Transkribering

• 01:23Jag förstår att det är jobbigt att prata om.
• 01:25Jag heter Hanna och jag blev bortgift när jag var 18 år.
• 01:28Jag blev utsatt för hedersförtryck och nu ska jag berätta om mitt helvete.
• 01:35Jag hade precis fyllt 18 och redan under våren så började mina föräldrar prata om att vi skulle åka till Libanon.
• 01:43För att farmor var dålig och så det var väldigt viktigt att vi skulle åka ner till Libanon.
• 01:48Men jag hade alltid någon sån här magkänsla, en föraning att någonting inte stämde.
• 01:53Men jag kunde inte riktigt sätta fingret på vad det var.
• 01:56Och när vi kom då till Beiruts flygplats så oftast så möts vi av våra släktingar.
• 02:01Och denna gång var det extremt mycket släktingar som kom och skulle ta emot oss.
• 02:05När de puttade fram min kusin sådär, ja grattis och han skulle hälsa på mig.
• 02:10Då fattade jag att okej, det är ett bortgiftermål som håller på att ske här.
• 02:14Då rasade min värld.
• 02:16Och det rasade just för att jag försökte möta mamma och pappas blick genom att få någon typ av bekräftelse.
• 02:23Men det hände inte.
• 02:26Det sveket tog så hårt på mig och jag kände mig så otroligt såld.
• 02:31Där och då kände jag att jag är ingenting.
• 02:36Jag är inte värd någonting.
• 02:38Och ingen kan älska mig.
• 02:41Så.
• 02:49Och det var nog en känsla som präglade mig att jag inte är älskvärd.
• 02:55Ingen kan älska mig.
• 02:56Och jag kunde absolut inte älska mig själv heller.
• 03:02Själva dagen för bröllopet, vad minns du från den?
• 03:06Jag hade sån ångest över den dagen hela tiden.
• 03:08Det var precis som ett bröllop och alla var så glada och lyckliga för vår skull.
• 03:14Medan jag kände att jag dog för varje minut som passerade inombords.
• 03:21Jag hade sån förakt gentemot honom, min man, min kusin.
• 03:26Inte för att han hade gjort mig någonting men jag hade förakt till hela situationen att jag föraktade honom också.
• 03:32Så jag ville inte att han skulle vara nära mig.
• 03:34Jag ville inte sitta nära honom.
• 03:35Jag ville inte förknippas med den människan.
• 03:38Stunden som jag föraktade mest var hur mina föräldrar kunde gå runt och låtsas ha trevligt på den festen.
• 03:47När de vet vad de hade orsakat.
• 03:51Och de kunde inte möta min blick en enda gång den kvällen.
• 03:57Och min syster var ju vid min sida hela tiden.
• 04:00Och hon sa det bara härda ut, leende på.
• 04:04Allting kändes som en mardröm, som en enda stor lång mardröm som aldrig tog slut.
• 04:10Och det är väl det jag minns.
• 04:12Det man minns är ofta känslan.
• 04:15Inte så mycket vad som sker.
• 04:18Jag valde att trotsa mina föräldrar och berätta om mitt bortgiftermål till en polis som jag kontaktade.
• 04:29Min kusin, han blev utvisad och deporterad och fick aldrig mer komma tillbaka till Sverige.
• 04:35Detta är helt utanför polisens protokoll, hur de brukar hantera situationer.
• 04:40Det finns hjältar.
• 04:43Jag vet inte om ni vill ta med det här, men att det är 12 miljoner minderåriga som gifts bort per år.
• 05:04Därför är det väldigt viktigt att vi gör detta.
• 05:07För att minska bortgiftermål.
• 05:10I alla former.