Barn förs från Sverige mot sin vilja: ”Ett enormt svek”

Efter reklamen: Marias exman kvarhåller barnen i annat land – kämpar fortfarande

Ett par veckor in på höstterminen 2024 saknades 52 elever från grundskolor i Västerås. Det handlar om barn som av olika skäl inte kommit tillbaka efter sommarlovet. I vissa fall kan det handla om barn som bytt skola utan att meddela kommunen, men det kan också handla om elever som blivit bortförda utomlands i en hederskontext.

– Det kan handla om uppfostringsresor, barn- och tvångsäktenskap eller könsstympning, omvändelseförsök (hbtqi). Om ett barn förs bort mot sin vilja, eller vilseleds utomlands strider det per automatik mot barnets rättigheter. Inget barn, ingen ungdom eller vuxen ska föras utomlands utan att den känner till syftet, men det händer tyvärr, säger Jurgita Ravaityte Kristoffersson som är samordnare med inriktning mot hedersrelaterat våld och förtryck på Västerås stad.

Västerås stad börjar få en bild över antalet barn som saknas från skolan tack vare ett utvecklat frånvarosystem. Genom att dokumentera alla ärenden och insatser går det att se hur utbrett problemet är. Man har också tagit fram rutiner för vad skolor ska göra när en elev saknas. Sådan samordning saknas i de flesta kommuner, och finns inte heller nationellt ännu.

När det kommer till hedersrelaterat våld och förtryck är det förebyggande arbetet viktigt, menar Jurgita. För lärare kan det vara avgörande att förstå signaler och känna igen tecken på att unga är utsatta.

– Många gånger kanske vi tänker på de allra värsta fallen som bortgifte, könsstympning, hedersmord. Men i mitt arbete ser jag att många barn och unga lever med det vardagliga hedersförtrycket, kränkningar, begränsningar, skuld- och skambeläggning, social exkludering och våld som inte alltid är fysiskt. Det är utbrett och de flesta yrkesverksamma möter barn och unga i denna kontext, säger hon.

Tecken på att någon i din närhet är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck:

• Personen får inte göra sådant som andra får, till exempel följa med kompisar hem efter skolan, gå på fest, vara ihop med vem den vill, inte bära vilka kläder den vill.

• Personen får inte delta på alla lektioner i skolan eller följa med på aktiviteter och skolresor.

• Personen är sällan ensam. Det kan vara så att den blir hämtad och lämnad i skolan trots att det skulle vara enklare att gå själv, eller att någon familjemedlem alltid är med på aktiviteter.

• Personen är rädd för familjemedlemmar och kanske känner att den alltid måste svara om de ringer.

• Personen har frågor om könsstympning, oskuldskontroller eller mödomshinneoperationer.

Källa: UMO, Brottsofferjouren, GAPF

Förstod redan som barn att hon som flicka inte hade samma rättigheter.

Madeleine flydde från sin familj: ”Hellre ta risken att dö än att vara kvar”

Så många förs bort varje år

När en person förts ut ur landet eller hålls kvar utomlands mot sin vilja i en hedersrelaterad kontext hanteras det av Utrikesdepartementet som ett fall av familjerelaterat tvång. Siffrorna för 2024 har inte hunnit sammanställas ännu, men under 2023 kom 66 ärenden in. Det handlade då om totalt 136 personer – 96 av dem barn. När statistiken sammanställdes hade 49 personer kommit hem.

I över hälften av ärendena, 36 stycken, hade socialtjänsten koll på individerna sedan tidigare, och i 28 hade polis eller åklagare kopplats in. I dessa fall hade myndigheter blivit uppmärksammade på att personerna kunde befinna sig i fara, medan många andra aldrig kommer till deras kännedom.

Miranda giftes bort som 13-åring – försökte ta sitt liv

Juno Blom, barnombudsman, menar att barn ofta försöker signalera till exempelvis skolpersonal utan att några åtgärder vidtas. Hon tror att vi i Sverige har blivit bättre att förstå hedersrelaterat våld på ett teoretiskt plan, men många gånger missar den stora bilden.

– Man förstår inte sammanhanget som barnet befinner sig i och inte hur pass allvarligt det är för den enskilda individen. Det finns ett visst mått av kunskap men man saknar förståelse för kontexten utsattheten sker i, och det gör att man blir oförmögen att fatta rätt beslut, säger Juno Blom.

Om man är lärare, eller annan yrkesperson, och misstänker att ett barn lever under hedersförtryck är det viktigt att agera. Enligt Juno Blom är det avgörande att ta reda på mer om barnets oro och rädsla, och om nödvändigt kontakta både socialtjänst och polis.

Man bör inte gå direkt till föräldrarna och informera om vad barnet har berättat.

– Det kan snarare påskynda processen i att föra barnen ut ur landet. Inte nog med att vi inte skyddat barnen eller sett till att de får den hjälp de har rätt till, vi har tvärt om försatt dem i en ännu svårare situation. Det är ett enormt svek, säger hon.

Då kan Utrikesdepartementet hjälpa till

För att stoppa fler barn från att föras utomlands mot sin vilja utvidgades utreseförbudet förra året. Det är socialtjänsten som beslutar om utreseförbud, och tidigare var det bara möjligt att göra det om man misstänkte att det fanns en risk för tvångsgifte eller könsstympning. Nu kan det också användas vid oro för att ett barn ska föras på en uppfostringsresa, bli utsatt för omvändelseförsök eller hållas undan sociala myndigheter.

”Det utvidgade utreseförbudet innebär både ett stärkt skydd för barn mot att drabbas av hedersrelaterat våld och förtryck och ett bättre skydd mot att av andra anledningar allvarligt fara illa utomlands”, skriver Utrikesdepartementet, UD:s, presstjänst i ett mejl till Femina.

De understryker vikten av att socialtjänsten får information om barn som kan behöva skyddas från att föras utomlands mot sin vilja i tid.

”Arbetet med den nya socialtjänstlagen och omställningen till en långsiktigt hållbar, mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst är i gång, och aktörerna på området är väl insatta i regelverket för att det utvidgade utreseförbudet ska få önskad effekt”, skriver UD.

Om ett barn ändå förs ur Sverige beror UD:s möjlighet att ingripa på vilket land det handlar om. I vissa länder finns internationella regelverk att samarbeta kring, till exempel 1980 års Haagkonvention om bortförda barn, 1996 års Haagkonvention om skydd för barn eller den så kallade Bryssel II-förordningen.

”I de fall där dessa regelverk inte är tillämpliga är UD:s möjligheter att bistå betydligt mer begränsande. Så är det ofta i ärenden gällande familjerelaterat tvång, då dessa ärenden främst sker i länder där de här regelverken inte är tillämpliga. År 2023 var Irak, Somalia, Syrien och Egypten de vanligaste länderna”, skriver UD.