivs du där du är? Bra! Man måste inte vilja vidare. Eller vilja annat.

– Att trivas med det man har är stort. Att värdera kolleger, trygghet och livsbalans är en gåva. Det är du själv som avgör vad som bringar värde i ditt liv. Våga stanna kvar i det du tycker om.

Det må låta uttjatat, men forskning visar att det stämmer: Man ångrar sällan det man gör. Snarare det man inte gör.

Och argumenten att träna på!

4 saker att göra innan lönesamtalet

Så funkar omställningsstudiestödet

• Omställningsstudiestödet är ett offentligt studiestöd för personer med en fast förankring på arbetsmarknaden.

• Det administreras av CSN inom det ­offentliga studiestödssystemet.

• För att få rätt till stöd måste du vara minst 27 år gammal och ha jobbat som huvudsysselsättning minst 8 av de senaste 14 åren. Stödet kan fås för totalt 44 veckors heltidsstudier.

• Omställningsstudiestödet består av två delar: en offentlig bidragsdel och en frivillig lånedel. Bidragsdelen uppgår till maximalt 21 298 kronor i månaden. Därutöver finns en kompletterande kollektivavtalad del som de registrerade omställningsorganisationerna administrerar.

• Alla utbildningar som ger ordinarie studiestöd från CSN är berättigade för omställningsstudiestödet. Så även utbildningar som har köps in av omställningsorganisationer.

• Utbildningen måste stärka den sökandes position på arbetsmarknaden, vilket bedöms av en omställningsorganisation och CSN.

• Ansökan om omställningsstudiestöd görs direkt till CSN.

• Medarbetare som genom sitt kollektivavtal tillhör en omställningsorganisation kan genom organisationen få vägledning och råd om studier och kompetensutveckling.

Så får du koll på din ekonomi – Sandras tips

Sandra vill vara finansiellt fri vid 45: ”Den första miljonen är svår”

5 tips för dig som funderar på att byta spår

1. Identifiera vad du vill förändra i din nu­varande situation. Vad vill du ha mer av i ditt liv, vad vill du ha mindre av?

2. Skapa en målbild av vad du vill uppnå i fråga om utbildning, jobb eller arbetssituation.

3. Staka ut vägen till målet.

4. Ta hjälp och stöd av andra.

5. Inse att du har styrkan och verktygen som behövs.