Pélicot-fallet kan ändra fransk lag

Efter reklamen: 23 viktiga politiska händelser för jämställdheten i Sverige

Sedan i början av september har rättegången mot 71-åriga Dominique Pélicot och ett 50-tal andra män pågått i den franska staden Avigion, och blivit ett av världens mest uppmärksammade våldtäktsrättegångar någonsin.

I centrum för det hela står den 72-åriga Gisèle Pélicot, som tidigare var gift med Dominique. Under tio års tid misstänks hon ha blivit drogad, våldtagen och filmad av ex-maken, men också av ett 50-tal andra män som kommit till parets hem och våldfört sig på henne när hon varit medvetslös.

Fallet har väckt stor uppmärksamhet i hela världen, inte minst för att många av våldtäkterna har filmats av Dominique, och Gisèle Pélicot har insisterat på att dessa videor ska spelas upp under rättegången som bevisbörda. I klippen ser man hur den 72-åriga kvinnan sover eller är medvetslös medan de olika männen – med yrken som bland annat sjukskötare, journalist, lastbilschaufför och soldat – våldför sig på henne. SVT skriver att14 av de åtalade männen redan har erkänt sig skyldiga till grov våldtäkt.

”Min personlighet triggade mamma”

Babben: ”Jag har gått i terapi i många år”

Gisèle Pélicot har hyllats för sitt mod som hållit rättegången öppen och varit tydlig med att skammen inte ligger hos henne, utan hos förövarna.

– Det är dags att det patriarkala machosamhället som bagatelliserar våldtäkt förändras, har hon sagt.

”Det är ofattbart”

Journalisten Johanna Frändén bor i Paris, och berättar för Femina hur diskussionerna kring fallet ser ut i Frankrike.

– Det pratas väldigt mycket om fallet, det är nog den nyhet som tagit upp mest av nyhetsutrymmet den här hösten, i alla fall utanför landets politiska liv. De allra flesta, för att inte säga alla, uttrycker så klart sin avsky kring det hela, men en debatt har blossat upp. Vissa offentliga män har vänt sig mot franska feministers uttalanden om att Pélicot-fallet visar att vem som helst kan vara en våldtäktsman. Det är det gamla vanliga ämnet: inte alla män, säger hon.

Johanna Frändén har själv följt fallet, och varit illa berörd över uppgifterna som kommit fram under rättegången.

– Jag tycker att det är svårt att ta in på så många nivåer. Tidsramen, det utstuderade rovdjursbeteendet, hur Dominique Pélicot har märkt filerna med de filmade våldtäkterna som ”övergrepp”. Men svårast är kanske ändå omfattningen. Så många män, från alla samhällsklasser, på en ganska liten geografisk yta som förgripit sig på en utslagen kvinna. Det är ofattbart.

Har franska kvinnor slutit upp kring Gisèle?

– Det har de verkligen. Den feministiska rörelsen i Frankrike är stark efter metoo, som inte alls tog slut här 2018 utan har fortsatt med full kraft efter att allt fler branscher dragits in. Det har hållits manifestationer runt om i landet för Gisèle Pélicot och vid domstolen står varje dag en grupp kvinnor med banderoller.

Sally Bauer – pionjären som trotsade krig, normer och höga vågor

Så kan fallet förändra Frankrike

Den uppmärksammade rättegången kan nu leda till permanents förändring och lagändringar i landet – debatten om en samtyckeslag, likt den vi har i Sverige, har blossat upp på nytt.

– Arbetet med ett nytt lagförslag har påbörjats på initiativ av en ledamot i nationalförsamlingen, och stödet tycks stort över partigränserna. Också i senaten (Frankrike har ett tvåkammarsystem) som traditionellt sätt är mer konservativt lagd finns det röster som stöder detta, vilket är nödvändigt för att klubba igenom en ny lag, säger Johanna Frändén och fortsätter:

– Bara det faktum att Gisèle Pélicot valt att hålla domstolsförhandlingarna inför öppen ridå har gjort att ingen kan värja sig för den här affären. Fallet har satt en massa saker i rörelse och det kommer sannolikt flytta gränserna för en hel del diskussioner om jämställdhet och sexuellt våld de närmaste åren.

Efter reklamen: #metoo – på 3 minuter