Charlotta, 49, stängde butiken och blev polis

Efter reklamen: Så hittar du ditt drömjobb – 6 knep

mCharlotta Lidberg befinner sig i omklädningsrummet på Polishögskolan i Malmö, som numera heter Enheten för polisiärt arbete och utbildningen. Det är maj och några veckor kvar till examensdag för eleverna på termin fyra på polisutbildningen i Malmö. Sex klasser, A-F, började hösten 2021 och tar nu examen samtidigt. Därefter återstår sex månaders aspiranttjänstgöring.

Idag har hon och hennes kursare hämtat ut kläder och utrustning för aspiranttjänstgöringen. En full polismundering väger totalt tolv kilo. Den skottsäkra västen väger mest. Nu passar de på att prova all utrustning för att se att de fått rätt storlek. Det märks att de inte är helt obekanta med allt som ryms i väskan stor som en hockeytrunk.

På polisutbildningen har Charlotta Lidberg tillsammans med sina kursare förberett sig för alla tänkbara scenarier som en polis kan råka ut för i tjänst. Under två års tid har omklädningsrummet varit platsen för viktiga samtal, skratt och ibland tårar. Snart splittras klassen och aspiranttjänstgöring väntar på olika platser i landet, bland annat i Lund, Malmö, Skara, Norrköping, Västerås, Borlänge, Kristianstad och Stockholm.

– Visst har det funnits toppar och dalar, tillfällen då jag har undrar varför jag gör det här, där jag tänkt om det verkligen är värt alla ansträngningar, säger Charlotta Lidberg.

Anna-Karins Hollywooddröm var på väg att bli sann – då knackade polisen på dörren

Tufft att ställa om karriär mitt i livet

Att få ihop familjeliv och utbildning är något som klasskompisarna pratat mycket om här i omklädningsrummet. Hon beskriver samtalen som en bra ventil när polisutbildningen stundtals varit tuff.

– Vi har varit duktiga att peppa varandra och bra på att hitta varandras styrkor, så att man orkat stanna kvar. Det har varit skönt att kunna diskutera och att veta att jag inte varit ensam att känna så, säger hon.

För knappt tre år sedan drev hon ett framgångsrikt företag, By Lotta, som sålde kläder och skor i centrala Skara.

– Jag kom till en punkt där jag inte längre ville vara en del av att uppmuntra till konsumtion. Rent krasst – jag räddade inte världen genom att sälja skor och kläder. Jag hade också kommit till vägs ände med min butik och hittade inte några fler sätt att utveckla min verksamhet. Jag var på väg att fastna i gamla hjulspår, säger hon.

Pandemin och de svårigheter som butiksägare stod inför var ytterligare en katalysator när gamla tankar om att hinna med ytterligare ett yrke innan pensionen gjorde sig påminda. Med stora skyltfönster såg hon också det mesta som pågick utanför och vid ett tillfälle när hon stod och tittade ut åkte en polisbil förbi ett gäng unga killar som hon uppskattar var runt elva och tolv år.

– När polisbilen passerat dem vänder sig killarna om och pekar FU – helt oprovocerat, säger hon.

Den bilden etsade sig fast i minnet hos henne och hon började fundera på anledningen.

–Vad är det som får de här unga killarna att bli så provocerande när en polisbil kör förbi? Varför såg de inte det som polisen är till för – trygghet, säkerhet och att förebygga brott?

Där och då bestämde sig Charlotta Lidberg att hon ville bli polis.

38-åriga Jennie och 21-åriga Elin om speciella arbetet: “Vi gör fint för de döda”

Polisyrket kallade

Plikt- och prövningsverket som ansvarar för antagningsprocessen till polisutbildningen tillika officersprogrammet ryms i en gul tegelbyggnad i centrala Malmö. Det var här som Charlotta Lidberg infann sig en klar och solig dag i mars för drygt två år sedan. Uttagningen pågick under två dagar med många olika moment som begåvningstest, personlighetstest, läkarkontroll, sjuksköterskekontroll, konditionstest, styrketest samt möte med polis och psykolog. Separata intyg på sim- och dykkunskaper var också obligatoriska.

–Det var svårt att föreställa sig hur det skulle gå till. Jag var imponerad av den bra logistiken under rådande pandemi. Alla prövande gick med sina mappar fram och tillbaka och fick klara direktiv, säger hon.

Hon såg ingen som fick besked att de inte gått vidare men la märke till att de blev färre och färre i korridorerna ju längre tiden gick.

– Om du missade ett steg så var du ute och kunde inte fortsätta. Det var inte alla som tog sig hela vägen. Vissa som följt samma spår som mig i huset upptäckte jag efter ett tag att jag inte längre stötte. Jag misstänker att de fått lämna prövningen, säger hon.

Mest nervös var Charlotta Lidberg för styrkelyftet. Hon visste att hon var tillräckligt stark för hon hade övat flera veckor med en PT att sätta tekniken men på testet hade hon bara två försök annars skulle hon misslyckas.

– Min PT hade förklarat hur jag skulle lyfta och med hennes förmaningar i bakhuvudet så lyckades jag. Jag klarade det på första försöket. De andra delarna på uttagningen resonerade jag att jag inte kunde påverka på samma sätt. Om jag inte passade in i polisens kravprofil så gjorde jag inte det, säger hon.

Charlotta Lidberg såg inga som var jämnåriga med henne under uttagningen men hon konstaterade samtidigt att inte alla var i tjugoårsåldern heller. Hon insåg att hon antagligen skulle vara äldst på utbildningen men det var inget som störde henne. Hon resonerade att hon skulle vara färdig polis vid 49 år och då ha minst 15 år kvar på sitt yrkesverksamma liv. Det var ungefär lika lång tid som hon spenderat i några av sina tidigare yrkesroller. Innan hon köpte butiken hade hon jobbat i IT-branschen som programmerare och IT-samordnare.

Charlotta var äldst i sin klass, men inte äldst på skolan. Det var även många i klassen som var runt 40.

–Jag ser det som stor fördel att jag har lång livserfarenhet, säger hon.

Hon tycker att det svåraste momentet inom polisyrket är att läsa av varje ny situation och snabbt göra en bedömning för att därefter fatta beslut om vad man har för handlingsalternativ, både juridiskt och praktiskt. Polisen ska kunna ta till våld för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp.

– Det är inte så ofta man använder våld trots allt. Det går att prata sig ur de flesta situationer. Förhoppningsvis har vi fått tillräckligt med övning för olika situationer med stress och press. Men det går bara att öva, någonstans där inne vet man att det inte är på riktigt.

– Jag har funderat jättemycket på hur jag kommer jag att reagera i en skarp situation och att ta de beslut som måste tas. Jag hoppas att man inpräntat så mycket att man kan ta de rätta besluten i de lägena och använda det våld som krävs just i den stunden, säger hon.

Charlotta Lidberg har inte funderat så mycket på vilket område inom polisen hon vill arbeta. Hon tycker allt verkar intressant och att det går att göra en insats var man än är.

– Jag brinner för det brottsförebyggande arbetet vara ute och skapa relationer i samhället och jobba med attityder, framför allt på skolor för att få ungdomarna att förstå vad polisen verkligen är till för. Det finns inget självändamål att haffa folk. Det är inte det som det går ut på. Det är ett tryggt samhälle som är själva poängen. Målet är inte att sätta dit så många som möjligt. Det är inte där fokus ligger, säger hon. Livet som egenföretagare känns numera avlägset.

Nina Hemmingsson: ”Jag saknar gubbar i serievärlden”

Tiden som butiksägare är avlägsen

–Jag har inte saknat butiken en enda dag och det beror på att det tog lång tid för mig att ta beslutet att lägga ner verksamheten. Min familj är vid det här laget van vid att jag hoppar på nya grejer så de blev inte så förvånade över att jag byter bana.

Barnen har aldrig tyckt om att jag drivit butiken. De tycker att det tagit alltför mycket tid från dem, säger hon. Hennes äldsta dotter blev till en början rädd för att hon skulle utsätta sig för risker och dö i förtid.

– Min dotter verkar ha kommit över det nu och hon funderar faktiskt själv på att bli polis, säger hon.

Från Charlotta Lidbergs vänner och bekanta har reaktionerna varit positiva. Många har uttryckt att det kommer att passa henne och att hon är modig.

– Själv skulle jag inte säga att jag är modig utan för mig är det här ett sätt att göra något som får mig att må bra, ett slags självbevarelsedrift, säger hon.

Charlotta Lidberg började sin polisutbildning i Malmö på distans i augusti 2021. Utbildningen är på två och ett halvt år varav aspiranttjänst under ett halvt år. Teoretiska utbildningen sker på distans och fem veckor per termin var på plats i Malmö för att genomföra färdighetsmoment och examinationer.

– Med familj så kändes det viktigt att kunna utbilda mig på distans, säger hon.

Känns polisyrket som ett kall?

– Jag vet inte om jag ska säga att det är ett kall. Att bli polis är för mig något jag känner väldigt starkt för och jag vill som sagt ha ett jobb där jag gör nytta i samhället.

Har du några råd för de som funderar på att göra ett karriärskifte?

– Det är så individuellt så det är svårt att ge ett generellt råd. Det som driver mig är att jag vill ta ansvar för hur jag mår. Om jag upplever att jag har fastnat så tar jag tag i situationen. Det känner jag att jag är skyldig mig själv. Du har själv ett stort ansvar för ditt liv och för att må bra. Ingen kommer lösa det åt dig. Då är det viktigt att du funderar på vad det behövs för förändringar, säger hon.

När aspiranttjänstgöringen är klar byter Charlotta Lidberg de silvriga kronorna på axelklaffarna till guldfärgade och hon kan även titulera sig polis dygnets alla timmar.