Transkribering

• 00:00Man levde ju livet, man dansade, hängde med kompisar, hade bara kul som en 16-åring.
• 00:14Vi tyckte det var kul att gå på disco på helgerna, både jag och Andrea, min bästa vän.
• 00:20Vi ville ju såklart gå för vi visste att många av våra bekanta som vi hängde med från olika stadsdelar skulle gå dit.
• 00:28Så vi förstod att det skulle bli en stor och kul fest.
• 00:33Vi var ett stort gäng som sammanstrålar där på Backaplan.
• 00:37Vi var där rätt tidigt och det byggde på med folk hela tiden.
• 00:42Man kände väldigt många som var där så det var många att hälsa på och hänga med.
• 00:48Det var superhärlig stämning och kul. Bra musik och man sprang ut och in.
• 00:54Vi går tillbaka in för att dansa. Vi kommer väl någonstans i mitten på dansgolvet.
• 01:02Men sen känner vi att det börjar lukta lite rök.
• 01:07Jag och Andrea reagerar väl när det börjar lukta lite och känner att vi rör oss utåt.
• 01:13Vi kollar vad som händer.
• 01:15Men vi hinner inte jättemånga meter ut från dansgolvet innan paniken bryter ut.
• 01:21Det tar inte många sekunder innan musiken stängs av.
• 01:25Sen väller rök in i lokalen. Riktig brandrök.
• 01:30Det blev ganska mörkt i lokalen. Lamporna smällde ur.
• 01:35Det blev rökfyllt på extremt kort tid.
• 01:39Vi håller fast i varandra. Vi går utåt.
• 01:42Men innan vi kommer till kurvan av lokalen, innan det här entrébordet står,
• 01:50då går det inte att röra sig själv längre.
• 01:54Man hänger bara med i den här folkmassan och landar på det här bordet.
• 02:01Där fastnar jag och Andrea.
• 02:05Alla bara skrek ut. De ville ju ut. Det var ju panik.
• 02:09Det var inte en chans att komma därifrån. Jag var nedtryckt.
• 02:12Det var för många överallt. Det kom folk hela tiden.
• 02:15Så trycket blev jättestort.
• 02:18Någonstans där tuppade jag av, men vaknade till.
• 02:23Då är det ganska tyst. Då hör man elden.
• 02:29Det är extremt varmt. Det brände på en.
• 02:34Du gick knappt att andas. Du kunde knappt se.
• 02:37Det var ju bäcksvart. Trycket har ju släppt.
• 02:40Jag kan ändå ta mig upp från liggande och se rökdykarnas ficklampor.
• 02:49Eller en går runt i lokalen.
• 02:52Han väljer att dra upp mig därifrån och ta upp mig i fönstret,
• 02:59som är precis i anslutning till bordet.
• 03:02Sen kunde jag ta mig ner via brandstegen på gatan.
• 03:08Det var först när man tog sig ner för brandstegen att man undrade
• 03:15vad de andra var. Man förstod inte.
• 03:18Hade alla kommit ut? Var jag sist? Man hade ingen aning.
• 03:23Jag tror man var så avtrubbad i det läget.
• 03:25Det är kaos på gatan. Det är brandbilar, ambulanser.
• 03:29Folk springer runt hejvilt, skriker och gråter och försöker hjälpa till.
• 03:36När jag står på gatan och hittar Andreas så sitter vi och kramar om varandra.
• 03:44Vi hittar varandra och då fortsätter vi att leta efter andra och hjälpa till.
• 04:02Folk hade inga jackor. Det var kallt. Folk låg på backen.
• 04:08Vi försökte hjälpa till så gott det gick. Vi var inte så pass skadade.
• 04:12Vi hade direkt behov av sjukvård eller ambulans.
• 04:17Vi tog oss hem. Man försökte komma underfund med vad som hade hänt.
• 04:25Man visste att det var en brand. Man förstod inte att branden var så stor.
• 04:29Även om man hade sett det utifrån så var det forverkligt.
• 04:33Jag tror inte man förstod då.
• 04:35Det var nog dagarna efter med media och familj som ringde.
• 04:42När man insåg att folk faktiskt hade omkommit så började det sjunka in.
• 04:49Det var flera av dina vänner?
• 04:52Nio stycken.
• 04:55Via min föräldrapojkvän pappa som jobbade på Gårda brandstation.
• 05:02Han hörde min story. Vad som hade hänt mig under natten.
• 05:06Vad jag befann mig i lokalen. Hur jag tog mig ut.
• 05:10Lite händelseförloppet.
• 05:12Sen fick han höra av sin kollega Reine hans historia.
• 05:18Då förstod mitt expappa att det här måste vara Linda som plockade ut mig i lokalen.
• 05:27Det visade sig att det var så.
• 05:29Men det var Reine som hade lyft upp mig och plockat ut mig.
• 05:34Så jag och mina föräldrar åkte till Gårda brandstation med en så stor bukett vi kunde hitta.
• 05:42Och gav till brandmännen att tacka.
• 05:49Det kändes jättebra.
• 05:52För jag tror inte många fick den chansen att träffa den som räddade livet på honom.
• 05:59Den kvällen.
• 06:01När rättegången drog igång.
• 06:04Jag tror inte man orkade känna något aggravt mot de här killarna.
• 06:08Man var där men jag tror att man ville bara gå vidare.
• 06:13Just det som man kanske reagerade på är att allt det här hände på grund av att man inte fick fri entré till att komma in på ett diskotek.
• 06:25De gick på baksidan till den andra nödutgången.
• 06:30Där man då hade tumt lokal på stolar, på bord.
• 06:35På så mycket som möjligt för att få plats med så många som möjligt på det här diskot.
• 06:41Det hade man bara ställt i hela trapphuset för nödutgången.
• 06:46Där väljer de att gå och tända på.
• 06:50För att förstöra festen helt enkelt.
• 06:54Det var så sjukt som att det bara var 40 kronor entré.
• 06:59Och det ledde till den här katastrofen.
• 07:10Svensktextning.nu