Transkribering

• 00:00Det görs en bedömning att mitt barn har hög suicidrisk och behöver specialistvård, men han får inte det.
• 00:12Jag var ju rädd varje dag för att han skulle ta livet av sig.
• 00:17Vi behövde ju få hjälp på en gång.
• 00:20Jag heter Karoline och jag är en av de mammorna som har krigat för att mitt barn ska få hjälp från BUP och som inte har fått någon hjälp.
• 00:27Min son har sedan 2018, när han var åtta år, livet av psykisk ohälsa.
• 00:34Det började ju med att han blev utsatt i skolan och till slut så hamnade vi i olika situationer med honom där han uttryckte att han inte ville leva.
• 00:45Han uttryckte att han hade självmordstankar och att han ville dö.
• 00:53Jag kontaktade BUP för att jag behövde få hjälp med honom.
• 00:58Då var det en psykologkonsult och hon gjorde en bedömning och en remiss till BUP.
• 01:05Dels så var det ju att han hade så hög suicidrisk, som de gjorde i bedömningen, att han behövde få behandling.
• 01:12Och även att han behövde få specialistbehandling för han var så liten.
• 01:19Tiden däremellan är ju en kamp, en lång väntan.
• 01:26Det är det värsta tänkbara, att ens barn ska vilja dö eller vilja skada sig och inte vilja leva.
• 01:34Jag har ju självklart varit livrädd att han skulle göra sig illa.
• 01:38Så jag har ju försökt att hitta material som jag har kollat på nätet.
• 01:45För att försöka få tips om hur man pratar med sin åttaåring som vill ta livet av sig.
• 01:52Då har det varit framförallt lite om rädslomonstret som vi har pratat om.
• 02:00Det är ju så svårt att ta in, att han bara var åtta år och att man behövde prata om ångest och självmord.
• 02:11Men hur gör man det med en åttaåring?
• 02:20Jag har känt att vi har blivit svikna av Bup och att han borde ha prioriterats.
• 02:27Det står ju även i journalerna att han skulle ha gjort det.
• 02:31Men det blev inte så.
• 02:33Jag är väldigt tacksam att det inte hände något värre med honom.
• 02:36Jag tänkte att jag måste göra någonting för att göra min röst hörd.
• 02:42Och att få fram vad vi har varit med om.
• 02:46Förhoppningsvis att det kan förändras så att det inte ska fortsätta vara så här.
• 02:58Nu har det ju gått en tid idag.
• 03:01Och han börjar må lite bättre.
• 03:03Och när jag har fått lite distans till och kommit ur den här krisen som har varit med honom.
• 03:10Så jag kan också se nu att jag hade behövt hjälp från andra personer och från vården.
• 03:18Och att det här inte var någonting som jag skulle behöva göra ensam eller klara av ensam.
• 03:22Men jag vet inte hur många gånger jag har sagt att jag orkar inte mer eller det går inte.
• 03:26Jag kan inte mer.
• 03:28Vem ska orka om inte jag orkar? Vem ska kämpa för honom då?
• 03:32Jag har ju kämpat för honom. Jag har gjort allt för honom.