Transkribering

• 00:00Det var katastrofala situationer som de här barnen utsattes för.
• 00:04Barnen hinner bli så pass mycket sämre i kön,
• 00:07att vi får ta emot värre depressioner, mer självskadebeteenden
• 00:11och ökade suicidtankar när de väl kommer.
• 00:15Det är en van vård om man inte har möjlighet att hjälpa varken föräldrarna eller barnen.
• 00:20Det var katastrofala situationer som de här barnen utsattes för.
• 00:25Barnen hinner bli så pass mycket sämre i kön,
• 00:28att vi får ta emot värre depressioner, mer självskadebeteenden
• 00:31och ökade suicidtankar när de väl kommer.
• 00:34Många gånger har personalstyrkan halverats,
• 00:37men vi som är kvar ska ändå ta hand om samma mängd patienter.
• 00:42När jag började för några år sedan så hade vi två dagars brevidgång.
• 00:48Ett dagspass och ett kvällspass.
• 00:51Efter det var man ordinarie.
• 00:53Utan någon vårdplan.
• 00:55Och helt plötsligt så skulle vi då, utan den kompetensen,
• 00:59ta emot de här unga tjejerna som kom in på löpande barn.
• 01:03Jag fick en chock när jag kom till BUP,
• 01:05att man helt enkelt bara var så inne i medicinering.
• 01:09Medicinering ska vara det sista alternativet vi erbjuder vid ångest och depression.
• 01:15Men det är det enda alternativet vi kan erbjuda.
• 01:17Det var jättemånga som hade en NPF i grunden som de inte fick hjälp med.
• 01:22Då blev det akut. Det blev suicidförsök, det blev suicidtankar.
• 01:26Jag har idag själv barn med NPF-diagnos och skulle aldrig någonsin vilja vårda mina barn inom BUP.
• 01:33Jag kommer aldrig gå tillbaka till vården.
• 01:35Det är nog nu.